Mercurial > hg > xemacs-beta
comparison etc/TUTORIAL.se @ 760:51f7d53d4fb9
[xemacs-hg @ 2002-02-28 09:02:00 by stephent]
new TUTORIAL.se <87lmdegewt.fsf@tleepslib.sk.tsukuba.ac.jp>
author | stephent |
---|---|
date | Thu, 28 Feb 2002 09:02:39 +0000 |
parents | |
children |
comparison
equal
deleted
inserted
replaced
759:7b0e9f17fcf0 | 760:51f7d53d4fb9 |
---|---|
1 Detta dokument är baserat på den engelska handledningen, som har | |
2 Copyright (c) 1985, 1996 Free Software Foundation, Inc. Se slutet av | |
3 dokumentet för villkor och förutsättningar. | |
4 | |
5 Detta är den Svenska användarhandledningen till Emacs. | |
6 | |
7 Emacs-kommandon innebär ofta användning av kontrolltangenten (oftast | |
8 märkt CTRL eller CTL) eller META-tangenten. På vissa tangentbord är | |
9 META-tangenten märkt ALT eller EDIT eller något annat. På Suns | |
10 tangentbord, till exempel, är det rutertangenten till vänster om | |
11 mellanslagstangenten. Om du inte har någon META-tangent kan du använda | |
12 ESC. Istället för att skriva META eller KONTROLL kommer vi här att | |
13 använda följande förkortningar: | |
14 | |
15 C-<chr> betyder att du skall hålla ner kontrolltangenten samtidigt | |
16 som du skriver bokstaven <chr>. Alltså betyder C-f: håll ner | |
17 kontrolltangenten och tryck f. | |
18 M-<chr> betyder att du skall hålla ned META-, EDIT- eller | |
19 ALT-tangenten samtidigt som du skriver <chr>. Om du inte har | |
20 någon META-, EDIT- eller ALT-tangent kan du trycka <ESC>, | |
21 släppa tangenten och sedan trycka bokstaven <chr>. När vi | |
22 skriver <ESC> avser vi ESC-tangenten. | |
23 | |
24 Viktigt: För att avsluta Emacs trycker du C-x C-c (två tecken). | |
25 Tecknen ">>" i vänstermarginalen anger att du kan prova ett | |
26 kommando. Till exempel: | |
27 <<Tomma rader sätts in här när help-with-tutorial aktiveras>> | |
28 >> Tryck C-v (View next screen) för att hoppa till nästa skärmbild. | |
29 Prova nu. Håll ned kontrolltangenten och tryck v. | |
30 Från och med nu bör du göra detta när du är färdig med en | |
31 skärmbild. | |
32 | |
33 Notera att det är ett överlapp på två rader när du byter från | |
34 skärmbild till skärmbild. Detta är för att behålla sammanhanget när du | |
35 bläddrar framåt i filen. | |
36 | |
37 Det första du behöver veta är hur du manövrerar från plats till plats | |
38 i texten. Du har redan lärt dig hur du flyttar en skärmbild framåt, | |
39 med C-v. För att flytta dig en skärmbild bakåt trycker du M-v. (Håll | |
40 ned META-tangenten och tryck v eller tryck <ESC>v om du inte har | |
41 META-, EDIT- eller ALT-tangent.) | |
42 | |
43 >> Prova att trycka M-v och C-v några gånger. | |
44 | |
45 | |
46 * SAMMANFATTNING | |
47 ---------------- | |
48 | |
49 Följande kommandon är bra för att se hela skärmbilder: | |
50 | |
51 C-v Flytta en skärmbild framåt. | |
52 M-v Flytta en skärmbild bakåt. | |
53 C-l Rita om skärmen och placera texten där markören står | |
54 mitt på skärmbilden. (Det är KONTROLL-L, inte | |
55 KONTROLL-1.) | |
56 | |
57 >> Leta reda på markören och se vad som står där. Tryck sedan C-l. | |
58 Hitta markören igen och notera att det är samma text som står kring | |
59 markören nu. | |
60 | |
61 | |
62 * GRUNDLÄGGANDE MARKÖRRÖRELSER | |
63 ------------------------------ | |
64 | |
65 Att flytta sig från skärmbild till skärmbild kan vara bra, men hur | |
66 förflyttar man sig till en speciell plats på skärmen? | |
67 | |
68 Det finns flera sätt att göra detta på. Det vanligaste är att använda | |
69 kommandona C-p, C-b, C-f och C-n. Vart och ett av dessa kommandon | |
70 flyttar markören en rad eller en kolumn i en bestämd riktning på | |
71 skärmen. Här visas dessa fyra kommandon och i vilken riktning de | |
72 flyttar markören: | |
73 | |
74 | |
75 Föregående rad, C-p | |
76 : | |
77 : | |
78 Bakåt, C-b .... Nuvarande markörposition .... Framåt, C-f | |
79 : | |
80 : | |
81 Nästa rad, C-n | |
82 | |
83 >> Flytta markören till linjen mitt i diagrammet genom att använda C-n | |
84 och C-p. Använd sedan C-l för att centrera diagrammet på | |
85 skärmbilden. | |
86 | |
87 Detta är säkert lite enklare att förstå om du tänker på dessa | |
88 förkortningar: P för föregående (previous), N för nästa (next), B för | |
89 bakåt (backward) och F för framåt (forward). Detta är de grundläggande | |
90 kommandona för att flytta markören och du kommer säkert att använda | |
91 dem hela tiden, så det är en stor fördel om du lär dig dem nu. | |
92 | |
93 >> Gör några C-n så att du kommer ned till den här raden. | |
94 | |
95 >> Flytta dig in i raden med hjälp av några C-f och sedan uppåt | |
96 med några C-p. Lägg märke till vad C-p gör när markören står mitt | |
97 på en rad. | |
98 | |
99 Textrader är åtskilda med radslutstecken. Den sista raden i filen | |
100 avslutas också vanligtvis med ett radslut men Emacs kräver inte att | |
101 den gör det. | |
102 | |
103 >> Prova med C-b i början av en rad. Detta gör att markören | |
104 flyttas till slutet av den tidigare raden. Detta är för att den | |
105 flyttar markören över radslutstecknet. | |
106 | |
107 C-f flyttar också över radslut, precis som C-b. | |
108 | |
109 >> Gör några fler C-b så att du får en känsla för var markören | |
110 är. Tryck sedan några C-f tills du kommer till slutet av | |
111 raden. Tryck ytterligare en C-f så att du flyttar markören till | |
112 nästa rad. | |
113 | |
114 När du flyttar markören förbi toppen eller botten av skärmbilden | |
115 kommer texten utanför skärmen att komma fram. Detta kallas "rullning" | |
116 och gör det möjligt för Emacs att flytta markören utan att den | |
117 försvinner ut ur skärmbilden. | |
118 | |
119 >> Prova att flytta markören förbi skärmbildens nederkant med hjälp av | |
120 C-n och se vad som händer. | |
121 | |
122 Om det går för sakta att flytta markören ett tecken i taget kan du | |
123 flytta den ett ord. M-f flyttar markören ett ord framåt och M-b | |
124 flyttar den ett ord bakåt. | |
125 | |
126 >> Prova några M-f och M-b. | |
127 | |
128 Om markören står mitt i ett ord kommer M-f att flytta markören till | |
129 slutet av ordet. Om du står mitt emellan två ord kommer M-f att flytta | |
130 markören till slutet av nästa ord. M-b fungerar på samma sätt men i | |
131 motsatt riktning. | |
132 | |
133 >> Tryck M-f och M-b några gånger och skifta markörposition med några | |
134 C-f och C-b så att du ser hur M-f och M-b uppför sig vid olika | |
135 placeringar av markören både i och mellan ord. | |
136 | |
137 Lägg märke till likheten mellan C-f och C-b å ena sidan och M-f och | |
138 M-b å den andra. Ofta används META-kommandon till språkrelaterade | |
139 operationer (ord, stycken, avsnitt), medan kontrollkommandon används | |
140 till grundläggande operationer som inte beror av vad man redigerar | |
141 (bokstäver, rader, etc.). | |
142 | |
143 Denna likhet finns också mellan rader och stycken: C-a och C-e flyttar | |
144 markören till början av en rad eller till slutet av en rad, medan M-a | |
145 och M-e flyttar den till början respektive slutet av ett stycke. | |
146 | |
147 >> Prova några C-a och sedan några C-e. | |
148 Prova också några M-a och sedan några M-e. | |
149 | |
150 Se hur efterföljande C-a efter varandra inte gör något, medan flera | |
