Mercurial > hg > xemacs-beta
changeset 760:51f7d53d4fb9
[xemacs-hg @ 2002-02-28 09:02:00 by stephent]
new TUTORIAL.se <87lmdegewt.fsf@tleepslib.sk.tsukuba.ac.jp>
author | stephent |
---|---|
date | Thu, 28 Feb 2002 09:02:39 +0000 (2002-02-28) |
parents | 7b0e9f17fcf0 |
children | c35d5f033651 |
files | ChangeLog etc/TUTORIAL.se |
diffstat | 2 files changed, 1169 insertions(+), 0 deletions(-) [+] |
line wrap: on
line diff
--- a/ChangeLog Thu Feb 28 03:55:43 2002 +0000 +++ b/ChangeLog Thu Feb 28 09:02:39 2002 +0000 @@ -1,3 +1,7 @@ +2002-02-28 Stephen J. Turnbull <stephen@xemacs.org> + + * etc/TUTORIAL.se: New from Mats Lidell. + 2002-02-04 Stephen J. Turnbull <stephen@xemacs.org> * etc/BETA: General update. Fix some broken URLs.
--- /dev/null Thu Jan 01 00:00:00 1970 +0000 +++ b/etc/TUTORIAL.se Thu Feb 28 09:02:39 2002 +0000 @@ -0,0 +1,1165 @@ +Detta dokument �r baserat p� den engelska handledningen, som har +Copyright (c) 1985, 1996 Free Software Foundation, Inc. Se slutet av +dokumentet f�r villkor och f�ruts�ttningar. + +Detta �r den Svenska anv�ndarhandledningen till Emacs. + +Emacs-kommandon inneb�r ofta anv�ndning av kontrolltangenten (oftast +m�rkt CTRL eller CTL) eller META-tangenten. P� vissa tangentbord �r +META-tangenten m�rkt ALT eller EDIT eller n�got annat. P� Suns +tangentbord, till exempel, �r det rutertangenten till v�nster om +mellanslagstangenten. Om du inte har n�gon META-tangent kan du anv�nda +ESC. Ist�llet f�r att skriva META eller KONTROLL kommer vi h�r att +anv�nda f�ljande f�rkortningar: + + C-<chr> betyder att du skall h�lla ner kontrolltangenten samtidigt + som du skriver bokstaven <chr>. Allts� betyder C-f: h�ll ner + kontrolltangenten och tryck f. + M-<chr> betyder att du skall h�lla ned META-, EDIT- eller + ALT-tangenten samtidigt som du skriver <chr>. Om du inte har + n�gon META-, EDIT- eller ALT-tangent kan du trycka <ESC>, + sl�ppa tangenten och sedan trycka bokstaven <chr>. N�r vi + skriver <ESC> avser vi ESC-tangenten. + +Viktigt: F�r att avsluta Emacs trycker du C-x C-c (tv� tecken). +Tecknen ">>" i v�nstermarginalen anger att du kan prova ett +kommando. Till exempel: +<<Tomma rader s�tts in h�r n�r help-with-tutorial aktiveras>> +>> Tryck C-v (View next screen) f�r att hoppa till n�sta sk�rmbild. + Prova nu. H�ll ned kontrolltangenten och tryck v. + Fr�n och med nu b�r du g�ra detta n�r du �r f�rdig med en + sk�rmbild. + +Notera att det �r ett �verlapp p� tv� rader n�r du byter fr�n +sk�rmbild till sk�rmbild. Detta �r f�r att beh�lla sammanhanget n�r du +bl�ddrar fram�t i filen. + +Det f�rsta du beh�ver veta �r hur du man�vrerar fr�n plats till plats +i texten. Du har redan l�rt dig hur du flyttar en sk�rmbild fram�t, +med C-v. F�r att flytta dig en sk�rmbild bak�t trycker du M-v. (H�ll +ned META-tangenten och tryck v eller tryck <ESC>v om du inte har +META-, EDIT- eller ALT-tangent.) + +>> Prova att trycka M-v och C-v n�gra g�nger. + + +* SAMMANFATTNING +---------------- + +F�ljande kommandon �r bra f�r att se hela sk�rmbilder: + + C-v Flytta en sk�rmbild fram�t. + M-v Flytta en sk�rmbild bak�t. + C-l Rita om sk�rmen och placera texten d�r mark�ren st�r + mitt p� sk�rmbilden. (Det �r KONTROLL-L, inte + KONTROLL-1.) + +>> Leta reda p� mark�ren och se vad som st�r d�r. Tryck sedan C-l. + Hitta mark�ren igen och notera att det �r samma text som st�r kring + mark�ren nu. + + +* GRUNDL�GGANDE MARK�RR�RELSER +------------------------------ + +Att flytta sig fr�n sk�rmbild till sk�rmbild kan vara bra, men hur +f�rflyttar man sig till en speciell plats p� sk�rmen? + +Det finns flera s�tt att g�ra detta p�. Det vanligaste �r att anv�nda +kommandona C-p, C-b, C-f och C-n. Vart och ett av dessa kommandon +flyttar mark�ren en rad eller en kolumn i en best�md riktning p� +sk�rmen. H�r visas dessa fyra kommandon och i vilken riktning de +flyttar mark�ren: + + + F�reg�ende rad, C-p + : + : + Bak�t, C-b .... Nuvarande mark�rposition .... Fram�t, C-f + : + : + N�sta rad, C-n + +>> Flytta mark�ren till linjen mitt i diagrammet genom att anv�nda C-n + och C-p. Anv�nd sedan C-l f�r att centrera diagrammet p� + sk�rmbilden. + +Detta �r s�kert lite enklare att f�rst� om du t�nker p� dessa +f�rkortningar: P f�r f�reg�ende (previous), N f�r n�sta (next), B f�r +bak�t (backward) och F f�r fram�t (forward). Detta �r de grundl�ggande +kommandona f�r att flytta mark�ren och du kommer s�kert att anv�nda +dem hela tiden, s� det �r en stor f�rdel om du l�r dig dem nu. + +>> G�r n�gra C-n s� att du kommer ned till den h�r raden. + +>> Flytta dig in i raden med hj�lp av n�gra C-f och sedan upp�t + med n�gra C-p. L�gg m�rke till vad C-p g�r n�r mark�ren st�r mitt + p� en rad. + +Textrader �r �tskilda med radslutstecken. Den sista raden i filen +avslutas ocks� vanligtvis med ett radslut men Emacs kr�ver inte att +den g�r det. + +>> Prova med C-b i b�rjan av en rad. Detta g�r att mark�ren + flyttas till slutet av den tidigare raden. Detta �r f�r att den + flyttar mark�ren �ver radslutstecknet. + +C-f flyttar ocks� �ver radslut, precis som C-b. + +>> G�r n�gra fler C-b s� att du f�r en k�nsla f�r var mark�ren + �r. Tryck sedan n�gra C-f tills du kommer till slutet av + raden. Tryck ytterligare en C-f s� att du flyttar mark�ren till + n�sta rad. + +N�r du flyttar mark�ren f�rbi toppen eller botten av sk�rmbilden +kommer texten utanf�r sk�rmen att komma fram. Detta kallas "rullning" +och g�r det m�jligt f�r Emacs att flytta mark�ren utan att den +f�rsvinner ut ur sk�rmbilden. + +>> Prova att flytta mark�ren f�rbi sk�rmbildens nederkant med hj�lp av + C-n och se vad som h�nder. + +Om det g�r f�r sakta att flytta mark�ren ett tecken i taget kan du +flytta den ett ord. M-f flyttar mark�ren ett ord fram�t och M-b +flyttar den ett ord bak�t. + +>> Prova n�gra M-f och M-b. + +Om mark�ren st�r mitt i ett ord kommer M-f att flytta mark�ren till +slutet av ordet. Om du st�r mitt emellan tv� ord kommer M-f att flytta +mark�ren till slutet av n�sta ord. M-b fungerar p� samma s�tt men i +motsatt riktning. + +>> Tryck M-f och M-b n�gra g�nger och skifta mark�rposition med n�gra + C-f och C-b s� att du ser hur M-f och M-b uppf�r sig vid olika + placeringar av mark�ren b�de i och mellan ord. + +L�gg m�rke till likheten mellan C-f och C-b � ena sidan och M-f och +M-b � den andra. Ofta anv�nds