changeset 760:51f7d53d4fb9

[xemacs-hg @ 2002-02-28 09:02:00 by stephent] new TUTORIAL.se <87lmdegewt.fsf@tleepslib.sk.tsukuba.ac.jp>
author stephent
date Thu, 28 Feb 2002 09:02:39 +0000 (2002-02-28)
parents 7b0e9f17fcf0
children c35d5f033651
files ChangeLog etc/TUTORIAL.se
diffstat 2 files changed, 1169 insertions(+), 0 deletions(-) [+]
line wrap: on
line diff
--- a/ChangeLog	Thu Feb 28 03:55:43 2002 +0000
+++ b/ChangeLog	Thu Feb 28 09:02:39 2002 +0000
@@ -1,3 +1,7 @@
+2002-02-28  Stephen J. Turnbull  <stephen@xemacs.org>
+
+	* etc/TUTORIAL.se: New from Mats Lidell.
+
 2002-02-04  Stephen J. Turnbull  <stephen@xemacs.org>
 
 	* etc/BETA: General update.  Fix some broken URLs.
--- /dev/null	Thu Jan 01 00:00:00 1970 +0000
+++ b/etc/TUTORIAL.se	Thu Feb 28 09:02:39 2002 +0000
@@ -0,0 +1,1165 @@
+Detta dokument �r baserat p� den engelska handledningen, som har
+Copyright (c) 1985, 1996 Free Software Foundation, Inc. Se slutet av
+dokumentet f�r villkor och f�ruts�ttningar.
+
+Detta �r den Svenska anv�ndarhandledningen till Emacs.
+
+Emacs-kommandon inneb�r ofta anv�ndning av kontrolltangenten (oftast
+m�rkt CTRL eller CTL) eller META-tangenten. P� vissa tangentbord �r
+META-tangenten m�rkt ALT eller EDIT eller n�got annat. P� Suns
+tangentbord, till exempel, �r det rutertangenten till v�nster om
+mellanslagstangenten. Om du inte har n�gon META-tangent kan du anv�nda
+ESC. Ist�llet f�r att skriva META eller KONTROLL kommer vi h�r att
+anv�nda f�ljande f�rkortningar:
+
+ C-<chr> betyder att du skall h�lla ner kontrolltangenten samtidigt
+         som du skriver bokstaven <chr>. Allts� betyder C-f: h�ll ner
+         kontrolltangenten och tryck f.
+ M-<chr> betyder att du skall h�lla ned META-, EDIT- eller
+         ALT-tangenten samtidigt som du skriver <chr>. Om du inte har
+         n�gon META-, EDIT- eller ALT-tangent kan du trycka <ESC>,
+         sl�ppa tangenten och sedan trycka bokstaven <chr>. N�r vi
+         skriver <ESC> avser vi ESC-tangenten.
+
+Viktigt: F�r att avsluta Emacs trycker du C-x C-c (tv� tecken).
+Tecknen ">>" i v�nstermarginalen anger att du kan prova ett
+kommando. Till exempel:
+<<Tomma rader s�tts in h�r n�r help-with-tutorial aktiveras>>
+>> Tryck C-v (View next screen) f�r att hoppa till n�sta sk�rmbild.
+        Prova nu. H�ll ned kontrolltangenten och tryck v.
+        Fr�n och med nu b�r du g�ra detta n�r du �r f�rdig med en
+        sk�rmbild.
+
+Notera att det �r ett �verlapp p� tv� rader n�r du byter fr�n
+sk�rmbild till sk�rmbild. Detta �r f�r att beh�lla sammanhanget n�r du
+bl�ddrar fram�t i filen.
+
+Det f�rsta du beh�ver veta �r hur du man�vrerar fr�n plats till plats
+i texten. Du har redan l�rt dig hur du flyttar en sk�rmbild fram�t,
+med C-v. F�r att flytta dig en sk�rmbild bak�t trycker du M-v. (H�ll
+ned META-tangenten och tryck v eller tryck <ESC>v om du inte har
+META-, EDIT- eller ALT-tangent.)
+
+>> Prova att trycka M-v och C-v n�gra g�nger.
+
+
+* SAMMANFATTNING
+----------------
+
+F�ljande kommandon �r bra f�r att se hela sk�rmbilder:
+
+        C-v     Flytta en sk�rmbild fram�t.
+        M-v     Flytta en sk�rmbild bak�t.
+        C-l     Rita om sk�rmen och placera texten d�r mark�ren st�r
+                mitt p� sk�rmbilden. (Det �r KONTROLL-L, inte
+                KONTROLL-1.)
+
+>> Leta reda p� mark�ren och se vad som st�r d�r. Tryck sedan C-l.
+   Hitta mark�ren igen och notera att det �r samma text som st�r kring
+   mark�ren nu.
+
+
+* GRUNDL�GGANDE MARK�RR�RELSER
+------------------------------
+
+Att flytta sig fr�n sk�rmbild till sk�rmbild kan vara bra, men hur
+f�rflyttar man sig till en speciell plats p� sk�rmen?
+
+Det finns flera s�tt att g�ra detta p�. Det vanligaste �r att anv�nda
+kommandona C-p, C-b, C-f och C-n. Vart och ett av dessa kommandon
+flyttar mark�ren en rad eller en kolumn i en best�md riktning p�
+sk�rmen. H�r visas dessa fyra kommandon och i vilken riktning de
+flyttar mark�ren:
+
+ 
+			 F�reg�ende rad, C-p
+                                  :
+                                  :
+   Bak�t, C-b .... Nuvarande mark�rposition .... Fram�t, C-f
+                                  :
+                                  :
+                           N�sta rad, C-n
+
+>> Flytta mark�ren till linjen mitt i diagrammet genom att anv�nda C-n
+   och C-p. Anv�nd sedan C-l f�r att centrera diagrammet p�
+   sk�rmbilden.
+
+Detta �r s�kert lite enklare att f�rst� om du t�nker p� dessa
+f�rkortningar: P f�r f�reg�ende (previous), N f�r n�sta (next), B f�r
+bak�t (backward) och F f�r fram�t (forward). Detta �r de grundl�ggande
+kommandona f�r att flytta mark�ren och du kommer s�kert att anv�nda
+dem hela tiden, s� det �r en stor f�rdel om du l�r dig dem nu.
+
+>> G�r n�gra C-n s� att du kommer ned till den h�r raden.
+
+>> Flytta dig in i raden med hj�lp av n�gra C-f och sedan upp�t
+   med n�gra C-p. L�gg m�rke till vad C-p g�r n�r mark�ren st�r mitt
+   p� en rad.
+
+Textrader �r �tskilda med radslutstecken. Den sista raden i filen
+avslutas ocks� vanligtvis med ett radslut men Emacs kr�ver inte att
+den g�r det.
+
+>> Prova med C-b i b�rjan av en rad. Detta g�r att mark�ren
+   flyttas till slutet av den tidigare raden. Detta �r f�r att den
+   flyttar mark�ren �ver radslutstecknet.
+
+C-f flyttar ocks� �ver radslut, precis som C-b.
+
+>> G�r n�gra fler C-b s� att du f�r en k�nsla f�r var mark�ren
+   �r. Tryck sedan n�gra C-f tills du kommer till slutet av
+   raden. Tryck ytterligare en C-f s� att du flyttar mark�ren till
+   n�sta rad.
+
+N�r du flyttar mark�ren f�rbi toppen eller botten av sk�rmbilden
+kommer texten utanf�r sk�rmen att komma fram. Detta kallas "rullning"
+och g�r det m�jligt f�r Emacs att flytta mark�ren utan att den
+f�rsvinner ut ur sk�rmbilden.
+
+>> Prova att flytta mark�ren f�rbi sk�rmbildens nederkant med hj�lp av
+   C-n och se vad som h�nder.
+
+Om det g�r f�r sakta att flytta mark�ren ett tecken i taget kan du
+flytta den ett ord. M-f flyttar mark�ren ett ord fram�t och M-b
+flyttar den ett ord bak�t.
+
+>> Prova n�gra M-f och M-b.