151 M-a fortsätter att flytta markören till nästa stycke. Även om detta | |
152 inte verkar självklart är det ganska naturligt. | |
153 | |
154 Platsen där markören är i texten kallas också för "arbetspunkt" | |
155 (point). Eller omskrivet: Markören visar på skärmen var arbetspunkten | |
156 är i texten. | |
157 | |
158 Här är en kort sammanfattning av de enklaste markörförflyttnings- | |
159 kommandona, inklusive ord- och styckesförflyttningskommandon: | |
160 | |
161 C-f Flytta markören ett steg framåt | |
162 C-b Flytta markören ett steg bakåt | |
163 | |
164 M-f Flytta markören ett ord framåt | |
165 M-b Flytta markören ett ord bakåt | |
166 | |
167 C-n Flytta markören till nästa rad | |
168 C-p Flytta markören till föregående rad | |
169 | |
170 C-a Flytta markören till början av raden | |
171 C-e Flytta markören till slutet av raden | |
172 | |
173 M-a Flytta markören till början av meningen | |
174 M-e Flytta markören till slutet av meningen | |
175 | |
176 >> Prova alla dessa kommandon några gånger för tränings skull. | |
177 Dessa är de kommandon som används mest. | |
178 | |
179 Två andra viktiga markörrörelsekommandon är M-< (META mindre-än), som | |
180 flyttar markören till början av texten, och M-> (META större-än), som | |
181 flyttar den till slutet av texten. | |
182 | |
183 På en del tangentbord är "<" placerad över komma, så att man måste | |
184 använda skift för att få fram den. På dessa tangentbord måste man | |
185 också använda skift för att skriva M-<. Utan skifttangenten skulle det | |
186 bli M-komma. | |
187 | |
188 >> Prova M-< nu för att flytta markören till början av vägledningen. | |
189 Använd sedan C-v för att flytta markören tillbaka hit igen. | |
190 | |
191 >> Prova också M-> för att flytta markören till slutet av vägledningen. | |
192 Använd sedan M-v för att flytta markören tillbaka hit igen. | |
193 | |
194 Du kan också flytta markören med hjälp av piltangenterna, om | |
195 terminalen har piltangenter. Vi föreslår att du lär dig C-b, C-f, C-n | |
196 och C-p av tre skäl. För det första kommer de att fungera på alla | |
197 slags terminaler. För det andra kommer du att finna, när du har fått | |
198 lite träning i att använda Emacs, att det går mycket snabbare att | |
199 använda kontrollfunktionerna än piltangenterna (för att du undviker | |
200 att ändra fingersättningen). Den tredje anledningen är att när man har | |
201 lärt sig att använda kontrolltangenten blir det lättare att lära sig | |
202 de mer avancerade kontrollfunktionerna. | |
203 | |
204 De flesta kommandon i Emacs tar ett numeriskt argument och för de | |
205 flesta kommandon leder detta till att de repeteras. Ett numeriskt | |
206 argument anges genom att du skriver C-u och sedan talet, innan du | |
207 skriver kommandot. Om du har en META- (eller EDIT- eller ALT-) tangent | |
208 så finns det ett annat alternativ för att ge numeriska argument: skriv | |
209 talet medan du håller ned META-tangenten. Vi föreslår att du använder | |
210 C-u för det fungerar på alla slags terminaler. Det numeriska | |
211 argumentet kallas också för "prefixargument" eftersom det skrivs före | |
212 kommandot. | |
213 | |
214 Till exempel: C-u 8 C-f flyttar markören åtta steg framåt. | |
215 | |
216 >> Prova C-n eller C-p med ett numeriskt argument så att du | |
217 kommer så nära den här raden som möjligt med ett enda kommando. | |
218 | |
219 De flesta kommandon använder det numeriska argumentet för ett | |
220 repeterat utförande men det finns kommandon som använder det | |
221 annorlunda. Flera kommandon, men inga av dem du lärt dig hittills, | |
222 använder det som en flagga. Med ett prefixargument, och oberoende av | |
223 dess värde, gör kommandot något annat. | |
224 | |
225 C-v och M-v finns med bland dessa undantag. Om man ger ett argument | |
226 till ett av dessa kommandon kommer skärmbilden flytta sig upp eller | |
227 ned så många rader som argumentet anger, istället för så många | |
228 skärmbilder. Till exempel kommer C-u 8 C-v flytta skärmbilden 8 rader | |
229 uppåt. | |
230 | |
231 >> Prova C-u 8 C-v nu. | |
232 | |
233 Detta borde ha flyttat skärmbilden 8 rader uppåt. Om du önskar flytta | |
234 tillbaka igen är det bara att ge samma argument till M-v. | |
235 | |
236 Om du använder Emacs under ett fönstersystem, som X11 eller | |
237 MS-Windows, finns det troligen ett rektangulärt område på vänster sida | |
238 av Emacs-fönstret, en så kallad rullningslist. Genom att klicka i den | |
239 med musen kan du rulla texten. | |
240 | |
241 >> Prova att trycka med den mellersta musknappen i det utvalda området | |
242 på rullningslisten. Detta bör flytta skärmbilden till en plats i | |
243 texten beroende på var i rullningslisten du trycker. | |
244 | |
245 >> Prova att flytta musen upp och ner medan du håller ner den | |
246 mellersta musknappen. Du ser att texten rullar upp och ner beroende | |
247 på hur du för musen. | |
248 | |
249 | |
250 * MARKÖRFÖRFLYTTNINGAR PÅ EN X-TERMINAL | |
251 --------------------------------------- | |
252 | |
253 Om du sitter vid en X-terminal kommer du antagligen finna det mycket | |
254 enklare att använda piltangenterna för att flytta markören. Vänster-, | |
255 höger-, upp- och nedåt-pilarna flyttar markören i önskad riktning. De | |
256 fungerar på samma sätt som C-b, C-f, C-p och C-n men är enklare att | |
257 slå och förstå. Du kan också använda C-vänsterpil och C-högerpil för | |
258 att flytta markören över ord och C-uppåtpil och C-nedåtpil för att | |
259 flytta den över textblock. (Till exempel för att flytta förbi ett | |
260 stycke om du redigerar text.) | |
261 | |
262 Om du har tangenter märkta med HOME (eller BEGIN) och END kan du | |
263 använda dessa för att gå till början respektive slutet av raden och | |
264 C-HOME och C-END kommer att gå till början respektive slutet av | |
265 filen. Om tangentbordet har PgUp- och PgDn-tangenter kan du använda | |
266 dem för att gå upp och ner en skärmbild åt gången på samma sätt som | |
267 med M-v och C-v. | |
268 | |
269 Alla dessa kan också ta numeriska argument, som beskrivits tidigare. | |
270 Du kan också använda en genväg för att skriva in dessa argument: håll | |
271 ned CONTROL eller META tangenten och skriv in numret. Till exempel för | |
272 att gå 12 ord till höger trycker du C-1 C-2 C-högerpil. Lägg märke | |
273 till att det är mycket enkelt att skriva eftersom du inte behöver | |
274 släppa kontrolltangenten mellan tangenttryckningarna. | |
275 | |
276 | |
277 * OM EMACS HÄNGER | |
278 ----------------- | |
279 | |
280 Om Emacs slutar att reagera på kommandon kan du lugnt stoppa dem genom | |
281 att trycka C-g. Du kan också använda C-g för att stoppa ett kommando | |
282 som tar för lång tid att utföra. | |
283 | |
284 Det är också möjligt att använda C-g för att avbryta ett numeriskt | |
285 argument eller början på ett kommando som du inte önskar att utföra. | |
286 | |
287 >> Skriv C-u 100 för att ge ett numeriskt argument på 100 och tryck | |
288 C-g. Tryck nu C-f. Markören skall nu flytta sig bara ett steg, för att | |
289 du avbröt argumentet med C-g. | |
290 | |
291 Om du av misstag slår <ESC> blir du kvitt detta med ett C-g. | |