META-kommandon till spr�krelaterade +operationer (ord, stycken, avsnitt), medan kontrollkommandon anv�nds +till grundl�ggande operationer som inte beror av vad man redigerar +(bokst�ver, rader, etc.). + +Denna likhet finns ocks� mellan rader och stycken: C-a och C-e flyttar +mark�ren till b�rjan av en rad eller till slutet av en rad, medan M-a +och M-e flyttar den till b�rjan respektive slutet av ett stycke. + +>> Prova n�gra C-a och sedan n�gra C-e. + Prova ocks� n�gra M-a och sedan n�gra M-e. + +Se hur efterf�ljande C-a efter varandra inte g�r n�got, medan flera +M-a forts�tter att flytta mark�ren till n�sta stycke. �ven om detta +inte verkar sj�lvklart �r det ganska naturligt. + +Platsen d�r mark�ren �r i texten kallas ocks� f�r "arbetspunkt" +(point). Eller omskrivet: Mark�ren visar p� sk�rmen var arbetspunkten +�r i texten. + +H�r �r en kort sammanfattning av de enklaste mark�rf�rflyttnings- +kommandona, inklusive ord- och styckesf�rflyttningskommandon: + + C-f Flytta mark�ren ett steg fram�t + C-b Flytta mark�ren ett steg bak�t + + M-f Flytta mark�ren ett ord fram�t + M-b Flytta mark�ren ett ord bak�t + + C-n Flytta mark�ren till n�sta rad + C-p Flytta mark�ren till f�reg�ende rad + + C-a Flytta mark�ren till b�rjan av raden + C-e Flytta mark�ren till slutet av raden + + M-a Flytta mark�ren till b�rjan av meningen + M-e Flytta mark�ren till slutet av meningen + +>> Prova alla dessa kommandon n�gra g�nger f�r tr�nings skull. + Dessa �r de kommandon som anv�nds mest. + +Tv� andra viktiga mark�rr�relsekommandon �r M-< (META mindre-�n), som +flyttar mark�ren till b�rjan av texten, och M-> (META st�rre-�n), som +flyttar den till slutet av texten. + +P� en del tangentbord �r "<" placerad �ver komma, s� att man m�ste +anv�nda skift f�r att f� fram den. P� dessa tangentbord m�ste man +ocks� anv�nda skift f�r att skriva M-<. Utan skifttangenten skulle det +bli M-komma. + +>> Prova M-< nu f�r att flytta mark�ren till b�rjan av v�gledningen. + Anv�nd sedan C-v f�r att flytta mark�ren tillbaka hit igen. + +>> Prova ocks� M-> f�r att flytta mark�ren till slutet av v�gledningen. + Anv�nd sedan M-v f�r att flytta mark�ren tillbaka hit igen. + +Du kan ocks� flytta mark�ren med hj�lp av piltangenterna, om +terminalen har piltangenter. Vi f�resl�r att du l�r dig C-b, C-f, C-n +och C-p av tre sk�l. F�r det f�rsta kommer de att fungera p� alla +slags terminaler. F�r det andra kommer du att finna, n�r du har f�tt +lite tr�ning i att anv�nda Emacs, att det g�r mycket snabbare att +anv�nda kontrollfunktionerna �n piltangenterna (f�r att du undviker +att �ndra fingers�ttningen). Den tredje anledningen �r att n�r man har +l�rt sig att anv�nda kontrolltangenten blir det l�ttare att l�ra sig +de mer avancerade kontrollfunktionerna. + +De flesta kommandon i Emacs tar ett numeriskt argument och f�r de +flesta kommandon leder detta till att de repeteras. Ett numeriskt +argument anges genom att du skriver C-u och sedan talet, innan du +skriver kommandot. Om du har en META- (eller EDIT- eller ALT-) tangent +s� finns det ett annat alternativ f�r att ge numeriska argument: skriv +talet medan du h�ller ned META-tangenten. Vi f�resl�r att du anv�nder +C-u f�r det fungerar p� alla slags terminaler. Det numeriska +argumentet kallas ocks� f�r "prefixargument" eftersom det skrivs f�re +kommandot. + +Till exempel: C-u 8 C-f flyttar mark�ren �tta steg fram�t. + +>> Prova C-n eller C-p med ett numeriskt argument s� att du + kommer s� n�ra den h�r raden som m�jligt med ett enda kommando. + +De flesta kommandon anv�nder det numeriska argumentet f�r ett +repeterat utf�rande men det finns kommandon som anv�nder det +annorlunda. Flera kommandon, men inga av dem du l�rt dig hittills, +anv�nder det som en flagga. Med ett prefixargument, och oberoende av +dess v�rde, g�r kommandot n�got annat. + +C-v och M-v finns med bland dessa undantag. Om man ger ett argument +till ett av dessa kommandon kommer sk�rmbilden flytta sig upp eller +ned s� m�nga rader som argumentet anger, ist�llet f�r s� m�nga +sk�rmbilder. Till exempel kommer C-u 8 C-v flytta sk�rmbilden 8 rader +upp�t. + +>> Prova C-u 8 C-v nu. + +Detta borde ha flyttat sk�rmbilden 8 rader upp�t. Om du �nskar flytta +tillbaka igen �r det bara att ge samma argument till M-v. + +Om du anv�nder Emacs under ett f�nstersystem, som X11 eller +MS-Windows, finns det troligen ett rektangul�rt omr�de p� v�nster sida +av Emacs-f�nstret, en s� kallad rullningslist. Genom att klicka i den +med musen kan du rulla texten. + +>> Prova att trycka med den mellersta musknappen i det utvalda omr�det + p� rullningslisten. Detta b�r flytta sk�rmbilden till en plats i + texten beroende p� var i rullningslisten du trycker. + +>> Prova att flytta musen upp och ner medan du h�ller ner den + mellersta musknappen. Du ser att texten rullar upp och ner beroende + p� hur du f�r musen. + + +* MARK�RF�RFLYTTNINGAR P� EN X-TERMINAL +--------------------------------------- + +Om du sitter vid en X-terminal kommer du antagligen finna det mycket +enklare att anv�nda piltangenterna f�r att flytta mark�ren. V�nster-, +h�ger-, upp- och ned�t-pilarna flyttar mark�ren i �nskad riktning. De +fungerar p� samma s�tt som C-b, C-f, C-p och C-n men �r enklare att +sl� och f�rst�. Du kan ocks� anv�nda C-v�nsterpil och C-h�gerpil f�r +att flytta mark�ren �ver ord och C-upp�tpil och C-ned�tpil f�r att +flytta den �ver textblock. (Till exempel f�r att flytta f�rbi ett +stycke om du redigerar text.) + +Om du har tangenter m�rkta med HOME (eller BEGIN) och END kan du +anv�nda dessa f�r att g� till b�rjan respektive slutet av raden och +C-HOME och C-END kommer att g� till b�rjan respektive slutet av +filen. Om tangentbordet har PgUp- och PgDn-tangenter kan du anv�nda +dem f�r att g� upp och ner en sk�rmbild �t g�ngen p� samma s�tt som +med M-v och C-v. + +Alla dessa kan ocks� ta numeriska argument, som beskrivits tidigare. +Du kan ocks� anv�nda en genv�g f�r att skriva in dessa argument: h�ll +ned CONTROL eller META tangenten och skriv in numret. Till exempel f�r +att g� 12 ord till h�ger trycker du C-1 C-2 C-h�gerpil. L�gg m�rke +till att det �r mycket enkelt att skriva eftersom du inte beh�ver +sl�ppa kontrolltangenten mellan tangenttryckningarna. + + +* OM EMACS H�NGER +----------------- + +Om Emacs slutar att reagera p� kommandon