|
760
|
1 Detta dokument är baserat på den engelska handledningen, som har
|
|
|
2 Copyright (c) 1985, 1996 Free Software Foundation, Inc. Se slutet av
|
|
|
3 dokumentet för villkor och förutsättningar.
|
|
|
4
|
|
|
5 Detta är den Svenska användarhandledningen till Emacs.
|
|
|
6
|
|
|
7 Emacs-kommandon innebär ofta användning av kontrolltangenten (oftast
|
|
|
8 märkt CTRL eller CTL) eller META-tangenten. På vissa tangentbord är
|
|
|
9 META-tangenten märkt ALT eller EDIT eller något annat. På Suns
|
|
|
10 tangentbord, till exempel, är det rutertangenten till vänster om
|
|
|
11 mellanslagstangenten. Om du inte har någon META-tangent kan du använda
|
|
|
12 ESC. Istället för att skriva META eller KONTROLL kommer vi här att
|
|
|
13 använda följande förkortningar:
|
|
|
14
|
|
|
15 C-<chr> betyder att du skall hålla ner kontrolltangenten samtidigt
|
|
|
16 som du skriver bokstaven <chr>. Alltså betyder C-f: håll ner
|
|
|
17 kontrolltangenten och tryck f.
|
|
|
18 M-<chr> betyder att du skall hålla ned META-, EDIT- eller
|
|
|
19 ALT-tangenten samtidigt som du skriver <chr>. Om du inte har
|
|
|
20 någon META-, EDIT- eller ALT-tangent kan du trycka <ESC>,
|
|
|
21 släppa tangenten och sedan trycka bokstaven <chr>. När vi
|
|
|
22 skriver <ESC> avser vi ESC-tangenten.
|
|
|
23
|
|
|
24 Viktigt: För att avsluta Emacs trycker du C-x C-c (två tecken).
|
|
|
25 Tecknen ">>" i vänstermarginalen anger att du kan prova ett
|
|
|
26 kommando. Till exempel:
|
|
|
27 <<Tomma rader sätts in här när help-with-tutorial aktiveras>>
|
|
|
28 >> Tryck C-v (View next screen) för att hoppa till nästa skärmbild.
|
|
|
29 Prova nu. Håll ned kontrolltangenten och tryck v.
|
|
|
30 Från och med nu bör du göra detta när du är färdig med en
|
|
|
31 skärmbild.
|
|
|
32
|
|
|
33 Notera att det är ett överlapp på två rader när du byter från
|
|
|
34 skärmbild till skärmbild. Detta är för att behålla sammanhanget när du
|
|
|
35 bläddrar framåt i filen.
|
|
|
36
|
|
|
37 Det första du behöver veta är hur du manövrerar från plats till plats
|
|
|
38 i texten. Du har redan lärt dig hur du flyttar en skärmbild framåt,
|
|
|
39 med C-v. För att flytta dig en skärmbild bakåt trycker du M-v. (Håll
|
|
|
40 ned META-tangenten och tryck v eller tryck <ESC>v om du inte har
|
|
|
41 META-, EDIT- eller ALT-tangent.)
|
|
|
42
|
|
|
43 >> Prova att trycka M-v och C-v några gånger.
|
|
|
44
|
|
|
45
|
|
|
46 * SAMMANFATTNING
|
|
|
47 ----------------
|
|
|
48
|
|
|
49 Följande kommandon är bra för att se hela skärmbilder:
|
|
|
50
|
|
|
51 C-v Flytta en skärmbild framåt.
|
|
|
52 M-v Flytta en skärmbild bakåt.
|
|
|
53 C-l Rita om skärmen och placera texten där markören står
|
|
|
54 mitt på skärmbilden. (Det är KONTROLL-L, inte
|
|
|
55 KONTROLL-1.)
|
|
|
56
|
|
|
57 >> Leta reda på markören och se vad som står där. Tryck sedan C-l.
|
|
|
58 Hitta markören igen och notera att det är samma text som står kring
|
|
|
59 markören nu.
|
|
|
60
|
|
|
61
|
|
|
62 * GRUNDLÄGGANDE MARKÖRRÖRELSER
|
|
|
63 ------------------------------
|
|
|
64
|
|
|
65 Att flytta sig från skärmbild till skärmbild kan vara bra, men hur
|
|
|
66 förflyttar man sig till en speciell plats på skärmen?
|
|
|
67
|
|
|
68 Det finns flera sätt att göra detta på. Det vanligaste är att använda
|
|
|
69 kommandona C-p, C-b, C-f och C-n. Vart och ett av dessa kommandon
|
|
|
70 flyttar markören en rad eller en kolumn i en bestämd riktning på
|
|
|
71 skärmen. Här visas dessa fyra kommandon och i vilken riktning de
|
|
|
72 flyttar markören:
|
|
|
73
|
|
|
74
|
|
|
75 Föregående rad, C-p
|
|
|
76 :
|
|
|
77 :
|
|
|
78 Bakåt, C-b .... Nuvarande markörposition .... Framåt, C-f
|
|
|
79 :
|
|
|
80 :
|
|
|
81 Nästa rad, C-n
|
|
|
82
|
|
|
83 >> Flytta markören till linjen mitt i diagrammet genom att använda C-n
|
|
|
84 och C-p. Använd sedan C-l för att centrera diagrammet på
|
|
|
85 skärmbilden.