292 | |
293 | |
294 * SPÄRRADE KOMMANDON | |
295 -------------------- | |
296 | |
297 En del Emacs-kommandon är "spärrade" så att nybörjare inte skall | |
298 använda dem av misstag. | |
299 | |
300 Om du provar ett av dessa spärrade kommandon kommer Emacs ge ett | |
301 meddelande som berättar vilket kommando det är och kommer att fråga om | |
302 du verkligen vill fortsätta och utföra detta kommando. | |
303 | |
304 Om du verkligen önskar att utföra kommandot trycker du mellanslag som | |
305 svar på frågan. Normalt, om du inte önskar att utföra detta kommando, | |
306 svarar du "n" på frågan. | |
307 | |
308 >> Skriv C-x n p (som är ett spärrat kommando). | |
309 Skriv n som svar på frågan. | |
310 | |
311 | |
312 * FÖNSTER | |
313 --------- | |
314 | |
315 Emacs kan ha flera fönster och varje fönster kan visa sin egen text. | |
316 Lägg märke till att "fönster" i Emacs inte refererar till separata | |
317 överlappande fönster i fönstersystemet, utan till separata delar i ett | |
318 enda X-fönster.(Emacs kan också ha flera X-fönster eller "ramar" i | |
319 Emacs-terminologi. Detta beskrivs senare.) | |
320 | |
321 Vi kommer förklara senare hur man använder flera fönster. Här skall vi | |
322 förklara hur man blir av med extra fönster för att komma tillbaka till | |
323 det grundläggande läget med endast ett fönster. Det är enkelt: | |
324 | |
325 C-x 1 Ett fönster (dvs. ta bort alla andra fönster). | |
326 | |
327 Det är KONTROLL-x följt av siffran 1. C-x 1 utvidgar fönstret där | |
328 markören står så att det fyller hela skärmbilden. Alla andra fönster | |
329 tas bort. | |
330 | |
331 >> Flytta markören till den här raden och tryck C-u 0 C-l. | |
332 | |
333 (Kom ihåg att C-l rensar skärmen och mittställer raden där markören | |
334 står. Om du ger ett numeriskt argument till detta kommando betyder det | |
335 "rensa skärmen och placera raden där markören står på raden som | |
336 argumentet anger". Därför betyder C-u 0 C-l att skärmen skall rensas | |
337 och raden där markören står placeras överst.) | |
338 | |
339 >> Skriv C-x 2. | |
340 Se hur det här fönstret krymper samtidigt som ett nytt uppträder | |
341 med samma innehåll som detta. | |
342 | |
343 >> Slå C-x 1 och se hur det nya fönstret nu försvinner. | |
344 | |
345 | |
346 * SKRIVA OCH TA BORT TEXT | |
347 ------------------------- | |
348 | |
349 Om du önskar att sätta in text är det bara att skriva in | |
350 texten. Tecken som du kan se, så som A, 7, *, etc. tolkas som text och | |
351 sätts in direkt. Skriv <Return> (retur-tangenten) för att sätta in en | |
352 radbrytning. | |
353 | |
354 Du kan radera det sista tecknet du skrev genom att trycka <Delete>. | |
355 <Delete> är en tangent på tangentbordet, som kan vara märkt "Del". I | |
356 några fall fungerar också "backsteg" som <Delete> men inte alltid! | |
357 | |
358 Generellt raderar <Delete> tecknet precis före den aktuella | |
359 markörspositionen. | |
360 | |
361 >> Gör detta nu: Skriv in några tecken och ta bort dem genom att | |
362 använda <Delete>. Var inte rädd för att skriva i den här filen, du | |
363 kommer inte att kunna förändra originalet till vägledningen. Detta | |
364 är bara en lokal kopia. | |
365 | |
366 När en rad blir för lång för att rymmas på en skärmbredd så fortsätter | |
367 den på raden under. Ett bakstreck ("\") (eller om du kör under ett | |
368 fönstersystem, en liten böjd pil) i slutet av högermarginalen | |
369 indikerar att raden fortsätter. | |
370 | |
371 >> Skriv in lite text så att du kommer till slutet av raden och | |
372 fortsätt att skriva lite till. Du kommer då att se hur | |
373 fortsättningstecknet ser ut. | |
374 | |
375 >> Använd <Delete> för att radera texten tills raden ryms på en | |
376 skärmbredd igen. Fortsättningstecknet kommer då att försvinna. | |
377 | |
378 Du kan radera radbrytning precis som andra tecken. Genom att radera | |
379 radbrytningen mellan två rader slås dessa samman till en. Om | |
380 resultatet av denna sammanslagning blir för stor för att passa inom en | |
381 skärmbredd, så kommer den att visas med ett fortsättningstecken. | |
382 | |
383 >> Flytta markören till början av en rad och tryck <Delete>. | |
384 Detta kommer att klistra ihop raden med raden över. | |
385 | |
386 >> Tryck <Return> för att sätta in radbrytningen du tog bort. | |
387 | |
388 Tänk på att de flesta Emacs-kommandon kan ta numeriska argument. Detta | |
389 gäller också texttecken. Genom att repetera ett texttecken kommer det | |
390 skrivas flera gånger. | |
391 | |
392 >> Prova det nu: Skriv C-u 8 * för att sätta in ********. | |
393 | |
394 Du har nu lärt dig de mest grundläggande sätten att skriva något i | |
395 Emacs och att rätta fel. Du kan radera ord och rader också. Här är en | |
396 översikt över kommandon för radering: | |
397 | |
398 <Delete> raderar tecknet som står precis före markören | |
399 C-d raderar tecknet som står precis under markören | |
400 | |
401 M-<Delete> raderar ordet precis före markören | |
402 M-d raderar ordet precis efter markören | |
403 | |
404 C-k raderar från markören till slutet av raden | |
405 M-k raderar till slutet av stycket | |
406 | |
407 Lägg märke till att <Delete> och C-d kontra M-<Delete> och M-d följer | |
408 mönstret som började med C-f och M-f. (<Delete> är inte precis | |
409 ett kontrolltecken men låt oss inte bry oss om det.) C-k och M-k | |
410 fungerar på samma sätt som C-e och M-e (nästan). | |
411 | |
412 När du raderar mer än ett tecken åt gången kommer Emacs att spara den | |
413 borttagna texten så att du han hämta tillbaka den igen. Denna text | |
414 kallas borttagen (killed). Att få tillbaka borttagen text kallas att | |
415 hämta den (yank). Du kan antingen hämta tillbaka borttagen text till | |
416 samma plats som den blev raderad eller också kan du sätta in den på en | |
417 annan plats i texten. Du kan också hämta tillbaka den flera gånger så | |
418 att du får flera lika förekomster av den. Kommandot för att hämta | |
419 tillbaka texten är C-y. | |
420 | |
421 Skillnaden mellan att "ta bort" (killing) och "radera" (deleting) text | |
422 är att "borttagen" text kan hämtas tillbaka, medan raderad text inte | |
423 kan det. Återinsättning av borttagen text kallas "återhämtning" | |
424 (yanking). Generellt kan man säga att kommandon som tar bort fler än | |
425 ett tecken sparar undan texten (så att den kan återhämtas) medan | |
426 kommandon som bara raderar ett tecken eller tomma rader och mellanrum | |
427 inte sparar någonting (och den texten kan alltså inte återhämtas). | |
428 | |
429 >> Flytta markören till början av en rad som inte är tom. | |
430 Tryck C-k för att ta bort texten på raden. | |
431 >> Tryck C-k en gång till. Du kommer nu se att den raderar den tomma | |
432 raden som var kvar. | |
433 | |
434 Lägg märke till att ett enstaka C-k bara raderar texten på raden och | |
435 att det andra C-k raderar själva raden och flyttar upp texten på raden | |
436 under ett steg. C-k hanterar numeriska argument lite speciellt. Den | |
437 raderar så många rader OCH innehållet i dem. Detta är alltså inte bara | |
438 en repetition av kommandot. C-u 2 C-k raderar två rader samt de tomma | |