+
+Om mark�ren st�r mitt i ett ord kommer M-f att flytta mark�ren till
+slutet av ordet. Om du st�r mitt emellan tv� ord kommer M-f att flytta
+mark�ren till slutet av n�sta ord. M-b fungerar p� samma s�tt men i
+motsatt riktning.
+
+>> Tryck M-f och M-b n�gra g�nger och skifta mark�rposition med n�gra
+   C-f och C-b s� att du ser hur M-f och M-b uppf�r sig vid olika
+   placeringar av mark�ren b�de i och mellan ord.
+
+L�gg m�rke till likheten mellan C-f och C-b � ena sidan och M-f och
+M-b � den andra. Ofta anv�nds META-kommandon till spr�krelaterade
+operationer (ord, stycken, avsnitt), medan kontrollkommandon anv�nds
+till grundl�ggande operationer som inte beror av vad man redigerar
+(bokst�ver, rader, etc.).
+
+Denna likhet finns ocks� mellan rader och stycken: C-a och C-e flyttar
+mark�ren till b�rjan av en rad eller till slutet av en rad, medan M-a
+och M-e flyttar den till b�rjan respektive slutet av ett stycke.
+
+>> Prova n�gra C-a och sedan n�gra C-e.
+   Prova ocks� n�gra M-a och sedan n�gra M-e.
+
+Se hur efterf�ljande C-a efter varandra inte g�r n�got, medan flera
+M-a forts�tter att flytta mark�ren till n�sta stycke. �ven om detta
+inte verkar sj�lvklart �r det ganska naturligt.
+
+Platsen d�r mark�ren �r i texten kallas ocks� f�r "arbetspunkt"
+(point). Eller omskrivet: Mark�ren visar p� sk�rmen var arbetspunkten
+�r i texten.
+
+H�r �r en kort sammanfattning av de enklaste mark�rf�rflyttnings-
+kommandona, inklusive ord- och styckesf�rflyttningskommandon:
+
+        C-f     Flytta mark�ren ett steg fram�t
+        C-b     Flytta mark�ren ett steg bak�t
+
+        M-f     Flytta mark�ren ett ord fram�t
+        M-b     Flytta mark�ren ett ord bak�t
+
+        C-n     Flytta mark�ren till n�sta rad
+        C-p     Flytta mark�ren till f�reg�ende rad
+
+        C-a     Flytta mark�ren till b�rjan av raden
+        C-e     Flytta mark�ren till slutet av raden
+
+        M-a     Flytta mark�ren till b�rjan av meningen
+        M-e     Flytta mark�ren till slutet av meningen
+
+>> Prova alla dessa kommandon n�gra g�nger f�r tr�nings skull.
+   Dessa �r de kommandon som anv�nds mest.
+
+Tv� andra viktiga mark�rr�relsekommandon �r M-< (META mindre-�n), som
+flyttar mark�ren till b�rjan av texten, och M-> (META st�rre-�n), som
+flyttar den till slutet av texten.
+
+P� en del tangentbord �r "<" placerad �ver komma, s� att man m�ste
+anv�nda skift f�r att f� fram den. P� dessa tangentbord m�ste man
+ocks� anv�nda skift f�r att skriva M-<. Utan skifttangenten skulle det
+bli M-komma.
+
+>> Prova M-< nu f�r att flytta mark�ren till b�rjan av v�gledningen.
+   Anv�nd sedan C-v f�r att flytta mark�ren tillbaka hit igen.
+
+>> Prova ocks� M-> f�r att flytta mark�ren till slutet av v�gledningen.
+   Anv�nd sedan M-v f�r att flytta mark�ren tillbaka hit igen.
+
+Du kan ocks� flytta mark�ren med hj�lp av piltangenterna, om
+terminalen har piltangenter. Vi f�resl�r att du l�r dig C-b, C-f, C-n
+och C-p av tre sk�l. F�r det f�rsta kommer de att fungera p� alla
+slags terminaler. F�r det andra kommer du att finna, n�r du har f�tt
+lite tr�ning i att anv�nda Emacs, att det g�r mycket snabbare att
+anv�nda kontrollfunktionerna �n piltangenterna (f�r att du undviker
+att �ndra fingers�ttningen). Den tredje anledningen �r att n�r man har
+l�rt sig att anv�nda kontrolltangenten blir det l�ttare att l�ra sig
+de mer avancerade kontrollfunktionerna.
+
+De flesta kommandon i Emacs tar ett numeriskt argument och f�r de
+flesta kommandon leder detta till att de repeteras. Ett numeriskt
+argument anges genom att du skriver C-u och sedan talet, innan du
+skriver kommandot. Om du har en META- (eller EDIT- eller ALT-) tangent
+s� finns det ett annat alternativ f�r att ge numeriska argument: skriv
+talet medan du h�ller ned META-tangenten. Vi f�resl�r att du anv�nder
+C-u f�r det fungerar p� alla slags terminaler. Det numeriska
+argumentet kallas ocks� f�r "prefixargument" eftersom det skrivs f�re
+kommandot.
+
+Till exempel: C-u 8 C-f flyttar mark�ren �tta steg fram�t.
+
+>> Prova C-n eller C-p med ett numeriskt argument s� att du
+   kommer s� n�ra den h�r raden som m�jligt med ett enda kommando.
+
+De flesta kommandon anv�nder det numeriska argumentet f�r ett
+repeterat utf�rande men det finns kommandon som anv�nder det
+annorlunda. Flera kommandon, men inga av dem du l�rt dig hittills,
+anv�nder det som en flagga. Med ett prefixargument, och oberoende av
+dess v�rde, g�r kommandot n�got annat.
+
+C-v och M-v finns med bland dessa undantag. Om man ger ett argument
+till ett av dessa kommandon kommer sk�rmbilden flytta sig upp eller
+ned s� m�nga rader som argumentet anger, ist�llet f�r s� m�nga
+sk�rmbilder. Till exempel kommer C-u 8 C-v flytta sk�rmbilden 8 rader
+upp�t.
+
+>> Prova C-u 8 C-v nu.
+
+Detta borde ha flyttat sk�rmbilden 8 rader upp�t. Om du �nskar flytta
+tillbaka igen �r det bara att ge samma argument till M-v.
+
+Om du anv�nder Emacs under ett f�nstersystem, som X11 eller
+MS-Windows, finns det troligen ett rektangul�rt omr�de p� v�nster sida
+av Emacs-f�nstret, en s� kallad rullningslist. Genom att klicka i den
+med musen kan du rulla texten.
+
+>> Prova att trycka med den mellersta musknappen i det utvalda omr�det
+   p� rullningslisten. Detta b�r flytta sk�rmbilden till en plats i
+   texten beroende p� var i rullningslisten du trycker.
+
+>> Prova att flytta musen upp och ner medan du h�ller ner den
+   mellersta musknappen. Du ser att texten rullar upp och ner beroende
+   p� hur du f�r musen.
+
+
+* MARK�RF�RFLYTTNINGAR P� EN X-TERMINAL
+---------------------------------------
+
+Om du sitter vid en X-terminal kommer du antagligen finna det mycket
+enklare att anv�nda piltangenterna f�r att flytta mark�ren. V�nster-,
+h�ger-, upp- och ned�t-pilarna flyttar mark�ren i �nskad riktning. De
+fungerar p� samma s�tt som C-b, C-f, C-p och C-n men �r enklare att
+sl� och f�rst�. Du kan ocks� anv�nda C-v�nsterpil och C-h�gerpil f�r
+att flytta mark�ren �ver ord och C-upp�tpil och C-ned�tpil f�r att
+flytta den �ver textblock. (Till exempel f�r att flytta f�rbi ett
+stycke om du redigerar text.)
+
+Om du har tangenter m�rkta med HOME (eller BEGIN) och END kan du
+anv�nda dessa f�r att g� till b�rjan respektive slutet av raden och
+C-HOME och C-END kommer att g� till b�rjan respektive slutet av
+filen. Om tangentbordet har PgUp- och PgDn-tangenter kan du anv�nda
+dem f�r att g� upp och ner en sk�rmbild �t g�ngen p� samma s�tt som
+med M-v och C-v.
+
+Alla dessa kan ocks� ta numeriska argument, som beskrivits tidigare.