kan du lugnt stoppa dem genom +att trycka C-g. Du kan ocks� anv�nda C-g f�r att stoppa ett kommando +som tar f�r l�ng tid att utf�ra. + +Det �r ocks� m�jligt att anv�nda C-g f�r att avbryta ett numeriskt +argument eller b�rjan p� ett kommando som du inte �nskar att utf�ra. + +>> Skriv C-u 100 f�r att ge ett numeriskt argument p� 100 och tryck + C-g. Tryck nu C-f. Mark�ren skall nu flytta sig bara ett steg, f�r att + du avbr�t argumentet med C-g. + +Om du av misstag sl�r <ESC> blir du kvitt detta med ett C-g. + + +* SP�RRADE KOMMANDON +-------------------- + +En del Emacs-kommandon �r "sp�rrade" s� att nyb�rjare inte skall +anv�nda dem av misstag. + +Om du provar ett av dessa sp�rrade kommandon kommer Emacs ge ett +meddelande som ber�ttar vilket kommando det �r och kommer att fr�ga om +du verkligen vill forts�tta och utf�ra detta kommando. + +Om du verkligen �nskar att utf�ra kommandot trycker du mellanslag som +svar p� fr�gan. Normalt, om du inte �nskar att utf�ra detta kommando, +svarar du "n" p� fr�gan. + +>> Skriv C-x n p (som �r ett sp�rrat kommando). + Skriv n som svar p� fr�gan. + + +* F�NSTER +--------- + +Emacs kan ha flera f�nster och varje f�nster kan visa sin egen text. +L�gg m�rke till att "f�nster" i Emacs inte refererar till separata +�verlappande f�nster i f�nstersystemet, utan till separata delar i ett +enda X-f�nster.(Emacs kan ocks� ha flera X-f�nster eller "ramar" i +Emacs-terminologi. Detta beskrivs senare.) + +Vi kommer f�rklara senare hur man anv�nder flera f�nster. H�r skall vi +f�rklara hur man blir av med extra f�nster f�r att komma tillbaka till +det grundl�ggande l�get med endast ett f�nster. Det �r enkelt: + + C-x 1 Ett f�nster (dvs. ta bort alla andra f�nster). + +Det �r KONTROLL-x f�ljt av siffran 1. C-x 1 utvidgar f�nstret d�r +mark�ren st�r s� att det fyller hela sk�rmbilden. Alla andra f�nster +tas bort. + +>> Flytta mark�ren till den h�r raden och tryck C-u 0 C-l. + +(Kom ih�g att C-l rensar sk�rmen och mittst�ller raden d�r mark�ren +st�r. Om du ger ett numeriskt argument till detta kommando betyder det +"rensa sk�rmen och placera raden d�r mark�ren st�r p� raden som +argumentet anger". D�rf�r betyder C-u 0 C-l att sk�rmen skall rensas +och raden d�r mark�ren st�r placeras �verst.) + +>> Skriv C-x 2. + Se hur det h�r f�nstret krymper samtidigt som ett nytt upptr�der + med samma inneh�ll som detta. + +>> Sl� C-x 1 och se hur det nya f�nstret nu f�rsvinner. + + +* SKRIVA OCH TA BORT TEXT +------------------------- + +Om du �nskar att s�tta in text �r det bara att skriva in +texten. Tecken som du kan se, s� som A, 7, *, etc. tolkas som text och +s�tts in direkt. Skriv <Return> (retur-tangenten) f�r att s�tta in en +radbrytning. + +Du kan radera det sista tecknet du skrev genom att trycka <Delete>. +<Delete> �r en tangent p� tangentbordet, som kan vara m�rkt "Del". I +n�gra fall fungerar ocks� "backsteg" som <Delete> men inte alltid! + +Generellt raderar <Delete> tecknet precis f�re den aktuella +mark�rspositionen. + +>> G�r detta nu: Skriv in n�gra tecken och ta bort dem genom att + anv�nda <Delete>. Var inte r�dd f�r att skriva i den h�r filen, du + kommer inte att kunna f�r�ndra originalet till v�gledningen. Detta + �r bara en lokal kopia. + +N�r en rad blir f�r l�ng f�r att rymmas p� en sk�rmbredd s� forts�tter +den p� raden under. Ett bakstreck ("\") (eller om du k�r under ett +f�nstersystem, en liten b�jd pil) i slutet av h�germarginalen +indikerar att raden forts�tter. + +>> Skriv in lite text s� att du kommer till slutet av raden och + forts�tt att skriva lite till. Du kommer d� att se hur + forts�ttningstecknet ser ut. + +>> Anv�nd <Delete> f�r att radera texten tills raden ryms p� en + sk�rmbredd igen. Forts�ttningstecknet kommer d� att f�rsvinna. + +Du kan radera radbrytning precis som andra tecken. Genom att radera +radbrytningen mellan tv� rader sl�s dessa samman till en. Om +resultatet av denna sammanslagning blir f�r stor f�r att passa inom en +sk�rmbredd, s� kommer den att visas med ett forts�ttningstecken. + +>> Flytta mark�ren till b�rjan av en rad och tryck <Delete>. + Detta kommer att klistra ihop raden med raden �ver. + +>> Tryck <Return> f�r att s�tta in radbrytningen du tog bort. + +T�nk p� att de flesta Emacs-kommandon kan ta numeriska argument. Detta +g�ller ocks� texttecken. Genom att repetera ett texttecken kommer det +skrivas flera g�nger. + +>> Prova det nu: Skriv C-u 8 * f�r att s�tta in ********. + +Du har nu l�rt dig de mest grundl�ggande s�tten att skriva n�got i +Emacs och att r�tta fel. Du kan radera ord och rader ocks�. H�r �r en +�versikt �ver kommandon f�r radering: + + <Delete> raderar tecknet som st�r precis f�re mark�ren + C-d raderar tecknet som st�r precis under mark�ren + + M-<Delete> raderar ordet precis f�re mark�ren + M-d raderar ordet precis efter mark�ren + + C-k raderar fr�n mark�ren till slutet av raden + M-k raderar till slutet av stycket + +L�gg m�rke till att <Delete> och C-d kontra M-<Delete> och M-d f�ljer +m�nstret som b�rjade med C-f och M-f. (<Delete> �r inte precis +ett kontrolltecken men l�t oss inte bry oss om det.) C-k och M-k +fungerar p� samma s�tt som C-e och M-e (n�stan). + +N�r du raderar mer �n ett tecken �t g�ngen kommer Emacs att spara den +borttagna texten s� att du han h�mta tillbaka den igen. Denna text +kallas borttagen (killed). Att f� tillbaka borttagen text kallas att +h�mta den (yank). Du kan antingen h�mta tillbaka borttagen text till +samma plats som den blev raderad eller ocks� kan du s�tta in den p� en +annan plats i texten. Du kan ocks� h�mta tillbaka den flera g�nger s� +att du f�r flera lika f�rekomster av den. Kommandot f�r att h�mta +tillbaka texten �r C-y. + +Skillnaden mellan att "ta bort" (killing) och "radera" (deleting) text +�r att "borttagen" text kan h�mtas tillbaka, medan raderad text inte +kan det. �terins�ttning av borttagen text kallas "�terh�mtning" +(yanking). Generellt kan man s�ga att kommandon som tar bort fler �n +ett tecken sparar undan texten (s� att den kan �terh�mtas) medan +kommandon som bara raderar ett tecken eller tomma rader och mellanrum +inte sparar n�gonting (och den texten kan allts� inte �terh�mtas). + +>> Flytta mark�ren till b�rjan av en rad som inte �r tom. + Tryck C-k f�r att ta bort texten p� raden. +>> Tryck C-k en g�ng till. Du