439 raderna, medan C-k två gånger inte kommer att göra det. | |
440 | |
441 Kommandot för att hämta tillbaka text är C-y. Kommandot hämtar | |
442 tillbaka den sist borttagna texten och placerar den där markören är. | |
443 | |
444 >> Prova: Gör C-y för att få tillbaka texten. | |
445 | |
446 Tänk på C-y som om du rycker, eller drar, tillbaka något som någon | |
447 tagit ifrån dig. Notera att om du gör flera C-k i rad så kommer all | |
448 bortagen text att sparas samlat så att ett C-y återhämtar alla raderna | |
449 på en gång. | |
450 | |
451 >> Prova detta. Tryck C-k ett par gånger. | |
452 | |
453 Och hämta så tillbaka igen: | |
454 | |
455 >> Tryck C-y. Flytta markören några rader ned och tryck C-y igen. | |
456 Så kopierar man text. | |
457 | |
458 Men vad gör du om du har en text du önskar att hämta tillbaka men du | |
459 har redan tagit bort något nytt? C-y skulle hämta tillbaka den senaste | |
460 texten som blev borttagen men tidigare bortagen text är inte | |
461 förlorad. Du kan få tillbaka den med kommandot M-y. Efter att du har | |
462 använt C-y för att hämta tillbaka den sist borttagna texten kommer M-y | |
463 ersätta denna text med tidigare borttagen text. Genom att göra M-y om | |
464 och om igen hämtas allt tidigare borttagen text tillbaka. När du har | |
465 nått den önskade texten behöver du inte göra något ytterligare för att | |
466 behålla den. Fortsätt bara med din redigeringen och lämna den | |
467 återtagna texten där den är. | |
468 | |
469 Om du gör M-y tillräckligt många gånger kommer du att komma tillbaka | |
470 till startpunkten (texten som sist blev borttagen). | |
471 | |
472 >> Ta bort en rad, flytta markören till en ny rad och ta bort även | |
473 denna rad. Använd C-y för att hämta tillbaka den sista raden. Tryck | |
474 M-y för att byta den mot den tidigare borttagna raden. Tryck flera | |
475 M-y och se vad du får. Fortsätt med detta tills du får tillbaka den | |
476 första raden igen och sedan några gånger till. Om du vill kan du | |
477 prova med positiva och negativa argument till M-y. | |
478 | |
479 | |
480 * ÅNGRA | |
481 ------- | |
482 | |
483 Om du gör en förändring i texten och sedan ångrar dig, så kan du | |
484 upphäva ändringen med kommandot C-x u (undo). | |
485 | |
486 Normalt kommer C-x u upphäva förändringen som gjordes av det sist | |
487 utförda kommandot. Om du repeterar C-x u flera gånger kommer varje | |
488 repetition upphäva ett kommando till. | |
489 | |
490 Det finns två undantag. Kommandon som inte förändrar texten räknas | |
491 inte (detta inkluderar markörförflyttningar och bläddringskommandon), | |
492 och inskrivna enkelbokstäver blir vanligtvis grupperade i grupper om | |
493 upp till 20 tecken. Detta är för att reducera antalet C-x u som behövs | |
494 för att ångra inskriven text. | |
495 | |
496 >> Ta bort den här raden med C-k. C-x u kommer att hämta tillbaka den | |
497 igen. | |
498 | |
499 C-_ är ett alternativ till ångra-kommandot. Den fungerar på samma sätt | |
500 som C-x u men är enklare att trycka flera gånger i följd. Det | |
501 olämpliga med C-_ är att den är svår att hitta på en del tangentbord. | |
502 Det är därför vi också har C-x u. På en del terminaler kan du få fram | |
503 C-_ genom att trycka / samtidigt som Ctrl hålls nere. | |
504 | |
505 Ett numeriskt argument till C-_ eller C-x u medför repetering. | |
506 | |
507 Du kan ångra radering av text precis på samma sätt som du kan ångra | |
508 att du tagit bort text. Skillnaden mellan att ta bort och att radera | |
509 någonting påverkar endast om du kan hämta tillbaka det med C-y. För | |
510 ångerfunktionen spelar det ingen roll hur texten försvunnit. | |
511 | |
512 | |
513 * FILER | |
514 ------- | |
515 | |
516 För att texten du har förändrat skall sparas permanent måste du lägga | |
517 den i en fil. Om du inte gör det kommer texten att försvinna när du | |
518 avslutar Emacs. Du lägger texten i en fil genom att först finna (find) | |
519 denna fil. Detta kallas också för att besöka filen (visit). | |
520 | |
521 Att finna en fil innebär att du ser filens innehåll i Emacs. På många | |
522 sätt är det som om du förändrar själva filen men förändringen du gör | |
523 kommer inte bli permanent förrän filen sparas (save). Detta är för att | |
524 undvika att halvförändrade filer sparas när du inte vill det. Till och | |
525 med när du sparar filen kommer Emacs att behålla originalet under ett | |
526 nytt namn, som backup, ifall du senare ångrar alltihop. | |
527 | |
528 Om du tittar nästan längst ner på skärmbilden så kommer du se en rad | |
529 som börjar och slutar med minustecken, och som innehåller texten | |
530 "--:-- TUTORIAL.se". Denna del av skärmbilden visar alltid namnet på | |
531 filen du besöker. Just nu är du inne i en fil som heter "TUTORIAL.se" | |
532 och som är en personlig kopia av vägledningen till Emacs. Vilken fil | |
533 du än är inne i så kommer filnamnet stå där. | |
534 | |
535 Kommandot för att finna filer och spara filer skiljer sig lite från | |
536 andra kommandon du har lärt dig eftersom de består av två tecken. | |
537 Bägge startar med tecknet KONTROLL-x. Det är faktisk många kommandon | |
538 som startar med KONTROLL-x och många av dem har med filer, skärmbilder | |
539 och liknande saker att göra. Dessa kommandon är två, tre eller fyra | |
540 tecken långa. | |
541 | |
542 En annan sak med kommandot för att finna filer är att du måste ange | |
543 vilket filnamn du önskar. Vi säger att kommandot "läser ett argument | |
544 från terminalen". I detta fall är argumentet namnet på filen. Efter | |
545 att du gett kommandot | |
546 | |
547 C-x C-f Finn en fil | |
548 | |
549 kommer Emacs fråga efter ett filnamn. Filnamnet du skriver syns på den | |
550 nedersta raden i skärmbilden. Denna sista rad kallas minibuffert när | |
551 den används på det här sättet. Du kan använda vanliga Emacs-kommandon | |
552 för att förändra filnamnet. | |
553 | |
554 När du skriver in filnamnet, eller något annat i minibufferten, kan du | |
555 avbryta med kommandot C-g. | |
556 | |
557 >> Skriv C-x C-f och så C-g. Detta avbryter minibufferten och | |
558 avbryter också C-x C-f kommandot som använde minibufferten. Så att | |
559 du inte finner någon fil. | |
560 | |
561 När du är färdig med att skriva filnamnet trycker du <Return> för att | |
562 utföra kommandot. Då kommer C-x C-f kommandot att börja leta fram | |
563 filen. Minibufferten försvinner när C-x C-f kommandot är färdigt. | |
564 | |
565 Efter en liten stund kommer filen upp på skärmen och du kan börja | |
566 redigera innehållet. När du vill spara filen kan du använda detta | |
567 kommando | |
568 | |
569 C-x C-s Spara fil | |
570 | |
571 Detta sparar texten på skärmen till filen. Första gången detta görs | |
572 kommer Emacs att ge originalfilen ett nytt namn så att den inte går | |
573 förlorad. Det nya filnamnet bildas genom att lägga till ett "~" i | |
574 slutet av det ursprungliga filnamnet. | |
575 | |
576 När lagringen är utförd kommer Emacs skriva ut namnet på filen som | |
577 blev sparad. Du bör spara ofta så att du inte förlorar så mycket om | |
578 systemet kraschar. | |
579 | |
580 >> Skriv C-x C-s för att spara en kopia av denna vägledning. | |