+Du kan ocks� anv�nda en genv�g f�r att skriva in dessa argument: h�ll
+ned CONTROL eller META tangenten och skriv in numret. Till exempel f�r
+att g� 12 ord till h�ger trycker du C-1 C-2 C-h�gerpil. L�gg m�rke
+till att det �r mycket enkelt att skriva eftersom du inte beh�ver
+sl�ppa kontrolltangenten mellan tangenttryckningarna.
+
+
+* OM EMACS H�NGER
+-----------------
+
+Om Emacs slutar att reagera p� kommandon kan du lugnt stoppa dem genom
+att trycka C-g. Du kan ocks� anv�nda C-g f�r att stoppa ett kommando
+som tar f�r l�ng tid att utf�ra.
+
+Det �r ocks� m�jligt att anv�nda C-g f�r att avbryta ett numeriskt
+argument eller b�rjan p� ett kommando som du inte �nskar att utf�ra.
+
+>> Skriv C-u 100 f�r att ge ett numeriskt argument p� 100 och tryck
+   C-g. Tryck nu C-f. Mark�ren skall nu flytta sig bara ett steg, f�r att
+   du avbr�t argumentet med C-g.
+
+Om du av misstag sl�r <ESC> blir du kvitt detta med ett C-g.
+
+
+* SP�RRADE KOMMANDON
+--------------------
+
+En del Emacs-kommandon �r "sp�rrade" s� att nyb�rjare inte skall
+anv�nda dem av misstag.
+
+Om du provar ett av dessa sp�rrade kommandon kommer Emacs ge ett
+meddelande som ber�ttar vilket kommando det �r och kommer att fr�ga om
+du verkligen vill forts�tta och utf�ra detta kommando.
+
+Om du verkligen �nskar att utf�ra kommandot trycker du mellanslag som
+svar p� fr�gan. Normalt, om du inte �nskar att utf�ra detta kommando,
+svarar du "n" p� fr�gan.
+
+>> Skriv C-x n p (som �r ett sp�rrat kommando).
+   Skriv n som svar p� fr�gan.
+
+
+* F�NSTER
+---------
+
+Emacs kan ha flera f�nster och varje f�nster kan visa sin egen text.
+L�gg m�rke till att "f�nster" i Emacs inte refererar till separata
+�verlappande f�nster i f�nstersystemet, utan till separata delar i ett
+enda X-f�nster.(Emacs kan ocks� ha flera X-f�nster eller "ramar" i
+Emacs-terminologi. Detta beskrivs senare.)
+
+Vi kommer f�rklara senare hur man anv�nder flera f�nster. H�r skall vi
+f�rklara hur man blir av med extra f�nster f�r att komma tillbaka till
+det grundl�ggande l�get med endast ett f�nster. Det �r enkelt:
+
+        C-x 1      Ett f�nster (dvs. ta bort alla andra f�nster).
+
+Det �r KONTROLL-x f�ljt av siffran 1. C-x 1 utvidgar f�nstret d�r
+mark�ren st�r s� att det fyller hela sk�rmbilden. Alla andra f�nster
+tas bort.
+
+>> Flytta mark�ren till den h�r raden och tryck C-u 0 C-l.
+
+(Kom ih�g att C-l rensar sk�rmen och mittst�ller raden d�r mark�ren
+st�r. Om du ger ett numeriskt argument till detta kommando betyder det
+"rensa sk�rmen och placera raden d�r mark�ren st�r p� raden som
+argumentet anger". D�rf�r betyder C-u 0 C-l att sk�rmen skall rensas
+och raden d�r mark�ren st�r placeras �verst.)
+
+>> Skriv C-x 2.
+   Se hur det h�r f�nstret krymper samtidigt som ett nytt upptr�der
+   med samma inneh�ll som detta.
+
+>> Sl� C-x 1 och se hur det nya f�nstret nu f�rsvinner.
+
+
+* SKRIVA OCH TA BORT TEXT
+-------------------------
+
+Om du �nskar att s�tta in text �r det bara att skriva in
+texten. Tecken som du kan se, s� som A, 7, *, etc. tolkas som text och
+s�tts in direkt. Skriv <Return> (retur-tangenten) f�r att s�tta in en
+radbrytning.
+
+Du kan radera det sista tecknet du skrev genom att trycka <Delete>.
+<Delete> �r en tangent p� tangentbordet, som kan vara m�rkt "Del". I
+n�gra fall fungerar ocks� "backsteg" som <Delete> men inte alltid!
+
+Generellt raderar <Delete> tecknet precis f�re den aktuella
+mark�rspositionen.
+
+>>  G�r detta nu: Skriv in n�gra tecken och ta bort dem genom att
+    anv�nda <Delete>. Var inte r�dd f�r att skriva i den h�r filen, du
+    kommer inte att kunna f�r�ndra originalet till v�gledningen. Detta
+    �r bara en lokal kopia.
+
+N�r en rad blir f�r l�ng f�r att rymmas p� en sk�rmbredd s� forts�tter
+den p� raden under. Ett bakstreck ("\") (eller om du k�r under ett
+f�nstersystem, en liten b�jd pil) i slutet av h�germarginalen
+indikerar att raden forts�tter.
+
+>>  Skriv in lite text s� att du kommer till slutet av raden och
+    forts�tt att skriva lite till. Du kommer d� att se hur
+    forts�ttningstecknet ser ut.
+
+>>  Anv�nd <Delete> f�r att radera texten tills raden ryms p� en
+    sk�rmbredd igen. Forts�ttningstecknet kommer d� att f�rsvinna.
+
+Du kan radera radbrytning precis som andra tecken. Genom att radera
+radbrytningen mellan tv� rader sl�s dessa samman till en. Om
+resultatet av denna sammanslagning blir f�r stor f�r att passa inom en
+sk�rmbredd, s� kommer den att visas med ett forts�ttningstecken.
+
+>> Flytta mark�ren till b�rjan av en rad och tryck <Delete>.
+   Detta kommer att klistra ihop raden med raden �ver.
+
+>> Tryck <Return> f�r att s�tta in radbrytningen du tog bort.
+
+T�nk p� att de flesta Emacs-kommandon kan ta numeriska argument. Detta
+g�ller ocks� texttecken. Genom att repetera ett texttecken kommer det
+skrivas flera g�nger.
+
+>> Prova det nu: Skriv C-u 8 * f�r att s�tta in ********.
+
+Du har nu l�rt dig de mest grundl�ggande s�tten att skriva n�got i
+Emacs och att r�tta fel. Du kan radera ord och rader ocks�. H�r �r en
+�versikt �ver kommandon f�r radering:
+
+        <Delete>     raderar tecknet som st�r precis f�re mark�ren
+        C-d          raderar tecknet som st�r precis under mark�ren
+
+        M-<Delete>   raderar ordet precis f�re mark�ren
+        M-d          raderar ordet precis efter mark�ren
+
+        C-k          raderar fr�n mark�ren till slutet av raden
+        M-k          raderar till slutet av stycket
+        
+L�gg m�rke till att <Delete> och C-d kontra M-<Delete> och M-d f�ljer
+m�nstret som b�rjade med C-f och M-f. (<Delete> �r inte precis
+ett kontrolltecken men l�t oss inte bry oss om det.) C-k och M-k
+fungerar p� samma s�tt som C-e och M-e (n�stan).
+
+N�r du raderar mer �n ett tecken �t g�ngen kommer Emacs att spara den
+borttagna texten s� att du han h�mta tillbaka den igen. Denna text
+kallas borttagen (killed). Att f� tillbaka borttagen text kallas att
+h�mta den (yank). Du kan antingen h�mta tillbaka borttagen text till
+samma plats som den blev raderad eller ocks� kan du s�tta in den p� en
+annan plats i texten. Du kan ocks� h�mta tillbaka den flera g�nger s�
+att du f�r flera lika f�rekomster av den. Kommandot f�r att h�mta
+tillbaka texten �r C-y.
+
+Skillnaden mellan att "ta bort" (killing) och "radera" (deleting) text
+�r att "borttagen" text kan h�mtas tillbaka, medan raderad text inte
+kan det. �terins�ttning av borttagen text kallas "�terh�mtning"
+(yanking).  Generellt kan man s�ga att kommandon som tar bort fler �n
+ett tecken sparar undan texten (s� att den kan �terh�mtas) medan
+kommandon som bara raderar ett tecken eller tomma rader och mellanrum
+inte sparar n�gonting (och den texten kan allts� inte �terh�mtas).