kommer nu se att den raderar den tomma + raden som var kvar. + +L�gg m�rke till att ett enstaka C-k bara raderar texten p� raden och +att det andra C-k raderar sj�lva raden och flyttar upp texten p� raden +under ett steg. C-k hanterar numeriska argument lite speciellt. Den +raderar s� m�nga rader OCH inneh�llet i dem. Detta �r allts� inte bara +en repetition av kommandot. C-u 2 C-k raderar tv� rader samt de tomma +raderna, medan C-k tv� g�nger inte kommer att g�ra det. + +Kommandot f�r att h�mta tillbaka text �r C-y. Kommandot h�mtar +tillbaka den sist borttagna texten och placerar den d�r mark�ren �r. + +>> Prova: G�r C-y f�r att f� tillbaka texten. + +T�nk p� C-y som om du rycker, eller drar, tillbaka n�got som n�gon +tagit ifr�n dig. Notera att om du g�r flera C-k i rad s� kommer all +bortagen text att sparas samlat s� att ett C-y �terh�mtar alla raderna +p� en g�ng. + +>> Prova detta. Tryck C-k ett par g�nger. + +Och h�mta s� tillbaka igen: + +>> Tryck C-y. Flytta mark�ren n�gra rader ned och tryck C-y igen. + S� kopierar man text. + +Men vad g�r du om du har en text du �nskar att h�mta tillbaka men du +har redan tagit bort n�got nytt? C-y skulle h�mta tillbaka den senaste +texten som blev borttagen men tidigare bortagen text �r inte +f�rlorad. Du kan f� tillbaka den med kommandot M-y. Efter att du har +anv�nt C-y f�r att h�mta tillbaka den sist borttagna texten kommer M-y +ers�tta denna text med tidigare borttagen text. Genom att g�ra M-y om +och om igen h�mtas allt tidigare borttagen text tillbaka. N�r du har +n�tt den �nskade texten beh�ver du inte g�ra n�got ytterligare f�r att +beh�lla den. Forts�tt bara med din redigeringen och l�mna den +�tertagna texten d�r den �r. + +Om du g�r M-y tillr�ckligt m�nga g�nger kommer du att komma tillbaka +till startpunkten (texten som sist blev borttagen). + +>> Ta bort en rad, flytta mark�ren till en ny rad och ta bort �ven + denna rad. Anv�nd C-y f�r att h�mta tillbaka den sista raden. Tryck + M-y f�r att byta den mot den tidigare borttagna raden. Tryck flera + M-y och se vad du f�r. Forts�tt med detta tills du f�r tillbaka den + f�rsta raden igen och sedan n�gra g�nger till. Om du vill kan du + prova med positiva och negativa argument till M-y. + + +* �NGRA +------- + +Om du g�r en f�r�ndring i texten och sedan �ngrar dig, s� kan du +upph�va �ndringen med kommandot C-x u (undo). + +Normalt kommer C-x u upph�va f�r�ndringen som gjordes av det sist +utf�rda kommandot. Om du repeterar C-x u flera g�nger kommer varje +repetition upph�va ett kommando till. + +Det finns tv� undantag. Kommandon som inte f�r�ndrar texten r�knas +inte (detta inkluderar mark�rf�rflyttningar och bl�ddringskommandon), +och inskrivna enkelbokst�ver blir vanligtvis grupperade i grupper om +upp till 20 tecken. Detta �r f�r att reducera antalet C-x u som beh�vs +f�r att �ngra inskriven text. + +>> Ta bort den h�r raden med C-k. C-x u kommer att h�mta tillbaka den + igen. + +C-_ �r ett alternativ till �ngra-kommandot. Den fungerar p� samma s�tt +som C-x u men �r enklare att trycka flera g�nger i f�ljd. Det +ol�mpliga med C-_ �r att den �r sv�r att hitta p� en del tangentbord. +Det �r d�rf�r vi ocks� har C-x u. P� en del terminaler kan du f� fram +C-_ genom att trycka / samtidigt som Ctrl h�lls nere. + +Ett numeriskt argument till C-_ eller C-x u medf�r repetering. + +Du kan �ngra radering av text precis p� samma s�tt som du kan �ngra +att du tagit bort text. Skillnaden mellan att ta bort och att radera +n�gonting p�verkar endast om du kan h�mta tillbaka det med C-y. F�r +�ngerfunktionen spelar det ingen roll hur texten f�rsvunnit. + + +* FILER +------- + +F�r att texten du har f�r�ndrat skall sparas permanent m�ste du l�gga +den i en fil. Om du inte g�r det kommer texten att f�rsvinna n�r du +avslutar Emacs. Du l�gger texten i en fil genom att f�rst finna (find) +denna fil. Detta kallas ocks� f�r att bes�ka filen (visit). + +Att finna en fil inneb�r att du ser filens inneh�ll i Emacs. P� m�nga +s�tt �r det som om du f�r�ndrar sj�lva filen men f�r�ndringen du g�r +kommer inte bli permanent f�rr�n filen sparas (save). Detta �r f�r att +undvika att halvf�r�ndrade filer sparas n�r du inte vill det. Till och +med n�r du sparar filen kommer Emacs att beh�lla originalet under ett +nytt namn, som backup, ifall du senare �ngrar alltihop. + +Om du tittar n�stan l�ngst ner p� sk�rmbilden s� kommer du se en rad +som b�rjar och slutar med minustecken, och som inneh�ller texten +"--:-- TUTORIAL.se". Denna del av sk�rmbilden visar alltid namnet p� +filen du bes�ker. Just nu �r du inne i en fil som heter "TUTORIAL.se" +och som �r en personlig kopia av v�gledningen till Emacs. Vilken fil +du �n �r inne i s� kommer filnamnet st� d�r. + +Kommandot f�r att finna filer och spara filer skiljer sig lite fr�n +andra kommandon du har l�rt dig eftersom de best�r av tv� tecken. +B�gge startar med tecknet KONTROLL-x. Det �r faktisk m�nga kommandon +som startar med KONTROLL-x och m�nga av dem har med filer, sk�rmbilder +och liknande saker att g�ra. Dessa kommandon �r tv�, tre eller fyra +tecken l�nga. + +En annan sak med kommandot f�r att finna filer �r att du m�ste ange +vilket filnamn du �nskar. Vi s�ger att kommandot "l�ser ett argument +fr�n terminalen". I detta fall �r argumentet namnet p� filen. Efter +att du gett kommandot + + C-x C-f Finn en fil + +kommer Emacs fr�ga efter ett filnamn. Filnamnet du skriver syns p� den +nedersta raden i sk�rmbilden. Denna sista rad kallas minibuffert n�r +den anv�nds p� det h�r s�ttet. Du kan anv�nda vanliga Emacs-kommandon +f�r att f�r�ndra filnamnet. + +N�r du skriver in filnamnet, eller n�got annat i minibufferten, kan du +avbryta med kommandot C-g. + +>> Skriv C-x C-f och s� C-g. Detta avbryter minibufferten och + avbryter ocks� C-x C-f kommandot som anv�nde minibufferten. S� att + du inte finner n�gon fil. + +N�r du �r f�rdig med att skriva filnamnet trycker du <Return> f�r att +utf�ra kommandot. D� kommer C-x C-f kommandot att b�rja leta fram +filen. Minibufferten f�rsvinner n�r C-x C-f kommandot �r f�rdigt. + +Efter en liten stund kommer filen upp p� sk�rmen och du kan b�rja +redigera inneh�llet. N�r du vill spara filen kan du anv�nda detta +kommando + + C-x C-s Spara fil + +Detta sparar texten p� sk�rmen till filen. F�rsta g�ngen detta g�rs +kommer