581 Detta skall leda till att "Wrote ...TUTORIAL.se" skrivs ut nederst | |
582 på skärmbilden. | |
583 | |
584 Observera: På vissa system leder C-x C-s till att skärmen låser | |
585 sig. Detta tyder på att systemet har "flödeskontroll" och att denna | |
586 har fångat C-s och inte skickat den vidare till Emacs. För att | |
587 fortsätta måste du trycka C-q. Se i så fall i avsnittet "Spontaneous | |
588 Entry to Incremental Search" i Emacs-manualen för att få tips på hur | |
589 detta kan undvikas. | |
590 | |
591 Du kan finna en existerande fil, antingen för att förändra den eller | |
592 för att titta på den. Du kan också finna en fil som inte existerar. | |
593 Det är så man skapar nya filer med Emacs: finn filen, som är tom till | |
594 att börja med, och sätt igång med att skriva texten som skall in i | |
595 filen. Först när du sparar filen kommer Emacs att verkligen skapa | |
596 filen med den text du har skrivit. Från och med detta editerar du en | |
597 fil som existerar. | |
598 | |
599 | |
600 * BUFFERTAR | |
601 ----------- | |
602 | |
603 Om du finner en ny fil med C-x C-f kommer den första filen fortsätta | |
604 att vara öppen i Emacs. Du kan byta tillbaka till den genom att finna | |
605 den på nytt med C-x C-f. På så sätt kan du ha ett stort antal filer | |
606 öppna i Emacs. | |
607 | |
608 >> Skapa en fil med namnet "foo" genom att trycka C-x C-f foo <Return>. | |
609 Skriv in lite text, redigera den och spara "foo" genom att använda | |
610 C-x C-s. Skriv till slut C-x C-f TUTORIAL.se<Return> för att komma | |
611 tillbaka till den här vägledningen. | |
612 | |
613 Emacs sparar texten för varje fil i ett objekt kallat "buffert". När | |
614 du finner en ny fil skapas en ny buffert i Emacs. För att se en lista | |
615 över existerande buffertar i Emacs kan du skriva | |
616 | |
617 C-x C-b Listning av buffertar. | |
618 | |
619 >> Prova C-x C-b nu. | |
620 | |
621 Se hur varje buffert har ett namn och att de också kan ha namnet på | |
622 den fil som innehållet kommer från. En del buffertar är inte knutna | |
623 till någon fil, till exempel bufferten "*Buffer List*". Det är den | |
624 buffert som innehåller buffertlistan som skapades med C-x C-b. Vilken | |
625 text du än ser i ett Emacs-fönster så tillhör den alltid en buffert. | |
626 | |
627 >> Skriv C-x 1 för att bli kvitt buffertlistan. | |
628 | |
629 Om du ändrar texten till en fil och sedan öppnar en ny fil, så kommer | |
630 inte den första filen sparas. Förändringen ligger kvar i | |
631 bufferten. Skapande och redigering av den nya filen påverkar inte den | |
632 första filens buffert. Detta kan vara bra men betyder också att du | |
633 behöver ett lämpligt sätt att spara den första filens buffert. Det är | |
634 omständligt att flytta tillbaka till den tidigare bufferten med C-x | |
635 C-f för att sedan spara filen med C-x C-s. Därför finns kommandot | |
636 | |
637 C-x s Spara buffertar | |
638 | |
639 C-x s frågar för varje buffert med ändringar, som inte sparats, om du | |
640 vill spara eller ej. | |
641 | |
642 >> Sätt in en rad med text och spara med C-x s | |
643 Du skall nu få frågan om du önskar spara bufferten | |
644 TUTORIAL.se. Svara ja på frågan genom att trycka "y" (yes). | |
645 | |
646 | |
647 * ANVÄNDNING AV MENYER | |
648 ---------------------- | |
649 | |
650 Om du använder en X-terminal kommer du säkert att lägga märke till | |
651 menyerna på toppen av skärmbilden. Via dessa menyer får du tillgång | |
652 till de mest använda Emacs-kommandona, till exempel find-file | |
653 (Open...). Detta är enklast i början, när du inte känner till alla | |
654 tangenttryckningar som skall till för varje kommando. När du lärt | |
655 känna Emacs kommer det vara lättare att använda tangentbordet. | |
656 Tangentbordskombinationen står precis efter respektive menykommando. | |
657 | |
658 Lägg märke till att det är många menykommandon som inte har någon | |
659 tangentbordskombination. Ett exempel är buffertmenyn (Buffers), som | |
660 listar alla tillgängliga buffertar. Du kan enkelt byta till en buffert | |
661 genom att välja namnet på den i buffertmenyn. | |
662 | |
663 | |
664 * ANVÄNDNING AV MUSEN | |
665 --------------------- | |
666 | |
667 När du kör Emacs under X är det möjligt att använda musen. Du kan | |
668 placera markören genom att trycka på den vänstra musknappen vid önskad | |
669 position och du kan markera text genom att hålla ned vänstra | |
670 musknappen samtidigt som du flyttar markören över texten du vill | |
671 markera. Alternativt kan du klicka med vänster musknapp i den ena | |
672 änden av texten du önskar att markera, flytta muspekaren till den | |
673 andra änden och använd skiftklick (tryck med musknappen samtidigt som | |
674 skifttangenten trycks ned) för att markera texten. | |
675 | |
676 För att ta bort den markerade texten kan du använda kommandot C-w | |
677 eller välja "Klipp" (Cut) från redigeramenyn (Edit). Lägg märke till | |
678 att dessa *inte* är likvärdiga. C-w sparar bara texten internt i Emacs | |
679 (a`la C-k, som beskrivits tidigare), medan Klipp också lägger texten i | |
680 X klippbord, där den är tillgänglig även för andra applikationer. | |
681 | |
682 För att hämta text från klippbordet kan du använda "Klistra in" | |
683 (Paste) från redigeramenyn. | |
684 | |
685 Den mellersta musknappen används vanligen för att välja saker från | |
686 skärmen. Om du till exempel går in i Info (on-line dokumentationen | |
687 till Emacs) med C-h i eller via hjälpmenyn (Help), kan du följa | |
688 länkarna genom att trycka med den mellersta musknappen. Om du skriver | |
689 in ett filnamn (till exempel efter C-x C-f) och trycker TAB för att få | |
690 fram en fillistning, så kan du avsluta filnamnet genom att trycka ned | |
691 den mellersta musknappen på filnamnet. | |
692 | |
693 Genom att trycka med höger musknapp kan du få fram en popupmeny. | |
694 Innehållet i den menyn är beroende av vilket läge du är i och | |
695 vanligtvis innehåller den några av de mest använda kommandona så att | |
696 de blir lätt tillgängliga. | |
697 | |
698 >> Tryck på höger musknapp nu. | |
699 | |
700 Du måste hålla knappen nere för att menyn skall visas. | |
701 | |
702 | |
703 * UTVIDGNING AV KOMMANDOMÄNGDEN | |
704 ------------------------------- | |
705 | |
706 Det finns mycket fler Emacs-kommandon än antalet KONTROLL- eller | |
707 META-tangenter. För att komma förbi denna begränsning har Emacs ett | |
708 "X"- (eXtend) kommando. Detta finns i två varianter: | |
709 | |
710 C-x Tecken-utvidgning. Följs av ett tecken. | |
711 M-x Namngiven kommandoutvidgning. Följs av ett | |
712 kommandonamn. | |
713 | |
714 Detta är kommandon som är bra att ha men används mer sällan än de | |
715 kommandon du redan har lärt dig. Du har redan sett två av dem, C-x C-f | |
716 för finn, och C-x C-s för spara. Ett annat exempel är kommandot för | |
717 att avsluta Emacs som är C-x C-c. Var inte rädd för att förlora | |
718 förändringar du har gjort. C-x C-c erbjuder dig att spara förändringar | |
719 innan Emacs avslutas. | |
720 | |
721 C-z är kommandot för att avsluta Emacs *tillfälligt* så att du kan | |
722 återvända till samma Emacs senare. | |
723 | |