+
+>> Flytta mark�ren till b�rjan av en rad som inte �r tom.
+   Tryck C-k f�r att ta bort texten p� raden.
+>> Tryck C-k en g�ng till. Du kommer nu se att den raderar den tomma
+   raden som var kvar.
+
+L�gg m�rke till att ett enstaka C-k bara raderar texten p� raden och
+att det andra C-k raderar sj�lva raden och flyttar upp texten p� raden
+under ett steg. C-k hanterar numeriska argument lite speciellt. Den
+raderar s� m�nga rader OCH inneh�llet i dem. Detta �r allts� inte bara
+en repetition av kommandot. C-u 2 C-k raderar tv� rader samt de tomma
+raderna, medan C-k tv� g�nger inte kommer att g�ra det.
+
+Kommandot f�r att h�mta tillbaka text �r C-y. Kommandot h�mtar
+tillbaka den sist borttagna texten och placerar den d�r mark�ren �r.
+
+>> Prova: G�r C-y f�r att f� tillbaka texten.
+
+T�nk p� C-y som om du rycker, eller drar, tillbaka n�got som n�gon
+tagit ifr�n dig. Notera att om du g�r flera C-k i rad s� kommer all
+bortagen text att sparas samlat s� att ett C-y �terh�mtar alla raderna
+p� en g�ng.
+
+>> Prova detta. Tryck C-k ett par g�nger.
+
+Och h�mta s� tillbaka igen:
+
+>> Tryck C-y. Flytta mark�ren n�gra rader ned och tryck C-y igen.
+   S� kopierar man text.
+
+Men vad g�r du om du har en text du �nskar att h�mta tillbaka men du
+har redan tagit bort n�got nytt? C-y skulle h�mta tillbaka den senaste
+texten som blev borttagen men tidigare bortagen text �r inte
+f�rlorad. Du kan f� tillbaka den med kommandot M-y. Efter att du har
+anv�nt C-y f�r att h�mta tillbaka den sist borttagna texten kommer M-y
+ers�tta denna text med tidigare borttagen text. Genom att g�ra M-y om
+och om igen h�mtas allt tidigare borttagen text tillbaka. N�r du har
+n�tt den �nskade texten beh�ver du inte g�ra n�got ytterligare f�r att
+beh�lla den. Forts�tt bara med din redigeringen och l�mna den
+�tertagna texten d�r den �r.
+
+Om du g�r M-y tillr�ckligt m�nga g�nger kommer du att komma tillbaka
+till startpunkten (texten som sist blev borttagen).
+
+>> Ta bort en rad, flytta mark�ren till en ny rad och ta bort �ven
+   denna rad. Anv�nd C-y f�r att h�mta tillbaka den sista raden. Tryck
+   M-y f�r att byta den mot den tidigare borttagna raden. Tryck flera
+   M-y och se vad du f�r. Forts�tt med detta tills du f�r tillbaka den
+   f�rsta raden igen och sedan n�gra g�nger till. Om du vill kan du
+   prova med positiva och negativa argument till M-y.
+ 
+
+* �NGRA
+-------
+
+Om du g�r en f�r�ndring i texten och sedan �ngrar dig, s� kan du
+upph�va �ndringen med kommandot C-x u (undo).
+
+Normalt kommer C-x u upph�va f�r�ndringen som gjordes av det sist
+utf�rda kommandot. Om du repeterar C-x u flera g�nger kommer varje
+repetition upph�va ett kommando till.
+
+Det finns tv� undantag. Kommandon som inte f�r�ndrar texten r�knas
+inte (detta inkluderar mark�rf�rflyttningar och bl�ddringskommandon),
+och inskrivna enkelbokst�ver blir vanligtvis grupperade i grupper om
+upp till 20 tecken. Detta �r f�r att reducera antalet C-x u som beh�vs
+f�r att �ngra inskriven text.
+
+>> Ta bort den h�r raden med C-k. C-x u kommer att h�mta tillbaka den
+   igen.
+
+C-_ �r ett alternativ till �ngra-kommandot. Den fungerar p� samma s�tt
+som C-x u men �r enklare att trycka flera g�nger i f�ljd. Det
+ol�mpliga med C-_ �r att den �r sv�r att hitta p� en del tangentbord.
+Det �r d�rf�r vi ocks� har C-x u. P� en del terminaler kan du f� fram
+C-_ genom att trycka / samtidigt som Ctrl h�lls nere.
+
+Ett numeriskt argument till C-_ eller C-x u medf�r repetering.
+
+Du kan �ngra radering av text precis p� samma s�tt som du kan �ngra
+att du tagit bort text. Skillnaden mellan att ta bort och att radera
+n�gonting p�verkar endast om du kan h�mta tillbaka det med C-y. F�r
+�ngerfunktionen spelar det ingen roll hur texten f�rsvunnit.
+
+
+* FILER
+-------
+
+F�r att texten du har f�r�ndrat skall sparas permanent m�ste du l�gga
+den i en fil. Om du inte g�r det kommer texten att f�rsvinna n�r du
+avslutar Emacs. Du l�gger texten i en fil genom att f�rst finna (find)
+denna fil. Detta kallas ocks� f�r att bes�ka filen (visit).
+
+Att finna en fil inneb�r att du ser filens inneh�ll i Emacs. P� m�nga
+s�tt �r det som om du f�r�ndrar sj�lva filen men f�r�ndringen du g�r
+kommer inte bli permanent f�rr�n filen sparas (save). Detta �r f�r att
+undvika att halvf�r�ndrade filer sparas n�r du inte vill det. Till och
+med n�r du sparar filen kommer Emacs att beh�lla originalet under ett
+nytt namn, som backup, ifall du senare �ngrar alltihop.
+
+Om du tittar n�stan l�ngst ner p� sk�rmbilden s� kommer du se en rad
+som b�rjar och slutar med minustecken, och som inneh�ller texten
+"--:-- TUTORIAL.se". Denna del av sk�rmbilden visar alltid namnet p�
+filen du bes�ker. Just nu �r du inne i en fil som heter "TUTORIAL.se"
+och som �r en personlig kopia av v�gledningen till Emacs. Vilken fil
+du �n �r inne i s� kommer filnamnet st� d�r.
+
+Kommandot f�r att finna filer och spara filer skiljer sig lite fr�n
+andra kommandon du har l�rt dig eftersom de best�r av tv� tecken.
+B�gge startar med tecknet KONTROLL-x. Det �r faktisk m�nga kommandon
+som startar med KONTROLL-x och m�nga av dem har med filer, sk�rmbilder
+och liknande saker att g�ra. Dessa kommandon �r tv�, tre eller fyra
+tecken l�nga.
+
+En annan sak med kommandot f�r att finna filer �r att du m�ste ange
+vilket filnamn du �nskar. Vi s�ger att kommandot "l�ser ett argument
+fr�n terminalen". I detta fall �r argumentet namnet p� filen. Efter
+att du gett kommandot
+
+        C-x C-f   Finn en fil
+
+kommer Emacs fr�ga efter ett filnamn. Filnamnet du skriver syns p� den
+nedersta raden i sk�rmbilden. Denna sista rad kallas minibuffert n�r
+den anv�nds p� det h�r s�ttet. Du kan anv�nda vanliga Emacs-kommandon
+f�r att f�r�ndra filnamnet.
+
+N�r du skriver in filnamnet, eller n�got annat i minibufferten, kan du
+avbryta med kommandot C-g.
+
+>> Skriv C-x C-f och s� C-g. Detta avbryter minibufferten och
+   avbryter ocks� C-x C-f kommandot som anv�nde minibufferten. S� att
+   du inte finner n�gon fil.
+
+N�r du �r f�rdig med att skriva filnamnet trycker du <Return> f�r att
+utf�ra kommandot. D� kommer C-x C-f kommandot att b�rja leta fram
+filen. Minibufferten f�rsvinner n�r C-x C-f kommandot �r f�rdigt.