Emacs att ge originalfilen ett nytt namn s� att den inte g�r +f�rlorad. Det nya filnamnet bildas genom att l�gga till ett "~" i +slutet av det ursprungliga filnamnet. + +N�r lagringen �r utf�rd kommer Emacs skriva ut namnet p� filen som +blev sparad. Du b�r spara ofta s� att du inte f�rlorar s� mycket om +systemet kraschar. + +>> Skriv C-x C-s f�r att spara en kopia av denna v�gledning. + Detta skall leda till att "Wrote ...TUTORIAL.se" skrivs ut nederst + p� sk�rmbilden. + +Observera: P� vissa system leder C-x C-s till att sk�rmen l�ser +sig. Detta tyder p� att systemet har "fl�deskontroll" och att denna +har f�ngat C-s och inte skickat den vidare till Emacs. F�r att +forts�tta m�ste du trycka C-q. Se i s� fall i avsnittet "Spontaneous +Entry to Incremental Search" i Emacs-manualen f�r att f� tips p� hur +detta kan undvikas. + +Du kan finna en existerande fil, antingen f�r att f�r�ndra den eller +f�r att titta p� den. Du kan ocks� finna en fil som inte existerar. +Det �r s� man skapar nya filer med Emacs: finn filen, som �r tom till +att b�rja med, och s�tt ig�ng med att skriva texten som skall in i +filen. F�rst n�r du sparar filen kommer Emacs att verkligen skapa +filen med den text du har skrivit. Fr�n och med detta editerar du en +fil som existerar. + + +* BUFFERTAR +----------- + +Om du finner en ny fil med C-x C-f kommer den f�rsta filen forts�tta +att vara �ppen i Emacs. Du kan byta tillbaka till den genom att finna +den p� nytt med C-x C-f. P� s� s�tt kan du ha ett stort antal filer +�ppna i Emacs. + +>> Skapa en fil med namnet "foo" genom att trycka C-x C-f foo <Return>. + Skriv in lite text, redigera den och spara "foo" genom att anv�nda + C-x C-s. Skriv till slut C-x C-f TUTORIAL.se<Return> f�r att komma + tillbaka till den h�r v�gledningen. + +Emacs sparar texten f�r varje fil i ett objekt kallat "buffert". N�r +du finner en ny fil skapas en ny buffert i Emacs. F�r att se en lista +�ver existerande buffertar i Emacs kan du skriva + + C-x C-b Listning av buffertar. + +>> Prova C-x C-b nu. + +Se hur varje buffert har ett namn och att de ocks� kan ha namnet p� +den fil som inneh�llet kommer fr�n. En del buffertar �r inte knutna +till n�gon fil, till exempel bufferten "*Buffer List*". Det �r den +buffert som inneh�ller buffertlistan som skapades med C-x C-b. Vilken +text du �n ser i ett Emacs-f�nster s� tillh�r den alltid en buffert. + +>> Skriv C-x 1 f�r att bli kvitt buffertlistan. + +Om du �ndrar texten till en fil och sedan �ppnar en ny fil, s� kommer +inte den f�rsta filen sparas. F�r�ndringen ligger kvar i +bufferten. Skapande och redigering av den nya filen p�verkar inte den +f�rsta filens buffert. Detta kan vara bra men betyder ocks� att du +beh�ver ett l�mpligt s�tt att spara den f�rsta filens buffert. Det �r +omst�ndligt att flytta tillbaka till den tidigare bufferten med C-x +C-f f�r att sedan spara filen med C-x C-s. D�rf�r finns kommandot + + C-x s Spara buffertar + +C-x s fr�gar f�r varje buffert med �ndringar, som inte sparats, om du +vill spara eller ej. + +>> S�tt in en rad med text och spara med C-x s + Du skall nu f� fr�gan om du �nskar spara bufferten + TUTORIAL.se. Svara ja p� fr�gan genom att trycka "y" (yes). + + +* ANV�NDNING AV MENYER +---------------------- + +Om du anv�nder en X-terminal kommer du s�kert att l�gga m�rke till +menyerna p� toppen av sk�rmbilden. Via dessa menyer f�r du tillg�ng +till de mest anv�nda Emacs-kommandona, till exempel find-file +(Open...). Detta �r enklast i b�rjan, n�r du inte k�nner till alla +tangenttryckningar som skall till f�r varje kommando. N�r du l�rt +k�nna Emacs kommer det vara l�ttare att anv�nda tangentbordet. +Tangentbordskombinationen st�r precis efter respektive menykommando. + +L�gg m�rke till att det �r m�nga menykommandon som inte har n�gon +tangentbordskombination. Ett exempel �r buffertmenyn (Buffers), som +listar alla tillg�ngliga buffertar. Du kan enkelt byta till en buffert +genom att v�lja namnet p� den i buffertmenyn. + + +* ANV�NDNING AV MUSEN +--------------------- + +N�r du k�r Emacs under X �r det m�jligt att anv�nda musen. Du kan +placera mark�ren genom att trycka p� den v�nstra musknappen vid �nskad +position och du kan markera text genom att h�lla ned v�nstra +musknappen samtidigt som du flyttar mark�ren �ver texten du vill +markera. Alternativt kan du klicka med v�nster musknapp i den ena +�nden av texten du �nskar att markera, flytta muspekaren till den +andra �nden och anv�nd skiftklick (tryck med musknappen samtidigt som +skifttangenten trycks ned) f�r att markera texten. + +F�r att ta bort den markerade texten kan du anv�nda kommandot C-w +eller v�lja "Klipp" (Cut) fr�n redigeramenyn (Edit). L�gg m�rke till +att dessa *inte* �r likv�rdiga. C-w sparar bara texten internt i Emacs +(a`la C-k, som beskrivits tidigare), medan Klipp ocks� l�gger texten i +X klippbord, d�r den �r tillg�nglig �ven f�r andra applikationer. + +F�r att h�mta text fr�n klippbordet kan du anv�nda "Klistra in" +(Paste) fr�n redigeramenyn. + +Den mellersta musknappen anv�nds vanligen f�r att v�lja saker fr�n +sk�rmen. Om du till exempel g�r in i Info (on-line dokumentationen +till Emacs) med C-h i eller via hj�lpmenyn (Help), kan du f�lja +l�nkarna genom att trycka med den mellersta musknappen. Om du skriver +in ett filnamn (till exempel efter C-x C-f) och trycker TAB f�r att f� +fram en fillistning, s� kan du avsluta filnamnet genom att trycka ned +den mellersta musknappen p� filnamnet. + +Genom att trycka med h�ger musknapp kan du f� fram en popupmeny. +Inneh�llet i den menyn �r beroende av vilket l�ge du �r i och +vanligtvis inneh�ller den n�gra av de mest anv�nda kommandona s� att +de blir l�tt tillg�ngliga. + +>> Tryck p� h�ger musknapp nu. + +Du m�ste h�lla knappen nere f�r att menyn skall visas. + + +* UTVIDGNING AV KOMMANDOM�NGDEN +------------------------------- + +Det finns mycket fler Emacs-kommandon �n antalet KONTROLL- eller +META-tangenter. F�r att komma f�rbi denna begr�nsning har Emacs ett +"X"- (eXtend) kommando. Detta finns i tv� varianter: + + C-x Tecken-utvidgning. F�ljs av ett tecken. + M-x Namngiven kommandoutvidgning. F�ljs av ett + kommandonamn. + +Detta �r kommandon som �r bra att ha men anv�nds mer s�llan �n de +kommandon du redan har l�rt dig. Du har redan sett tv� av dem, C-x C-f +f�r finn, och C-x C-s f�r spara. Ett annat exempel �r kommandot f�r +att avsluta Emacs som �r C-x C-c. Var inte r�dd f�r att f�rlora +f�r�ndringar du har gjort. C-x C-c erbjuder dig att spara f�r�ndringar +innan Emacs avslutas. + +C-z �r kommandot f�r att avsluta Emacs *tillf�lligt* s� att du kan +�terv�nda till samma Emacs senare. + +P� system som till�ter det kommer C-z suspendera Emacs, dvs. returnera +till kommandoraden utan att avsluta Emacs. I de flesta system kan du f� +tillbaka Emacs med kommandot 'fg' eller '%emacs'. + +P� system som saknar suspendering startar C-z ett skal som k�r under +Emacs och som ger dig chansen till att k�ra andra program och sedan +�terg� till Emacs efter�t. Den ger ingen riktig avslutning av Emacs. I +detta fall �terv�nder man vanligtvis till Emacs med kommandot 'exit'. + +C-x C-c anv�nds n�r du skall avsluta Emacs. Det �r klokt att avsluta +Emacs om den har startats av ett mail-program eller andra +applikationer eftersom det inte �r s�kert att de kan hantera +suspendering av Emacs. Under normala omst�ndigheter, om du inte har +t�nkt att logga ut, �r det b�ttre att suspendera Emacs med C-z +ist�llet f�r att avsluta. + +Det finns m�nga C-x kommandon. H�r �r en lista �ver de du har l�rt dig +hittills: + + C-x C-f Finn fil. + C-x C-s Spara fil. + C-x C-b Lista buffertar. + C-x C-c Avsluta Emacs. + C-x 1 Ta bort alla utom ett f�nster. + C-x u �ngra. + +Namngivna utvidgade kommandon �r kommandon som anv�nds mycket s�llan +eller bara i vissa l�gen. Ett exempel p� ett s�dant kommando �r +replace-string, som globalt ers�tter en teckenstr�ng med en annan. N�r +du skriver M-x kommer Emacs visa en prompt nederst i sk�rmbilden med +M-x d�r du skall skriva in kommandot du �nskar att k�ra, i det h�r +fallet "replace-string". Det �r bara att skriva "repl s<TAB>" och +Emacs kommer d� att fylla i kommandonamnet. (<TAB> �r +tabulatortangenten, som vanligtvis finns �ver CapsLock- eller +skifttangenten n�ra den v�nstra kanten p� tangentbordet.) Avsluta +kommandot med <Return>. + +Kommandot replace-string kr�ver tv� argument, teckenstr�ngen som skall +ers�ttas och teckenstr�ngen som den skall ers�ttas med. Du m�ste +avsluta b�gge argumenten med <Return>. + +>> Flytta mark�ren till den blanka raden tv� rader under denna rad. + Skriv M-x repl s<Return>f�r�ndrad<Return>�ndrad<Return>. + + L�gg m�rke till hur den h�r raden har blivit f�r�ndrad. Du har + ersatt ordet f-�-r-�-n-d-r-a-d med "�ndrad" p� alla platser d�r + ordet f�rekom, fr�n mark�ren och ned�t. + + +* SPARAUTOMATIK +--------------- + +N�r du har gjort f�r�ndringar i en fil men inte sparat den, s� kommer +�ndringarna att g� f�rlorade om maskinen kraschar. Som ett skydd mot +detta sparar Emacs periodiskt �ndringarna i en autosparfil f�r varje +fil du redigerar. Denna fil har ett # i b�rjan och slutet av +filnamnet. Om du till exempel har en fil med namnet "hej.c" s� kommer +namnet p� autosparfilen bli "#hej.c#". N�r du sparar filen p� vanlig +s�tt kommer Emacs radera autosparfilen. + +Om maskinen kraschar kan du �terf� dina automatiskt sparade �ndringar +genom att finna filen p� vanlig s�tt (filen du redigerade, inte +autosparfilen) och skriva M-x recover-file<Return>. N�r Emacs vill ha +bekr�ftelse svarar du yes<Return> f�r att �terst�lla filen. + + +* EKOOMR�DE +----------- + +Om Emacs ser att du skriver kommandon l�ngsamt s� kommer de att visas +p� den nedersta raden i sk�rmbilden i ett omr�de som kallas +"ekoomr�de" (echo area). Detta omr�de inneh�ller den nedersta raden p� +sk�rmbilden. + + +* L�GESRADEN +------------ + +Raden precis �ver ekoomr�det kallas "l�gesrad" (modeline). Den ser +ungef�r ut s� h�r: + +--:** TUTORIAL (Fundamental)--L670--58%---------------- + +Raden inneh�ller information om Emacs och texten du redigerar. + +Du vet redan vad filnamnet betyder, det �r den fil du har funnit. +-NN%-- visar den aktuella positionen i texten, dvs. NN procent av +texten befinner sig �ver toppen av sk�rmbilden. Om toppen av filen �r +i sk�rmbilden kommer det st� --Top-- ist�llet f�r --00%-- och om +slutet av filen �r i sk�rmbilden kommer det st� --Bot--. Om du ser p� +en fil d�r hela texten passar in p� en sida kommer det st� --All--. + +Bokstaven L f�ljd av siffror anger positionen p� ett annat +s�tt. Siffrorna visar vilken rad som mark�ren befinner sig p�. + +Stj�rnorna n�ra b�rjan av raden visar att det har skett f�r�ndringar i +filen sedan den sist blev sparad. N�r du precis har �ppnat en fil +kommer det inte st� n�got h�r, bara minustecken. + +Den del av l�gesraden som st�r inom parentes visar vilket +redigeringsl�ge (mode) du anv�nder. Standardl�get �r "Fundamental", +som du anv�nder nu. Det �r ett exempel p� ett huvudl�ge (major mode). + +Emacs har m�nga olika huvudl�gen. N�gra av dem �r gjorda f�r +redigering av olika programmeringsspr�k eller typer av text, till +exempel Lisp mode och Text mode. Det kan bara vara ett huvudl�ge �t +g�ngen och l�gesnamnet st�r alltid d�r det st�r Fundamental nu. + +Varje huvudl�ge g�r att en del kommandon uppf�r sig annorlunda. Det +finns till exempel kommandon f�r att s�tta in kommentarer i programkod +och eftersom varje programmeringsspr�k har sitt s�tt att skriva +kommentarer p� s� m�ste de olika huvudl�gena s�tta in dessa +kommentarer p� olika s�tt. Varje huvudl�ge namnger ett utvidgat +kommando som anv�nds f�r att byte till det l�get. Till exempel �r M-x +fundamental-mode kommandot f�r att byta till huvudl�get Fundamental. + +Om du skall redigera text, s�som den h�r filen, b�r du troligen +anv�nda Text-l�ge. + +>> Skriv M-x text mode<Return>. + +Inget av kommandona du har l�rt dig hittills f�r�ndrar Emacs i n�gon +h�gre grad. Men l�gg m�rke till att M-f och M-b nu behandlar +apostrofer som en del av ord. Tidigare, i Fundamental mode, behandlade +M-f och M-b apostrofer som ordavskiljare. + +Varje huvudl�ge g�r vanligtvis sm� f�r�ndringar som denna och de flesta +kommandon g�r samma sak i varje huvudl�ge, de fungerar bara lite +annorlunda. + +F�r att f� fram dokumentationen f�r det l�ge du �r i nu kan du skriva +C-h m. + +>> Anv�nd C-u C-v s� att denna rad kommer n�ra toppen av + sk�rmbilden. +>> Skriv C-h m och se hur Text-l�get skiljer sig fr�n + Fundamental-l�get. +>> Tryck q f�r att ta bort dokumentationen fr�n sk�rmbilden. + +Huvudl�ge kallas s� f�r att det �ven finns sidol�gen (minor mode). +Ett sidol�ge ers�tter inte ett huvudl�ge, utan modifierar det. Varje +sidol�ge kan st�ngas av och p� oberoende av andra sidol�gen och +oberoende av huvudl�get. D�rf�r kan du anv�nda ett sidol�ge, en +kombination av flera sidol�gen eller inget sidol�ge alls. + +Ett bra sidol�ge, speciellt f�r redigering av text, �r +radbrytningsl�get (auto-fill-mode). N�r detta l�ge �r p� bryter Emacs +rader mellan ord automatisk n�r du skriver in text s� att en rad blir +f�r l�ng. + +Du kan sl� p� radbrytningsl�get genom att skriva M-x auto fill +mode<Return>. N�r l�get �r p�slaget kan du sl� av det igen genom att +upprepa M-x auto fill mode<Return>. Om l�get �r avslaget sl�r +kommandot p� det och vice versa. Vi s�ger att kommandot "v�xlar +l�get". + +>> Skriv M-x auto fill mode<Return> nu. Skriv s� in en rad med + "asdf " tills raden delar sig. Du m�ste s�tta in blanktecken, f�r + Auto Fill bryter bara raden mellan ord. + +Marginalen �r vanligtvis satt till 70 tecken men du kan �ndra detta +genom att anv�nda kommandot C-x f. Antalet tecken ges till kommandot +genom ett numeriskt argument. + +>> Skriv C-x f med ett argument p� 20. (C-u 2 0 C-x f). Skriv sedan in + n�gon text och l�gg m�rke till att Emacs bryter rader som �r l�ngre + �n 20 tecken. S�tt tillbaka marginalen till 70 tecken igen, genom + att anv�nda C-x f en g�ng till. + +Om du g�r f�r�ndringar mitt i en rad s� kommer inte sidol�get Auto +Fill att kunna omformattera raderna f�r dig. +F�r att g�ra detta kan du trycka M-q med mark�ren inne i det avsnittet +du �nskar att omformatera. + +>> Flytta mark�ren in i f�reg�ende stycke och tryck M-q. + + +* S�KNING +--------- + +Emacs kan s�ka efter textstr�ngar (grupper med sammanh�ngande +bokst�ver eller ord) antingen fram�t eller bak�t i texten. N�r du +s�ker efter text kommer mark�ren att flytta sig till n�sta plats d�r +teckenstr�ngen upptr�der. + +S�kmetoden i Emacs skiljer sig lite fr�n s�kmetoder i andra +redigeringsprogram genom att den �r inkrementell. Detta betyder att +s�kandet fortg�r medan du skriver in teckenstr�ngen du skall s�ka +efter. + +Kommandot f�r att inleda en s�kning �r C-s f�r att s�ka fram�t och C-r +f�r att s�ka bak�t. MEN V�NTA! Prova dem inte �n. + +N�r du skriver C-s kommer du l�gga m�rke till att texten "I-search" +dyker upp i eko-omr�det. Detta s�ger dig att Emacs �r inne i sidol�get +inkrementell s�kning och v�ntar p� att du skall skriva in det du letar +efter. <Return> avslutar s�kandet. + +>> Skriv nu C-s f�r att starta en s�kning. Skriv nu l�ngsamt, en + bokstav i taget, ordet 'mark�r', och g�r en paus efter varje g�ng + du skriver en bokstav s� att du ser vad som sker med mark�ren. Nu + har du s�kt efter ordet "mark�r" en g�ng. +>> Skriv C-s en g�ng till f�r att s�ka efter n�sta f�rekomst av ordet + "mark�r". +>> Tryck nu p� <Delete> fyra g�nger och se hur mark�ren flyttar sig +>> Tryck <Return> f�r att avsluta s�kandet. + +S�g du vad som h�nde? Under inkrementell s�kning f�rs�ker Emacs att g� +till den f�rsta f�rekomsten av texten som du har skrivit s� l�ngt, och +markerar tr�ffen s� att du ser var den �r. F�r att g� till n�sta +f�rekomst av ordet 'mark�r' �r det bara att trycka C-s en g�ng till. +Om det inte finns flera f�rekomster kommer Emacs att pipa och meddela +att s�kandet har misslyckats. C-g avbryter ocks� s�kandet. + +Observera: P� vissa system g�r C-s att sk�rmen l�ser sig. Detta tyder +p� att systemets fl�deskontroll har f�ngat upp C-s och inte skickat +den vidare till Emacs. F�r att forts�tta m�ste du trycka C-q. Se i s� +fall avsnittet "Spontaneous Entry to Incremental Search" i +Emacs-manualen f�r r�d om hur detta kan undvikas. + +Om du �r inne i en inkrementell s�kning och trycker <Delete> kommer du +l�gga m�rke till att den sista bokstaven i s�kstr�ngen blir raderad +och s�kandet hoppar tillbaka till en tidigare f�rekomst. Om du till +exempel skriver "m" f�r att s�ka efter den f�rsta f�rekomsten av "m", +och sedan trycker "a" s� kommer mark�ren flytta sig till f�rsta +f�rekomsten av "ma". Tryck nu <Delete>. Detta avl�gsnar "a" fr�n +s�kstr�ngen, och mark�ren flyttar sig tillbaka till den f�rsta +f�rekomsten av "m". + +Om du �r mitt i en s�kning och trycker ett KONTROLL- eller META-tecken +s� avbryts s�kandet. Undantag �r tecken som anv�nds under s�kningen, +s� som C-s och C-r. + +C-s startar en s�kning som letar efter varje f�rekomst av s�kstr�ngen +EFTER mark�rspositionen. Om du skall s�ka efter en str�ng tidigare i +texten m�ste du anv�nda C-r. Allt vi har sagt om C-s g�ller ocks� f�r +C-r, bortsett fr�n att riktningen p� s�kningen �r den omv�nda. + + +* FLERA F�NSTER +--------------- + +En av egenskaperna hos Emacs �r att den kan visa mera �n en buffert p� +sk�rmen samtidig. + +>> Flytta mark�ren till den h�r raden och tryck C-u 0 C-l (allts� + KONTROLL-L, inte KONTROLL-1). + +>> Skriv nu C-x 2, som leder till att sk�rmen delas i tv� + f�nster. B�gge f�nstren visar den h�r v�gledningen. Mark�ren st�r i + det �vre f�nstret. + +>> Skriv C-M-v f�r att rulla det nedre f�nstret. + (Om du inte har META-tangenten trycker du ESC C-v.) + +>> Skriv C-x o (o f�r other) f�r att flytta mark�ren till det + nedre f�nstret. + +>> Anv�nd C-v och M-v i det nedre f�nstret f�r att flytta upp + och ned i texten. Forts�tt att l�sa den h�r texten i det �vre + f�nstret. + +>> Skriv C-x o igen f�r att flytta mark�ren tillbaka till det �vre + f�nstret. Mark�ren i det �vre f�nstret st�r p� samma plats som det + gjorde n�r du l�mnade det. + +Du kan forts�tta att anv�nda C-x o f�r att byta mellan de tv� +f�nstren. Vart och ett av f�nstren har sin egen mark�rposition men det +�r bara ett av f�nstren som visar den. Alla redigeringskommandon +fungerar i det f�nster d�r mark�ren �r synlig. Vi kallar detta f�nster +f�r det valda f�nstret (selected window). + +Kommandot C-M-v �r bra n�r du redigerar text i ett f�nster och +anv�nder det andra f�nstret f�r referenser. D� kan du kan ha mark�ren +i samma f�nster hela tiden och du kan anv�nda C-M-v f�r att flytta dig +i det andra f�nstret. + +C-M-v �r ett exempel p� en KONTROLL-META-kombination. Om du har +META-tangenten h�ller du b�de KONTROLL och META nedtryckt samtidigt +som du trycker v. Det har ingen betydelse vilken av tangenterna +KONTROLL och META som trycks f�rst, f�r b�gge fungerar