724 På system som tillåter det kommer C-z suspendera Emacs, dvs. returnera | |
725 till kommandoraden utan att avsluta Emacs. I de flesta system kan du få | |
726 tillbaka Emacs med kommandot 'fg' eller '%emacs'. | |
727 | |
728 På system som saknar suspendering startar C-z ett skal som kör under | |
729 Emacs och som ger dig chansen till att köra andra program och sedan | |
730 återgå till Emacs efteråt. Den ger ingen riktig avslutning av Emacs. I | |
731 detta fall återvänder man vanligtvis till Emacs med kommandot 'exit'. | |
732 | |
733 C-x C-c används när du skall avsluta Emacs. Det är klokt att avsluta | |
734 Emacs om den har startats av ett mail-program eller andra | |
735 applikationer eftersom det inte är säkert att de kan hantera | |
736 suspendering av Emacs. Under normala omständigheter, om du inte har | |
737 tänkt att logga ut, är det bättre att suspendera Emacs med C-z | |
738 istället för att avsluta. | |
739 | |
740 Det finns många C-x kommandon. Här är en lista över de du har lärt dig | |
741 hittills: | |
742 | |
743 C-x C-f Finn fil. | |
744 C-x C-s Spara fil. | |
745 C-x C-b Lista buffertar. | |
746 C-x C-c Avsluta Emacs. | |
747 C-x 1 Ta bort alla utom ett fönster. | |
748 C-x u Ångra. | |
749 | |
750 Namngivna utvidgade kommandon är kommandon som används mycket sällan | |
751 eller bara i vissa lägen. Ett exempel på ett sådant kommando är | |
752 replace-string, som globalt ersätter en teckensträng med en annan. När | |
753 du skriver M-x kommer Emacs visa en prompt nederst i skärmbilden med | |
754 M-x där du skall skriva in kommandot du önskar att köra, i det här | |
755 fallet "replace-string". Det är bara att skriva "repl s<TAB>" och | |
756 Emacs kommer då att fylla i kommandonamnet. (<TAB> är | |
757 tabulatortangenten, som vanligtvis finns över CapsLock- eller | |
758 skifttangenten nära den vänstra kanten på tangentbordet.) Avsluta | |
759 kommandot med <Return>. | |
760 | |
761 Kommandot replace-string kräver två argument, teckensträngen som skall | |
762 ersättas och teckensträngen som den skall ersättas med. Du måste | |
763 avsluta bägge argumenten med <Return>. | |
764 | |
765 >> Flytta markören till den blanka raden två rader under denna rad. | |
766 Skriv M-x repl s<Return>förändrad<Return>ändrad<Return>. | |
767 | |
768 Lägg märke till hur den här raden har blivit förändrad. Du har | |
769 ersatt ordet f-ö-r-ä-n-d-r-a-d med "ändrad" på alla platser där | |
770 ordet förekom, från markören och nedåt. | |
771 | |
772 | |
773 * SPARAUTOMATIK | |
774 --------------- | |
775 | |
776 När du har gjort förändringar i en fil men inte sparat den, så kommer | |
777 ändringarna att gå förlorade om maskinen kraschar. Som ett skydd mot | |
778 detta sparar Emacs periodiskt ändringarna i en autosparfil för varje | |
779 fil du redigerar. Denna fil har ett # i början och slutet av | |
780 filnamnet. Om du till exempel har en fil med namnet "hej.c" så kommer | |
781 namnet på autosparfilen bli "#hej.c#". När du sparar filen på vanlig | |
782 sätt kommer Emacs radera autosparfilen. | |
783 | |
784 Om maskinen kraschar kan du återfå dina automatiskt sparade ändringar | |
785 genom att finna filen på vanlig sätt (filen du redigerade, inte | |
786 autosparfilen) och skriva M-x recover-file<Return>. När Emacs vill ha | |
787 bekräftelse svarar du yes<Return> för att återställa filen. | |
788 | |
789 | |
790 * EKOOMRÅDE | |
791 ----------- | |
792 | |
793 Om Emacs ser att du skriver kommandon långsamt så kommer de att visas | |
794 på den nedersta raden i skärmbilden i ett område som kallas | |
795 "ekoområde" (echo area). Detta område innehåller den nedersta raden på | |
796 skärmbilden. | |
797 | |
798 | |
799 * LÄGESRADEN | |
800 ------------ | |
801 | |
802 Raden precis över ekoområdet kallas "lägesrad" (modeline). Den ser | |
803 ungefär ut så här: | |
804 | |
805 --:** TUTORIAL (Fundamental)--L670--58%---------------- | |
806 | |
807 Raden innehåller information om Emacs och texten du redigerar. | |
808 | |
809 Du vet redan vad filnamnet betyder, det är den fil du har funnit. | |
810 -NN%-- visar den aktuella positionen i texten, dvs. NN procent av | |
811 texten befinner sig över toppen av skärmbilden. Om toppen av filen är | |
812 i skärmbilden kommer det stå --Top-- istället för --00%-- och om | |
813 slutet av filen är i skärmbilden kommer det stå --Bot--. Om du ser på | |
814 en fil där hela texten passar in på en sida kommer det stå --All--. | |
815 | |
816 Bokstaven L följd av siffror anger positionen på ett annat | |
817 sätt. Siffrorna visar vilken rad som markören befinner sig på. | |
818 | |
819 Stjärnorna nära början av raden visar att det har skett förändringar i | |
820 filen sedan den sist blev sparad. När du precis har öppnat en fil | |
821 kommer det inte stå något här, bara minustecken. | |
822 | |
823 Den del av lägesraden som står inom parentes visar vilket | |
824 redigeringsläge (mode) du använder. Standardläget är "Fundamental", | |
825 som du använder nu. Det är ett exempel på ett huvudläge (major mode). | |
826 | |
827 Emacs har många olika huvudlägen. Några av dem är gjorda för | |
828 redigering av olika programmeringsspråk eller typer av text, till | |
829 exempel Lisp mode och Text mode. Det kan bara vara ett huvudläge åt | |
830 gången och lägesnamnet står alltid där det står Fundamental nu. | |
831 | |
832 Varje huvudläge gör att en del kommandon uppför sig annorlunda. Det | |
833 finns till exempel kommandon för att sätta in kommentarer i programkod | |
834 och eftersom varje programmeringsspråk har sitt sätt att skriva | |
835 kommentarer på så måste de olika huvudlägena sätta in dessa | |
836 kommentarer på olika sätt. Varje huvudläge namnger ett utvidgat | |
837 kommando som används för att byte till det läget. Till exempel är M-x | |
838 fundamental-mode kommandot för att byta till huvudläget Fundamental. | |
839 | |
840 Om du skall redigera text, såsom den här filen, bör du troligen | |
841 använda Text-läge. | |
842 | |
843 >> Skriv M-x text mode<Return>. | |
844 | |
845 Inget av kommandona du har lärt dig hittills förändrar Emacs i någon | |
846 högre grad. Men lägg märke till att M-f och M-b nu behandlar | |
847 apostrofer som en del av ord. Tidigare, i Fundamental mode, behandlade | |
848 M-f och M-b apostrofer som ordavskiljare. | |
849 | |
850 Varje huvudläge gör vanligtvis små förändringar som denna och de flesta | |
851 kommandon gör samma sak i varje huvudläge, de fungerar bara lite | |
852 annorlunda. | |
853 | |
854 För att få fram dokumentationen för det läge du är i nu kan du skriva | |
855 C-h m. | |
856 | |
857 >> Använd C-u C-v så att denna rad kommer nära toppen av | |
858 skärmbilden. | |
859 >> Skriv C-h m och se hur Text-läget skiljer sig från | |
860 Fundamental-läget. | |
861 >> Tryck q för att ta bort dokumentationen från skärmbilden. | |
862 | |
863 Huvudläge kallas så för att det även finns sidolägen (minor mode). | |
864 Ett sidoläge ersätter inte ett huvudläge, utan modifierar det. Varje | |
865 sidoläge kan stängas av och på oberoende av andra sidolägen och | |
866 oberoende av huvudläget. Därför kan du använda ett sidoläge, en | |
867 kombination av flera sidolägen eller inget sidoläge alls. | |
868 | |