+
+Efter en liten stund kommer filen upp p� sk�rmen och du kan b�rja
+redigera inneh�llet. N�r du vill spara filen kan du anv�nda detta
+kommando
+
+        C-x C-s   Spara fil
+
+Detta sparar texten p� sk�rmen till filen. F�rsta g�ngen detta g�rs
+kommer Emacs att ge originalfilen ett nytt namn s� att den inte g�r
+f�rlorad. Det nya filnamnet bildas genom att l�gga till ett "~" i
+slutet av det ursprungliga filnamnet.
+
+N�r lagringen �r utf�rd kommer Emacs skriva ut namnet p� filen som
+blev sparad. Du b�r spara ofta s� att du inte f�rlorar s� mycket om
+systemet kraschar.
+
+>> Skriv C-x C-s f�r att spara en kopia av denna v�gledning.
+   Detta skall leda till att "Wrote ...TUTORIAL.se" skrivs ut nederst
+   p� sk�rmbilden.
+
+Observera: P� vissa system leder C-x C-s till att sk�rmen l�ser
+sig. Detta tyder p� att systemet har "fl�deskontroll" och att denna
+har f�ngat C-s och inte skickat den vidare till Emacs. F�r att
+forts�tta m�ste du trycka C-q. Se i s� fall i avsnittet "Spontaneous
+Entry to Incremental Search" i Emacs-manualen f�r att f� tips p� hur
+detta kan undvikas.
+
+Du kan finna en existerande fil, antingen f�r att f�r�ndra den eller
+f�r att titta p� den. Du kan ocks� finna en fil som inte existerar.
+Det �r s� man skapar nya filer med Emacs: finn filen, som �r tom till
+att b�rja med, och s�tt ig�ng med att skriva texten som skall in i
+filen. F�rst n�r du sparar filen kommer Emacs att verkligen skapa
+filen med den text du har skrivit. Fr�n och med detta editerar du en
+fil som existerar.
+
+
+* BUFFERTAR
+-----------
+
+Om du finner en ny fil med C-x C-f kommer den f�rsta filen forts�tta
+att vara �ppen i Emacs. Du kan byta tillbaka till den genom att finna
+den p� nytt med C-x C-f. P� s� s�tt kan du ha ett stort antal filer
+�ppna i Emacs.
+
+>> Skapa en fil med namnet "foo" genom att trycka C-x C-f foo <Return>.
+   Skriv in lite text, redigera den och spara "foo" genom att anv�nda
+   C-x C-s. Skriv till slut C-x C-f TUTORIAL.se<Return> f�r att komma
+   tillbaka till den h�r v�gledningen.
+
+Emacs sparar texten f�r varje fil i ett objekt kallat "buffert". N�r
+du finner en ny fil skapas en ny buffert i Emacs. F�r att se en lista
+�ver existerande buffertar i Emacs kan du skriva
+
+        C-x C-b      Listning av buffertar.
+
+>> Prova C-x C-b nu.
+
+Se hur varje buffert har ett namn och att de ocks� kan ha namnet p�
+den fil som inneh�llet kommer fr�n. En del buffertar �r inte knutna
+till n�gon fil, till exempel bufferten "*Buffer List*". Det �r den
+buffert som inneh�ller buffertlistan som skapades med C-x C-b. Vilken
+text du �n ser i ett Emacs-f�nster s� tillh�r den alltid en buffert.
+
+>> Skriv C-x 1 f�r att bli kvitt buffertlistan.
+
+Om du �ndrar texten till en fil och sedan �ppnar en ny fil, s� kommer
+inte den f�rsta filen sparas. F�r�ndringen ligger kvar i
+bufferten. Skapande och redigering av den nya filen p�verkar inte den
+f�rsta filens buffert. Detta kan vara bra men betyder ocks� att du
+beh�ver ett l�mpligt s�tt att spara den f�rsta filens buffert. Det �r
+omst�ndligt att flytta tillbaka till den tidigare bufferten med C-x
+C-f f�r att sedan spara filen med C-x C-s. D�rf�r finns kommandot
+
+        C-x s      Spara buffertar
+
+C-x s fr�gar f�r varje buffert med �ndringar, som inte sparats, om du
+vill spara eller ej.
+
+>> S�tt in en rad med text och spara med C-x s
+   Du skall nu f� fr�gan om du �nskar spara bufferten
+   TUTORIAL.se. Svara ja p� fr�gan genom att trycka "y" (yes).
+
+
+* ANV�NDNING AV MENYER
+----------------------
+
+Om du anv�nder en X-terminal kommer du s�kert att l�gga m�rke till
+menyerna p� toppen av sk�rmbilden. Via dessa menyer f�r du tillg�ng
+till de mest anv�nda Emacs-kommandona, till exempel find-file
+(Open...). Detta �r enklast i b�rjan, n�r du inte k�nner till alla
+tangenttryckningar som skall till f�r varje kommando. N�r du l�rt
+k�nna Emacs kommer det vara l�ttare att anv�nda tangentbordet.
+Tangentbordskombinationen st�r precis efter respektive menykommando.
+
+L�gg m�rke till att det �r m�nga menykommandon som inte har n�gon
+tangentbordskombination. Ett exempel �r buffertmenyn (Buffers), som
+listar alla tillg�ngliga buffertar. Du kan enkelt byta till en buffert
+genom att v�lja namnet p� den i buffertmenyn.
+
+
+* ANV�NDNING AV MUSEN
+---------------------
+
+N�r du k�r Emacs under X �r det m�jligt att anv�nda musen. Du kan
+placera mark�ren genom att trycka p� den v�nstra musknappen vid �nskad
+position och du kan markera text genom att h�lla ned v�nstra
+musknappen samtidigt som du flyttar mark�ren �ver texten du vill
+markera. Alternativt kan du klicka med v�nster musknapp i den ena
+�nden av texten du �nskar att markera, flytta muspekaren till den
+andra �nden och anv�nd skiftklick (tryck med musknappen samtidigt som
+skifttangenten trycks ned) f�r att markera texten.
+
+F�r att ta bort den markerade texten kan du anv�nda kommandot C-w
+eller v�lja "Klipp" (Cut) fr�n redigeramenyn (Edit). L�gg m�rke till
+att dessa *inte* �r likv�rdiga. C-w sparar bara texten internt i Emacs
+(a`la C-k, som beskrivits tidigare), medan Klipp ocks� l�gger texten i
+X klippbord, d�r den �r tillg�nglig �ven f�r andra applikationer.
+
+F�r att h�mta text fr�n klippbordet kan du anv�nda "Klistra in"
+(Paste) fr�n redigeramenyn.
+
+Den mellersta musknappen anv�nds vanligen f�r att v�lja saker fr�n
+sk�rmen. Om du till exempel g�r in i Info (on-line dokumentationen
+till Emacs) med C-h i eller via hj�lpmenyn (Help), kan du f�lja
+l�nkarna genom att trycka med den mellersta musknappen. Om du skriver
+in ett filnamn (till exempel efter C-x C-f) och trycker TAB f�r att f�
+fram en fillistning, s� kan du avsluta filnamnet genom att trycka ned
+den mellersta musknappen p� filnamnet.
+
+Genom att trycka med h�ger musknapp kan du f� fram en popupmeny.
+Inneh�llet i den menyn �r beroende av vilket l�ge du �r i och
+vanligtvis inneh�ller den n�gra av de mest anv�nda kommandona s� att
+de blir l�tt tillg�ngliga.
+
+>> Tryck p� h�ger musknapp nu.
+
+Du m�ste h�lla knappen nere f�r att menyn skall visas.
+
+
+* UTVIDGNING AV KOMMANDOM�NGDEN
+-------------------------------
+
+Det finns mycket fler Emacs-kommandon �n antalet KONTROLL- eller
+META-tangenter. F�r att komma f�rbi denna begr�nsning har Emacs ett
+"X"- (eXtend) kommando. Detta finns i tv� varianter:
+
+        C-x     Tecken-utvidgning. F�ljs av ett tecken.
+        M-x     Namngiven kommandoutvidgning. F�ljs av ett
+                kommandonamn.