s� att de +"modifierar" de andra tangenterna du trycker. + +Om du inte har META-tangenten och anv�nder ESC ist�llet �r +ordningsf�ljden viktig. Du m�ste trycka ESC f�ljt av KONTROLL-v, +KONTROLL-ESC v fungerar inte. Det �r f�r att ESC �r ett tecken i sig +och inte en �kta "modifierare". + +>> Skriv C-x 1 i det �vre f�nstret f�r att bli kvitt det nedre + f�nstret. + +Om du hade skrivit C-x 1 i det nedre f�nstret skulle det �vre ha +f�rsvunnit. T�nk p� detta kommando som "Beh�ll bara ett f�nster, det +som mark�ren st�r i." + +Du m�ste inte ha samma buffert i b�gge f�nstren. Du kan anv�nda C-x +C-f f�r att finna en ny fil i ett av f�nstren samtidigt som det andra +f�nstret f�rblir of�r�ndrat. Du kommer att m�rka att f�nstren �r helt +oberoende. + +H�r �r ett annat s�tt att anv�nda tv� f�nster till att visa tv� olika +filer: + +>> Skriv C-x 4 C-f f�ljt av ett filnamn. Avsluta med <Return>. + Den nya filen kommer d� att dyka upp i det nedre f�nstret. + Mark�ren flyttats ocks� dit. + +>> Skriv C-x o f�r att g� tillbaka till det �vre f�nstret och C-x + 1 f�r att bli kvitt det nedre igen. + + +* REKURSIVA REDIGERINGSNIV�ER +----------------------------- + +Ibland kan du hamna i n�got som kallas "rekursiv redigering" +(recursive editing level). Detta indikeras med hakparenteser runt +huvudl�get i l�gesraden. Till exempel kan det st� [(Fundamental)] +ist�llet f�r (Fundamental). + +F�r att komma ur rekursiv redigering trycker du ESC ESC ESC. Detta �r +ett generellt brytkommando. Du kan ocks� anv�nda det f�r att bli kvitt +extra f�nster och f�r att komma ut ur minibufferten. + +>> Skriv M-x f�r att komma in i minibufferten. Skriv s� ESC ESC ESC + f�r att komma ut. + +Du kan inte anv�nda C-g f�r att komma ut ur rekursiv redigering. +Detta �r f�r att C-g anv�nds f�r att avbryta kommandon och argument +under rekursiv redigering. + + +* MER HJ�LP +----------- + +I denna v�gledning har vi f�rs�kt inkludera precis s� mycket +information att du kan b�rja anv�nda Emacs. Det finns s� m�nga +m�jligheter i Emacs att det skulle vara om�jligt att f�rklara alla +h�r. Men du VILL s�kert l�ra dig mer om Emacs eftersom den har m�nga +goda egenskaper. Emacs tillhandah�ller kommandon f�r att l�sa all +dokumentation. Dessa hj�lpkommandon startas med teckenkombinationen +C-h. + +F�r att anv�nda hj�lpen skriver du C-h f�ljt av ett tecken f�r den +hj�lp du beh�ver. Om du verkligen �r helt villr�dig kan du trycka C-h +? f�r att Emacs skall visa vilken hj�lp som finns tillg�nglig. Om du +har skrivit C-h och best�mmer dig f�r att du inte beh�ver ha n�gon +hj�lp kan du trycka C-g f�r att avbryta. + +(P� vissa platser �r C-h omkonfigurerad. Det �r normalt ingen bra ide�, +s� du kan p� goda grunder klaga hos systemadministrat�ren. Under +tiden, om C-h inte visar ett hj�lpmeddelande l�ngst ner p� sk�rmen, +kan du i st�llet f�rs�ka med funktionstangenten F1 eller M-x +help<Return>.) + +Den mest grundl�ggande hj�lp-funktionen �r C-h c. Skriv C-h, ett "c" +och en knappsekvens. Emacs ger d� en beskrivning av kommandot. + +>> Skriv C-h c C-p. + Meddelandet skall d� bli n�got i stil med + + C-p runs the command previous-line + +Detta ger ett funktionsnamn. Funktionsnamnen anv�nds huvudsakligen f�r +att specialanpassa och utvidga Emacs. Men eftersom funktionerna har +beskrivande namn kan de ocks� fungera som en enkel dokumentation, +tillr�ckligt f�r att p�minna dig om kommandon du redan l�rt dig. + +Flerteckenskommandon, s� som C-x C-s och (om du inte har META, EDIT +eller ALT tangenten) <ESC> v, �r ocks� till�tna efter C-h c. + +F�r att f� mer information om ett kommando kan du anv�nda C-h k +ist�llet f�r C-h c. + +>> Skriv C-h k C-p. + +Detta kommer visa funktionens dokumentation och namn i ett eget +f�nster. F�r att avsluta hj�lpf�nstret kan du trycka q. Du beh�ver +inte g�ra det omedelbart. Du kan editera med hj�lptexten som st�d f�r +att f�rst senare ta bort f�nstret med q. + +H�r �r fler varianter p� C-h: + + C-h f Beskriv en funktion. Du skriver in funktionsnamnet. + +>> Prova att skriva C-h f previous-line<Return>. + Detta ger den information Emacs har om funktionen + som implementerar kommandot C-p. + + C-h a Apropos. Listar alla funktioner och variabler som + inneh�ller s�kstr�ngen. Kommandon som startas med M-x + markeras med en stj�rna (*) till v�nster om + funktionsnamnet. + +>> Skriv C-h a newline<Return>. + +Detta ger en lista �ver alla funktioner och variabler d�r "newline" +ing�r i namnet. Du kan trycka <Return> eller klicka med den mellersta +musknappen f�r att hitta mer information om en funktion eller +variabel. Tryck q f�r att avsluta. + + +* TILL SIST +----------- + +T�nk p� att anv�nda C-x C-c f�r att avsluta Emacs permanent. F�r att +tillf�lligt g� till ett skal, s� att du senare kan komma tillbaka +igen, anv�nd C-z. (Under X kommer detta att minimera Emacs.) + +Denna v�gledningen �r avsedd f�r nya anv�ndare, om det �r n�got som �r +oklart duger det inte att sitta och tycka synd om sig sj�lv -- Skicka +ett mail och klaga! + + +* KOPIERING +----------- + +Denna v�gledning h�rstammar fr�n en hel rad Emacs-v�gledningar och den +f�rsta skrevs av Stuart Cracraft f�r den ursprungliga Emacs. Ben Wing +uppdaterade v�gledningen f�r X Windows. Martin Buchholz och Hrvoje +Niksic lade till mer �ndringar f�r XEmacs och Mats Lidell �versatte +den till Svenska. + +This version of the tutorial, like GNU Emacs, is copyrighted, and +comes with permission to distribute copies on certain conditions: + +Copyright (c) 1985, 1996 Free Software Foundation + + Permission is granted to anyone to make or distribute verbatim copies + of this document as received, in any medium, provided that the + copyright notice and permission notice are preserved, + and that the distributor grants the recipient permission + for further redistribution as permitted by this notice. + + Permission is granted to distribute modified versions + of this document, or of portions of it, + under the above conditions, provided also that they + carry prominent notices stating who last altered them. + +The conditions for copying Emacs itself are more complex, but in the +same spirit. Please read the file COPYING and then do give copies of +GNU Emacs to your friends. Help stamp out software obstructionism +("ownership") by using, writing, and sharing free software!