869 Ett bra sidoläge, speciellt för redigering av text, är | |
870 radbrytningsläget (auto-fill-mode). När detta läge är på bryter Emacs | |
871 rader mellan ord automatisk när du skriver in text så att en rad blir | |
872 för lång. | |
873 | |
874 Du kan slå på radbrytningsläget genom att skriva M-x auto fill | |
875 mode<Return>. När läget är påslaget kan du slå av det igen genom att | |
876 upprepa M-x auto fill mode<Return>. Om läget är avslaget slår | |
877 kommandot på det och vice versa. Vi säger att kommandot "växlar | |
878 läget". | |
879 | |
880 >> Skriv M-x auto fill mode<Return> nu. Skriv så in en rad med | |
881 "asdf " tills raden delar sig. Du måste sätta in blanktecken, för | |
882 Auto Fill bryter bara raden mellan ord. | |
883 | |
884 Marginalen är vanligtvis satt till 70 tecken men du kan ändra detta | |
885 genom att använda kommandot C-x f. Antalet tecken ges till kommandot | |
886 genom ett numeriskt argument. | |
887 | |
888 >> Skriv C-x f med ett argument på 20. (C-u 2 0 C-x f). Skriv sedan in | |
889 någon text och lägg märke till att Emacs bryter rader som är längre | |
890 än 20 tecken. Sätt tillbaka marginalen till 70 tecken igen, genom | |
891 att använda C-x f en gång till. | |
892 | |
893 Om du gör förändringar mitt i en rad så kommer inte sidoläget Auto | |
894 Fill att kunna omformattera raderna för dig. | |
895 För att göra detta kan du trycka M-q med markören inne i det avsnittet | |
896 du önskar att omformatera. | |
897 | |
898 >> Flytta markören in i föregående stycke och tryck M-q. | |
899 | |
900 | |
901 * SÖKNING | |
902 --------- | |
903 | |
904 Emacs kan söka efter textsträngar (grupper med sammanhängande | |
905 bokstäver eller ord) antingen framåt eller bakåt i texten. När du | |
906 söker efter text kommer markören att flytta sig till nästa plats där | |
907 teckensträngen uppträder. | |
908 | |
909 Sökmetoden i Emacs skiljer sig lite från sökmetoder i andra | |
910 redigeringsprogram genom att den är inkrementell. Detta betyder att | |
911 sökandet fortgår medan du skriver in teckensträngen du skall söka | |
912 efter. | |
913 | |
914 Kommandot för att inleda en sökning är C-s för att söka framåt och C-r | |
915 för att söka bakåt. MEN VÄNTA! Prova dem inte än. | |
916 | |
917 När du skriver C-s kommer du lägga märke till att texten "I-search" | |
918 dyker upp i eko-området. Detta säger dig att Emacs är inne i sidoläget | |
919 inkrementell sökning och väntar på att du skall skriva in det du letar | |
920 efter. <Return> avslutar sökandet. | |
921 | |
922 >> Skriv nu C-s för att starta en sökning. Skriv nu långsamt, en | |
923 bokstav i taget, ordet 'markör', och gör en paus efter varje gång | |
924 du skriver en bokstav så att du ser vad som sker med markören. Nu | |
925 har du sökt efter ordet "markör" en gång. | |
926 >> Skriv C-s en gång till för att söka efter nästa förekomst av ordet | |
927 "markör". | |
928 >> Tryck nu på <Delete> fyra gånger och se hur markören flyttar sig | |
929 >> Tryck <Return> för att avsluta sökandet. | |
930 | |
931 Såg du vad som hände? Under inkrementell sökning försöker Emacs att gå | |
932 till den första förekomsten av texten som du har skrivit så långt, och | |
933 markerar träffen så att du ser var den är. För att gå till nästa | |
934 förekomst av ordet 'markör' är det bara att trycka C-s en gång till. | |
935 Om det inte finns flera förekomster kommer Emacs att pipa och meddela | |
936 att sökandet har misslyckats. C-g avbryter också sökandet. | |
937 | |
938 Observera: På vissa system gör C-s att skärmen låser sig. Detta tyder | |
939 på att systemets flödeskontroll har fångat upp C-s och inte skickat | |
940 den vidare till Emacs. För att fortsätta måste du trycka C-q. Se i så | |
941 fall avsnittet "Spontaneous Entry to Incremental Search" i | |
942 Emacs-manualen för råd om hur detta kan undvikas. | |
943 | |
944 Om du är inne i en inkrementell sökning och trycker <Delete> kommer du | |
945 lägga märke till att den sista bokstaven i söksträngen blir raderad | |
946 och sökandet hoppar tillbaka till en tidigare förekomst. Om du till | |
947 exempel skriver "m" för att söka efter den första förekomsten av "m", | |
948 och sedan trycker "a" så kommer markören flytta sig till första | |
949 förekomsten av "ma". Tryck nu <Delete>. Detta avlägsnar "a" från | |
950 söksträngen, och markören flyttar sig tillbaka till den första | |
951 förekomsten av "m". | |
952 | |
953 Om du är mitt i en sökning och trycker ett KONTROLL- eller META-tecken | |
954 så avbryts sökandet. Undantag är tecken som används under sökningen, | |
955 så som C-s och C-r. | |
956 | |
957 C-s startar en sökning som letar efter varje förekomst av söksträngen | |
958 EFTER markörspositionen. Om du skall söka efter en sträng tidigare i | |
959 texten måste du använda C-r. Allt vi har sagt om C-s gäller också för | |
960 C-r, bortsett från att riktningen på sökningen är den omvända. | |
961 | |
962 | |
963 * FLERA FÖNSTER | |
964 --------------- | |
965 | |
966 En av egenskaperna hos Emacs är att den kan visa mera än en buffert på | |
967 skärmen samtidig. | |
968 | |
969 >> Flytta markören till den här raden och tryck C-u 0 C-l (alltså | |
970 KONTROLL-L, inte KONTROLL-1). | |
971 | |
972 >> Skriv nu C-x 2, som leder till att skärmen delas i två | |
973 fönster. Bägge fönstren visar den här vägledningen. Markören står i | |
974 det övre fönstret. | |
975 | |
976 >> Skriv C-M-v för att rulla det nedre fönstret. | |
977 (Om du inte har META-tangenten trycker du ESC C-v.) | |
978 | |
979 >> Skriv C-x o (o för other) för att flytta markören till det | |
980 nedre fönstret. | |
981 | |
982 >> Använd C-v och M-v i det nedre fönstret för att flytta upp | |
983 och ned i texten. Fortsätt att läsa den här texten i det övre | |
984 fönstret. | |
985 | |
986 >> Skriv C-x o igen för att flytta markören tillbaka till det övre | |
987 fönstret. Markören i det övre fönstret står på samma plats som det | |
988 gjorde när du lämnade det. | |
989 | |
990 Du kan fortsätta att använda C-x o för att byta mellan de två | |
991 fönstren. Vart och ett av fönstren har sin egen markörposition men det | |
992 är bara ett av fönstren som visar den. Alla redigeringskommandon | |
993 fungerar i det fönster där markören är synlig. Vi kallar detta fönster | |
994 för det valda fönstret (selected window). | |
995 | |
996 Kommandot C-M-v är bra när du redigerar text i ett fönster och | |
997 använder det andra fönstret för referenser. Då kan du kan ha markören | |
998 i samma fönster hela tiden och du kan använda C-M-v för att flytta dig | |
999 i det andra fönstret. | |
1000 | |
1001 C-M-v är ett exempel på en KONTROLL-META-kombination. Om du har | |
1002 META-tangenten håller du både KONTROLL och META nedtryckt samtidigt | |
1003 som du trycker v. Det har ingen betydelse vilken av tangenterna | |
1004 KONTROLL och META som trycks först, för bägge fungerar så att de | |
1005 "modifierar" de andra tangenterna du trycker. | |
1006 | |
1007 Om du inte har META-tangenten och använder ESC istället är | |
1008 ordningsföljden viktig. Du måste trycka ESC följt av KONTROLL-v, | |
1009 KONTROLL-ESC v fungerar inte. Det är för att ESC är ett tecken i sig | |