+
+Detta �r kommandon som �r bra att ha men anv�nds mer s�llan �n de
+kommandon du redan har l�rt dig. Du har redan sett tv� av dem, C-x C-f
+f�r finn, och C-x C-s f�r spara. Ett annat exempel �r kommandot f�r
+att avsluta Emacs som �r C-x C-c. Var inte r�dd f�r att f�rlora
+f�r�ndringar du har gjort. C-x C-c erbjuder dig att spara f�r�ndringar
+innan Emacs avslutas.
+
+C-z �r kommandot f�r att avsluta Emacs *tillf�lligt* s� att du kan
+�terv�nda till samma Emacs senare.
+
+P� system som till�ter det kommer C-z suspendera Emacs, dvs. returnera
+till kommandoraden utan att avsluta Emacs. I de flesta system kan du f�
+tillbaka Emacs med kommandot 'fg' eller '%emacs'.
+
+P� system som saknar suspendering startar C-z ett skal som k�r under
+Emacs och som ger dig chansen till att k�ra andra program och sedan
+�terg� till Emacs efter�t. Den ger ingen riktig avslutning av Emacs. I
+detta fall �terv�nder man vanligtvis till Emacs med kommandot 'exit'.
+
+C-x C-c anv�nds n�r du skall avsluta Emacs. Det �r klokt att avsluta
+Emacs om den har startats av ett mail-program eller andra
+applikationer eftersom det inte �r s�kert att de kan hantera
+suspendering av Emacs. Under normala omst�ndigheter, om du inte har
+t�nkt att logga ut, �r det b�ttre att suspendera Emacs med C-z
+ist�llet f�r att avsluta.
+
+Det finns m�nga C-x kommandon. H�r �r en lista �ver de du har l�rt dig
+hittills:
+
+	C-x C-f		Finn fil.
+	C-x C-s		Spara fil.
+	C-x C-b		Lista buffertar.
+	C-x C-c		Avsluta Emacs.
+	C-x 1		Ta bort alla utom ett f�nster.
+	C-x u		�ngra.
+
+Namngivna utvidgade kommandon �r kommandon som anv�nds mycket s�llan
+eller bara i vissa l�gen. Ett exempel p� ett s�dant kommando �r
+replace-string, som globalt ers�tter en teckenstr�ng med en annan. N�r
+du skriver M-x kommer Emacs visa en prompt nederst i sk�rmbilden med
+M-x d�r du skall skriva in kommandot du �nskar att k�ra, i det h�r
+fallet "replace-string". Det �r bara att skriva "repl s<TAB>" och
+Emacs kommer d� att fylla i kommandonamnet. (<TAB> �r
+tabulatortangenten, som vanligtvis finns �ver CapsLock- eller
+skifttangenten n�ra den v�nstra kanten p� tangentbordet.) Avsluta
+kommandot med <Return>.
+
+Kommandot replace-string kr�ver tv� argument, teckenstr�ngen som skall
+ers�ttas och teckenstr�ngen som den skall ers�ttas med. Du m�ste
+avsluta b�gge argumenten med <Return>.
+
+>> Flytta mark�ren till den blanka raden tv� rader under denna rad.
+   Skriv M-x repl s<Return>f�r�ndrad<Return>�ndrad<Return>.
+
+   L�gg m�rke till hur den h�r raden har blivit f�r�ndrad. Du har
+   ersatt ordet f-�-r-�-n-d-r-a-d med "�ndrad" p� alla platser d�r
+   ordet f�rekom, fr�n mark�ren och ned�t.
+
+
+* SPARAUTOMATIK
+---------------
+
+N�r du har gjort f�r�ndringar i en fil men inte sparat den, s� kommer
+�ndringarna att g� f�rlorade om maskinen kraschar. Som ett skydd mot
+detta sparar Emacs periodiskt �ndringarna i en autosparfil f�r varje
+fil du redigerar. Denna fil har ett # i b�rjan och slutet av
+filnamnet. Om du till exempel har en fil med namnet "hej.c" s� kommer
+namnet p� autosparfilen bli "#hej.c#". N�r du sparar filen p� vanlig
+s�tt kommer Emacs radera autosparfilen.
+
+Om maskinen kraschar kan du �terf� dina automatiskt sparade �ndringar
+genom att finna filen p� vanlig s�tt (filen du redigerade, inte
+autosparfilen) och skriva M-x recover-file<Return>. N�r Emacs vill ha
+bekr�ftelse svarar du yes<Return> f�r att �terst�lla filen.
+
+
+* EKOOMR�DE
+-----------
+
+Om Emacs ser att du skriver kommandon l�ngsamt s� kommer de att visas
+p� den nedersta raden i sk�rmbilden i ett omr�de som kallas
+"ekoomr�de" (echo area). Detta omr�de inneh�ller den nedersta raden p�
+sk�rmbilden.
+
+
+* L�GESRADEN
+------------
+
+Raden precis �ver ekoomr�det kallas "l�gesrad" (modeline). Den ser
+ungef�r ut s� h�r:
+
+--:**  TUTORIAL          (Fundamental)--L670--58%----------------
+
+Raden inneh�ller information om Emacs och texten du redigerar.
+
+Du vet redan vad filnamnet betyder, det �r den fil du har funnit.
+-NN%-- visar den aktuella positionen i texten, dvs. NN procent av
+texten befinner sig �ver toppen av sk�rmbilden. Om toppen av filen �r
+i sk�rmbilden kommer det st� --Top-- ist�llet f�r --00%-- och om
+slutet av filen �r i sk�rmbilden kommer det st� --Bot--. Om du ser p�
+en fil d�r hela texten passar in p� en sida kommer det st� --All--.
+
+Bokstaven L f�ljd av siffror anger positionen p� ett annat
+s�tt. Siffrorna visar vilken rad som mark�ren befinner sig p�.
+
+Stj�rnorna n�ra b�rjan av raden visar att det har skett f�r�ndringar i
+filen sedan den sist blev sparad. N�r du precis har �ppnat en fil
+kommer det inte st� n�got h�r, bara minustecken.
+
+Den del av l�gesraden som st�r inom parentes visar vilket
+redigeringsl�ge (mode) du anv�nder. Standardl�get �r "Fundamental",
+som du anv�nder nu. Det �r ett exempel p� ett huvudl�ge (major mode).
+
+Emacs har m�nga olika huvudl�gen. N�gra av dem �r gjorda f�r
+redigering av olika programmeringsspr�k eller typer av text, till
+exempel Lisp mode och Text mode. Det kan bara vara ett huvudl�ge �t
+g�ngen och l�gesnamnet st�r alltid d�r det st�r Fundamental nu.
+
+Varje huvudl�ge g�r att en del kommandon uppf�r sig annorlunda. Det
+finns till exempel kommandon f�r att s�tta in kommentarer i programkod
+och eftersom varje programmeringsspr�k har sitt s�tt att skriva
+kommentarer p� s� m�ste de olika huvudl�gena s�tta in dessa
+kommentarer p� olika s�tt. Varje huvudl�ge namnger ett utvidgat
+kommando som anv�nds f�r att byte till det l�get. Till exempel �r M-x
+fundamental-mode kommandot f�r att byta till huvudl�get Fundamental.
+
+Om du skall redigera text, s�som den h�r filen, b�r du troligen
+anv�nda Text-l�ge.
+
+>> Skriv M-x text mode<Return>.
+
+Inget av kommandona du har l�rt dig hittills f�r�ndrar Emacs i n�gon
+h�gre grad. Men l�gg m�rke till att M-f och M-b nu behandlar
+apostrofer som en del av ord. Tidigare, i Fundamental mode, behandlade
+M-f och M-b apostrofer som ordavskiljare.
+
+Varje huvudl�ge g�r vanligtvis sm� f�r�ndringar som denna och de flesta
+kommandon g�r samma sak i varje huvudl�ge, de fungerar bara lite
+annorlunda.
+
+F�r att f� fram dokumentationen f�r det l�ge du �r i nu kan du skriva
+C-h m.
+
+>> Anv�nd C-u C-v s� att denna rad kommer n�ra toppen av
+   sk�rmbilden.
+>> Skriv C-h m och se hur Text-l�get skiljer sig fr�n
+   Fundamental-l�get.
+>> Tryck q f�r att ta bort dokumentationen fr�n sk�rmbilden.
+
+Huvudl�ge kallas s� f�r att det �ven finns sidol�gen (minor mode).
+Ett sidol�ge ers�tter inte ett huvudl�ge, utan modifierar det. Varje
+sidol�ge kan st�ngas av och p� oberoende av andra sidol�gen och
+oberoende av huvudl�get. D�rf�r kan du anv�nda ett sidol�ge, en
+kombination av flera sidol�gen eller inget sidol�ge alls.
+
+Ett bra sidol�ge, speciellt f�r redigering av text, �r
+radbrytningsl�get (auto-fill-mode). N�r detta l�ge �r p� bryter Emacs
+rader mellan ord automatisk n�r du skriver in text s� att en rad blir
+f�r l�ng.
+
+Du kan sl� p� radbrytningsl�get genom att skriva M-x auto fill
+mode<Return>. N�r l�get �r p�slaget kan du sl� av det igen genom att
+upprepa M-x auto fill mode<Return>. Om l�get �r avslaget sl�r
+kommandot p� det och vice versa. Vi s�ger att kommandot "v�xlar
+l�get".
+
+>> Skriv M-x auto fill mode<Return> nu. Skriv s� in en rad med
+   "asdf " tills raden delar sig. Du m�ste s�tta in blanktecken, f�r
+   Auto Fill bryter bara raden mellan ord.
+
+Marginalen �r vanligtvis satt till 70 tecken men du kan �ndra detta
+genom att anv�nda kommandot C-x f. Antalet tecken ges till kommandot
+genom ett numeriskt argument.
+
+>> Skriv C-x f med ett argument p� 20. (C-u 2 0 C-x f). Skriv sedan in
+   n�gon text och l�gg m�rke till att Emacs bryter rader som �r l�ngre
+   �n 20 tecken. S�tt tillbaka marginalen till 70 tecken igen, genom
+   att anv�nda C-x f en g�ng till.
+
+Om du g�r f�r�ndringar mitt i en rad s� kommer inte sidol�get Auto
+Fill att kunna omformattera raderna f�r dig. 
+F�r att g�ra detta kan du trycka M-q med mark�ren inne i det avsnittet
+du �nskar att omformatera.
+
+>> Flytta mark�ren in i f�reg�ende stycke och tryck M-q.
+
+
+* S�KNING
+---------
+
+Emacs kan s�ka efter textstr�ngar (grupper med sammanh�ngande
+bokst�ver eller ord) antingen fram�t eller bak�t i texten. N�r du
+s�ker efter text kommer mark�ren att flytta sig till n�sta plats d�r
+teckenstr�ngen upptr�der.
+
+S�kmetoden i Emacs skiljer sig lite fr�n s�kmetoder i andra
+redigeringsprogram genom att den �r inkrementell. Detta betyder att
+s�kandet fortg�r medan du skriver in teckenstr�ngen du skall s�ka
+efter.
+
+Kommandot f�r att inleda en s�kning �r C-s f�r att s�ka fram�t och C-r
+f�r att s�ka bak�t. MEN V�NTA! Prova dem inte �n.
+
+N�r du skriver C-s kommer du l�gga m�rke till att texten "I-search"
+dyker upp i eko-omr�det. Detta s�ger dig att Emacs �r inne i sidol�get
+inkrementell s�kning och v�ntar p� att du skall skriva in det du letar
+efter. <Return> avslutar s�kandet.
+
+>> Skriv nu C-s f�r att starta en s�kning. Skriv nu l�ngsamt, en
+   bokstav i taget, ordet 'mark�r', och g�r en paus efter varje g�ng
+   du skriver en bokstav s� att du ser vad som sker med mark�ren. Nu
+   har du s�kt efter ordet "mark�r" en g�ng.
+>> Skriv C-s en g�ng till f�r att s�ka efter n�sta f�rekomst av ordet
+   "mark�r".
+>> Tryck nu p� <Delete> fyra g�nger och se hur mark�ren flyttar sig
+>> Tryck <Return> f�r att avsluta s�kandet.
+
+S�g du vad som h�nde? Under inkrementell s�kning f�rs�ker Emacs att g�
+till den f�rsta f�rekomsten av texten som du har skrivit s� l�ngt, och
+markerar tr�ffen s� att du ser var den �r. F�r att g� till n�sta
+f�rekomst av ordet 'mark�r' �r det bara att trycka C-s en g�ng till.
+Om det inte finns flera f�rekomster kommer Emacs att pipa och meddela
+att s�kandet har misslyckats. C-g avbryter ocks� s�kandet.
+
+Observera: P� vissa system g�r C-s att sk�rmen l�ser sig. Detta tyder
+p� att systemets fl�deskontroll har f�ngat upp C-s och inte skickat
+den vidare till Emacs. F�r att forts�tta m�ste du trycka C-q. Se i s�
+fall avsnittet "Spontaneous Entry to Incremental Search" i
+Emacs-manualen f�r r�d om hur detta kan undvikas.
+
+Om du �r inne i en inkrementell s�kning och trycker <Delete> kommer du
+l�gga m�rke till att den sista bokstaven i s�kstr�ngen blir raderad
+och s�kandet hoppar tillbaka till en tidigare f�rekomst. Om du till
+exempel skriver "m" f�r att s�ka efter den f�rsta f�rekomsten av "m",
+och sedan trycker "a" s� kommer mark�ren flytta sig till f�rsta
+f�rekomsten av "ma". Tryck nu <Delete>. Detta avl�gsnar "a" fr�n
+s�kstr�ngen, och mark�ren flyttar sig tillbaka till den f�rsta
+f�rekomsten av "m".
+
+Om du �r mitt i en s�kning och trycker ett KONTROLL- eller META-tecken
+s� avbryts s�kandet. Undantag �r tecken som anv�nds under s�kningen,
+s� som C-s och C-r.
+
+C-s startar en s�kning som letar efter varje f�rekomst av s�kstr�ngen
+EFTER mark�rspositionen. Om du skall s�ka efter en str�ng tidigare i
+texten m�ste du anv�nda C-r. Allt vi har sagt om C-s g�ller ocks� f�r
+C-r, bortsett fr�n att riktningen p� s�kningen �r den omv�nda.
+
+
+* FLERA F�NSTER
+---------------
+
+En av egenskaperna hos Emacs �r att den kan visa mera �n en buffert p�
+sk�rmen samtidig.
+
+>> Flytta mark�ren till den h�r raden och tryck C-u 0 C-l (allts�
+   KONTROLL-L, inte KONTROLL-1).
+
+>> Skriv nu C-x 2, som leder till att sk�rmen delas i tv�
+   f�nster. B�gge f�nstren visar den h�r v�gledningen. Mark�ren st�r i
+   det �vre f�nstret.
+
+>> Skriv C-M-v f�r att rulla det nedre f�nstret.
+   (Om du inte har META-tangenten trycker du ESC C-v.)
+
+>> Skriv C-x o (o f�r other) f�r att flytta mark�ren till det
+   nedre f�nstret.
+
+>> Anv�nd C-v och M-v i det nedre f�nstret f�r att flytta upp 
+   och ned i texten. Forts�tt att l�sa den h�r texten i det �vre
+   f�nstret.
+
+>> Skriv C-x o igen f�r att flytta mark�ren tillbaka till det �vre
+   f�nstret. Mark�ren i det �vre f�nstret st�r p� samma plats som det
+   gjorde n�r du l�mnade det.
+
+Du kan forts�tta att anv�nda C-x o f�r att byta mellan de tv�
+f�nstren. Vart och ett av f�nstren har sin egen mark�rposition men det
+�r bara ett av f�nstren som visar den. Alla redigeringskommandon
+fungerar i det f�nster d�r mark�ren �r synlig. Vi kallar detta f�nster
+f�r det valda f�nstret (selected window).
+
+Kommandot C-M-v �r bra n�r du redigerar text i ett f�nster och
+anv�nder det andra f�nstret f�r referenser. D� kan du kan ha mark�ren
+i samma f�nster hela tiden och du kan anv�nda C-M-v f�r att flytta dig
+i det andra f�nstret.