1010 och inte en äkta "modifierare". | |
1011 | |
1012 >> Skriv C-x 1 i det övre fönstret för att bli kvitt det nedre | |
1013 fönstret. | |
1014 | |
1015 Om du hade skrivit C-x 1 i det nedre fönstret skulle det övre ha | |
1016 försvunnit. Tänk på detta kommando som "Behåll bara ett fönster, det | |
1017 som markören står i." | |
1018 | |
1019 Du måste inte ha samma buffert i bägge fönstren. Du kan använda C-x | |
1020 C-f för att finna en ny fil i ett av fönstren samtidigt som det andra | |
1021 fönstret förblir oförändrat. Du kommer att märka att fönstren är helt | |
1022 oberoende. | |
1023 | |
1024 Här är ett annat sätt att använda två fönster till att visa två olika | |
1025 filer: | |
1026 | |
1027 >> Skriv C-x 4 C-f följt av ett filnamn. Avsluta med <Return>. | |
1028 Den nya filen kommer då att dyka upp i det nedre fönstret. | |
1029 Markören flyttats också dit. | |
1030 | |
1031 >> Skriv C-x o för att gå tillbaka till det övre fönstret och C-x | |
1032 1 för att bli kvitt det nedre igen. | |
1033 | |
1034 | |
1035 * REKURSIVA REDIGERINGSNIVÅER | |
1036 ----------------------------- | |
1037 | |
1038 Ibland kan du hamna i något som kallas "rekursiv redigering" | |
1039 (recursive editing level). Detta indikeras med hakparenteser runt | |
1040 huvudläget i lägesraden. Till exempel kan det stå [(Fundamental)] | |
1041 istället för (Fundamental). | |
1042 | |
1043 För att komma ur rekursiv redigering trycker du ESC ESC ESC. Detta är | |
1044 ett generellt brytkommando. Du kan också använda det för att bli kvitt | |
1045 extra fönster och för att komma ut ur minibufferten. | |
1046 | |
1047 >> Skriv M-x för att komma in i minibufferten. Skriv så ESC ESC ESC | |
1048 för att komma ut. | |
1049 | |
1050 Du kan inte använda C-g för att komma ut ur rekursiv redigering. | |
1051 Detta är för att C-g används för att avbryta kommandon och argument | |
1052 under rekursiv redigering. | |
1053 | |
1054 | |
1055 * MER HJÄLP | |
1056 ----------- | |
1057 | |
1058 I denna vägledning har vi försökt inkludera precis så mycket | |
1059 information att du kan börja använda Emacs. Det finns så många | |
1060 möjligheter i Emacs att det skulle vara omöjligt att förklara alla | |
1061 här. Men du VILL säkert lära dig mer om Emacs eftersom den har många | |
1062 goda egenskaper. Emacs tillhandahåller kommandon för att läsa all | |
1063 dokumentation. Dessa hjälpkommandon startas med teckenkombinationen | |
1064 C-h. | |
1065 | |
1066 För att använda hjälpen skriver du C-h följt av ett tecken för den | |
1067 hjälp du behöver. Om du verkligen är helt villrådig kan du trycka C-h | |
1068 ? för att Emacs skall visa vilken hjälp som finns tillgänglig. Om du | |
1069 har skrivit C-h och bestämmer dig för att du inte behöver ha någon | |
1070 hjälp kan du trycka C-g för att avbryta. | |
1071 | |
1072 (På vissa platser är C-h omkonfigurerad. Det är normalt ingen bra ide´, | |
1073 så du kan på goda grunder klaga hos systemadministratören. Under | |
1074 tiden, om C-h inte visar ett hjälpmeddelande längst ner på skärmen, | |
1075 kan du i stället försöka med funktionstangenten F1 eller M-x | |
1076 help<Return>.) | |
1077 | |
1078 Den mest grundläggande hjälp-funktionen är C-h c. Skriv C-h, ett "c" | |
1079 och en knappsekvens. Emacs ger då en beskrivning av kommandot. | |
1080 | |
1081 >> Skriv C-h c C-p. | |
1082 Meddelandet skall då bli något i stil med | |
1083 | |
1084 C-p runs the command previous-line | |
1085 | |
1086 Detta ger ett funktionsnamn. Funktionsnamnen används huvudsakligen för | |
1087 att specialanpassa och utvidga Emacs. Men eftersom funktionerna har | |
1088 beskrivande namn kan de också fungera som en enkel dokumentation, | |
1089 tillräckligt för att påminna dig om kommandon du redan lärt dig. | |
1090 | |
1091 Flerteckenskommandon, så som C-x C-s och (om du inte har META, EDIT | |
1092 eller ALT tangenten) <ESC> v, är också tillåtna efter C-h c. | |
1093 | |
1094 För att få mer information om ett kommando kan du använda C-h k | |
1095 istället för C-h c. | |
1096 | |
1097 >> Skriv C-h k C-p. | |
1098 | |
1099 Detta kommer visa funktionens dokumentation och namn i ett eget | |
1100 fönster. För att avsluta hjälpfönstret kan du trycka q. Du behöver | |
1101 inte göra det omedelbart. Du kan editera med hjälptexten som stöd för | |
1102 att först senare ta bort fönstret med q. | |
1103 | |
1104 Här är fler varianter på C-h: | |
1105 | |
1106 C-h f Beskriv en funktion. Du skriver in funktionsnamnet. | |
1107 | |
1108 >> Prova att skriva C-h f previous-line<Return>. | |
1109 Detta ger den information Emacs har om funktionen | |
1110 som implementerar kommandot C-p. | |
1111 | |
1112 C-h a Apropos. Listar alla funktioner och variabler som | |
1113 innehåller söksträngen. Kommandon som startas med M-x | |
1114 markeras med en stjärna (*) till vänster om | |
1115 funktionsnamnet. | |
1116 | |
1117 >> Skriv C-h a newline<Return>. | |
1118 | |
1119 Detta ger en lista över alla funktioner och variabler där "newline" | |
1120 ingår i namnet. Du kan trycka <Return> eller klicka med den mellersta | |
1121 musknappen för att hitta mer information om en funktion eller | |
1122 variabel. Tryck q för att avsluta. | |
1123 | |
1124 | |
1125 * TILL SIST | |
1126 ----------- | |
1127 | |
1128 Tänk på att använda C-x C-c för att avsluta Emacs permanent. För att | |
1129 tillfälligt gå till ett skal, så att du senare kan komma tillbaka | |
1130 igen, använd C-z. (Under X kommer detta att minimera Emacs.) | |
1131 | |
1132 Denna vägledningen är avsedd för nya användare, om det är något som är | |
1133 oklart duger det inte att sitta och tycka synd om sig själv -- Skicka | |
1134 ett mail och klaga! | |
1135 | |
1136 | |
1137 * KOPIERING | |
1138 ----------- | |
1139 | |
1140 Denna vägledning härstammar från en hel rad Emacs-vägledningar och den | |
1141 första skrevs av Stuart Cracraft för den ursprungliga Emacs. Ben Wing | |
1142 uppdaterade vägledningen för X Windows. Martin Buchholz och Hrvoje | |
1143 Niksic lade till mer ändringar för XEmacs och Mats Lidell översatte | |
1144 den till Svenska. | |
1145 | |
1146 This version of the tutorial, like GNU Emacs, is copyrighted, and | |
1147 comes with permission to distribute copies on certain conditions: | |
1148 | |
1149 Copyright (c) 1985, 1996 Free Software Foundation | |
1150 | |
1151 Permission is granted to anyone to make or distribute verbatim copies | |
1152 of this document as received, in any medium, provided that the | |
1153 copyright notice and permission notice are preserved, | |
1154 and that the distributor grants the recipient permission | |
1155 for further redistribution as permitted by this notice. | |
1156 | |
1157 Permission is granted to distribute modified versions | |
1158 of this document, or of portions of it, | |
1159 under the above conditions, provided also that they | |
1160 carry prominent notices stating who last altered them. | |
1161 | |
1162 The conditions for copying Emacs itself are more complex, but in the | |
1163 same spirit. Please read the file COPYING and then do give copies of | |
1164 GNU Emacs to your friends. Help stamp out software obstructionism | |
1165 ("ownership") by using, writing, and sharing free software! |