+
+C-M-v �r ett exempel p� en KONTROLL-META-kombination. Om du har
+META-tangenten h�ller du b�de KONTROLL och META nedtryckt samtidigt
+som du trycker v. Det har ingen betydelse vilken av tangenterna
+KONTROLL och META som trycks f�rst, f�r b�gge fungerar s� att de
+"modifierar" de andra tangenterna du trycker.
+
+Om du inte har META-tangenten och anv�nder ESC ist�llet �r
+ordningsf�ljden viktig. Du m�ste trycka ESC f�ljt av KONTROLL-v,
+KONTROLL-ESC v fungerar inte. Det �r f�r att ESC �r ett tecken i sig
+och inte en �kta "modifierare".
+
+>> Skriv C-x 1 i det �vre f�nstret f�r att bli kvitt det nedre
+   f�nstret.
+
+Om du hade skrivit C-x 1 i det nedre f�nstret skulle det �vre ha
+f�rsvunnit. T�nk p� detta kommando som "Beh�ll bara ett f�nster, det
+som mark�ren st�r i."
+
+Du m�ste inte ha samma buffert i b�gge f�nstren. Du kan anv�nda C-x
+C-f f�r att finna en ny fil i ett av f�nstren samtidigt som det andra
+f�nstret f�rblir of�r�ndrat. Du kommer att m�rka att f�nstren �r helt
+oberoende.
+
+H�r �r ett annat s�tt att anv�nda tv� f�nster till att visa tv� olika
+filer:
+
+>> Skriv C-x 4 C-f f�ljt av ett filnamn. Avsluta med <Return>.
+   Den nya filen kommer d� att dyka upp i det nedre f�nstret.
+   Mark�ren flyttats ocks� dit.
+
+>> Skriv C-x o f�r att g� tillbaka till det �vre f�nstret och C-x
+   1 f�r att bli kvitt det nedre igen.
+
+
+* REKURSIVA REDIGERINGSNIV�ER
+-----------------------------
+
+Ibland kan du hamna i n�got som kallas "rekursiv redigering"
+(recursive editing level). Detta indikeras med hakparenteser runt
+huvudl�get i l�gesraden. Till exempel kan det st� [(Fundamental)]
+ist�llet f�r (Fundamental).
+
+F�r att komma ur rekursiv redigering trycker du ESC ESC ESC. Detta �r
+ett generellt brytkommando. Du kan ocks� anv�nda det f�r att bli kvitt
+extra f�nster och f�r att komma ut ur minibufferten.
+
+>> Skriv M-x f�r att komma in i minibufferten. Skriv s� ESC ESC ESC
+   f�r att komma ut.
+
+Du kan inte anv�nda C-g f�r att komma ut ur rekursiv redigering.
+Detta �r f�r att C-g anv�nds f�r att avbryta kommandon och argument
+under rekursiv redigering.
+
+
+* MER HJ�LP
+-----------
+
+I denna v�gledning har vi f�rs�kt inkludera precis s� mycket
+information att du kan b�rja anv�nda Emacs. Det finns s� m�nga
+m�jligheter i Emacs att det skulle vara om�jligt att f�rklara alla
+h�r. Men du VILL s�kert l�ra dig mer om Emacs eftersom den har m�nga
+goda egenskaper. Emacs tillhandah�ller kommandon f�r att l�sa all
+dokumentation. Dessa hj�lpkommandon startas med teckenkombinationen
+C-h.
+
+F�r att anv�nda hj�lpen skriver du C-h f�ljt av ett tecken f�r den
+hj�lp du beh�ver. Om du verkligen �r helt villr�dig kan du trycka C-h
+? f�r att Emacs skall visa vilken hj�lp som finns tillg�nglig. Om du
+har skrivit C-h och best�mmer dig f�r att du inte beh�ver ha n�gon
+hj�lp kan du trycka C-g f�r att avbryta.
+
+(P� vissa platser �r C-h omkonfigurerad. Det �r normalt ingen bra ide�,
+s� du kan p� goda grunder klaga hos systemadministrat�ren. Under
+tiden, om C-h inte visar ett hj�lpmeddelande l�ngst ner p� sk�rmen,
+kan du i st�llet f�rs�ka med funktionstangenten F1 eller M-x
+help<Return>.)
+
+Den mest grundl�ggande hj�lp-funktionen �r C-h c. Skriv C-h, ett "c"
+och en knappsekvens. Emacs ger d� en beskrivning av kommandot.
+
+>> Skriv C-h c C-p.
+   Meddelandet skall d� bli n�got i stil med
+
+        C-p runs the command previous-line
+
+Detta ger ett funktionsnamn. Funktionsnamnen anv�nds huvudsakligen f�r
+att specialanpassa och utvidga Emacs. Men eftersom funktionerna har
+beskrivande namn kan de ocks� fungera som en enkel dokumentation,
+tillr�ckligt f�r att p�minna dig om kommandon du redan l�rt dig.
+
+Flerteckenskommandon, s� som C-x C-s och (om du inte har META, EDIT
+eller ALT tangenten) <ESC> v, �r ocks� till�tna efter C-h c.
+
+F�r att f� mer information om ett kommando kan du anv�nda C-h k
+ist�llet f�r C-h c.
+
+>> Skriv C-h k C-p.
+
+Detta kommer visa funktionens dokumentation och namn i ett eget
+f�nster. F�r att avsluta hj�lpf�nstret kan du trycka q. Du beh�ver
+inte g�ra det omedelbart. Du kan editera med hj�lptexten som st�d f�r
+att f�rst senare ta bort f�nstret med q.
+
+H�r �r fler varianter p� C-h:
+
+   C-h f        Beskriv en funktion. Du skriver in funktionsnamnet.
+
+>> Prova att skriva C-h f previous-line<Return>.
+   Detta ger den information Emacs har om funktionen
+   som implementerar kommandot C-p.
+
+   C-h a        Apropos. Listar alla funktioner och variabler som
+                inneh�ller s�kstr�ngen. Kommandon som startas med M-x
+                markeras med en stj�rna (*) till v�nster om
+                funktionsnamnet.
+
+>> Skriv C-h a newline<Return>.
+
+Detta ger en lista �ver alla funktioner och variabler d�r "newline"
+ing�r i namnet. Du kan trycka <Return> eller klicka med den mellersta
+musknappen f�r att hitta mer information om en funktion eller
+variabel. Tryck q f�r att avsluta.
+
+
+* TILL SIST
+-----------
+
+T�nk p� att anv�nda C-x C-c f�r att avsluta Emacs permanent. F�r att
+tillf�lligt g� till ett skal, s� att du senare kan komma tillbaka
+igen, anv�nd C-z. (Under X kommer detta att minimera Emacs.)
+
+Denna v�gledningen �r avsedd f�r nya anv�ndare, om det �r n�got som �r
+oklart duger det inte att sitta och tycka synd om sig sj�lv -- Skicka
+ett mail och klaga!
+
+
+* KOPIERING
+-----------
+
+Denna v�gledning h�rstammar fr�n en hel rad Emacs-v�gledningar och den
+f�rsta skrevs av Stuart Cracraft f�r den ursprungliga Emacs. Ben Wing
+uppdaterade v�gledningen f�r X Windows. Martin Buchholz och Hrvoje
+Niksic lade till mer �ndringar f�r XEmacs och Mats Lidell �versatte
+den till Svenska.
+
+This version of the tutorial, like GNU Emacs, is copyrighted, and
+comes with permission to distribute copies on certain conditions:
+
+Copyright (c) 1985, 1996 Free Software Foundation
+
+   Permission is granted to anyone to make or distribute verbatim copies
+   of this document as received, in any medium, provided that the
+   copyright notice and permission notice are preserved,
+   and that the distributor grants the recipient permission
+   for further redistribution as permitted by this notice.
+
+   Permission is granted to distribute modified versions
+   of this document, or of portions of it,
+   under the above conditions, provided also that they
+   carry prominent notices stating who last altered them.
+
+The conditions for copying Emacs itself are more complex, but in the
+same spirit.  Please read the file COPYING and then do give copies of
+GNU Emacs to your friends.  Help stamp out software obstructionism
+("ownership") by using, writing, and sharing free software!