|
|
|
86
|
|
|
87 Detta är säkert lite enklare att förstå om du tänker på dessa
|
|
|
88 förkortningar: P för föregående (previous), N för nästa (next), B för
|
|
|
89 bakåt (backward) och F för framåt (forward). Detta är de grundläggande
|
|
|
90 kommandona för att flytta markören och du kommer säkert att använda
|
|
|
91 dem hela tiden, så det är en stor fördel om du lär dig dem nu.
|
|
|
92
|
|
|
93 >> Gör några C-n så att du kommer ned till den här raden.
|
|
|
94
|
|
|
95 >> Flytta dig in i raden med hjälp av några C-f och sedan uppåt
|
|
|
96 med några C-p. Lägg märke till vad C-p gör när markören står mitt
|
|
|
97 på en rad.
|
|
|
98
|
|
|
99 Textrader är åtskilda med radslutstecken. Den sista raden i filen
|
|
|
100 avslutas också vanligtvis med ett radslut men Emacs kräver inte att
|
|
|
101 den gör det.
|
|
|
102
|
|
|
103 >> Prova med C-b i början av en rad. Detta gör att markören
|
|
|
104 flyttas till slutet av den tidigare raden. Detta är för att den
|
|
|
105 flyttar markören över radslutstecknet.
|
|
|
106
|
|
|
107 C-f flyttar också över radslut, precis som C-b.
|
|
|
108
|
|
|
109 >> Gör några fler C-b så att du får en känsla för var markören
|
|
|
110 är. Tryck sedan några C-f tills du kommer till slutet av
|
|
|
111 raden. Tryck ytterligare en C-f så att du flyttar markören till
|
|
|
112 nästa rad.
|
|
|
113
|
|
|
114 När du flyttar markören förbi toppen eller botten av skärmbilden
|
|
|
115 kommer texten utanför skärmen att komma fram. Detta kallas "rullning"
|
|
|
116 och gör det möjligt för Emacs att flytta markören utan att den
|
|
|
117 försvinner ut ur skärmbilden.
|
|
|
118
|
|
|
119 >> Prova att flytta markören förbi skärmbildens nederkant med hjälp av
|
|
|
120 C-n och se vad som händer.
|
|
|
121
|
|
|
122 Om det går för sakta att flytta markören ett tecken i taget kan du
|
|
|
123 flytta den ett ord. M-f flyttar markören ett ord framåt och M-b
|
|
|
124 flyttar den ett ord bakåt.
|
|
|
125
|
|
|
126 >> Prova några M-f och M-b.
|
|
|
127
|
|
|
128 Om markören står mitt i ett ord kommer M-f att flytta markören till
|
|
|
129 slutet av ordet. Om du står mitt emellan två ord kommer M-f att flytta
|
|
|
130 markören till slutet av nästa ord. M-b fungerar på samma sätt men i
|
|
|
131 motsatt riktning.
|
|
|
132
|
|
|
133 >> Tryck M-f och M-b några gånger och skifta markörposition med några
|
|
|
134 C-f och C-b så att du ser hur M-f och M-b uppför sig vid olika
|
|
|
135 placeringar av markören både i och mellan ord.
|
|
|
136
|
|
|
137 Lägg märke till likheten mellan C-f och C-b å ena sidan och M-f och
|
|
|
138 M-b å den andra. Ofta används META-kommandon till språkrelaterade
|
|
|
139 operationer (ord, stycken, avsnitt), medan kontrollkommandon används
|
|
|
140 till grundläggande operationer som inte beror av vad man redigerar
|
|
|
141 (bokstäver, rader, etc.).
|
|
|
142
|
|
|
143 Denna likhet finns också mellan rader och stycken: C-a och C-e flyttar
|
|
|
144 markören till början av en rad eller till slutet av en rad, medan M-a
|
|
|
145 och M-e flyttar den till början respektive slutet av ett stycke.
|
|
|
146
|
|
|
147 >> Prova några C-a och sedan några C-e.
|
|
|
148 Prova också några M-a och sedan några M-e.
|
|
|
149
|
|
|
150 Se hur efterföljande C-a efter varandra inte gör något, medan flera
|
|
|
151 M-a fortsätter att flytta markören till nästa stycke. Även om detta
|
|
|
152 inte verkar självklart är det ganska naturligt.
|
|
|
153
|
|
|
154 Platsen där markören är i texten kallas också för "arbetspunkt"
|
|
|
155 (point). Eller omskrivet: Markören visar på skärmen var arbetspunkten
|
|
|
156 är i texten.
|
|
|
157
|
|
|
158 Här är en kort sammanfattning av de enklaste markörförflyttnings-
|
|
|
159 kommandona, inklusive ord- och styckesförflyttningskommandon:
|
|
|
160
|
|
|
161 C-f Flytta markören ett steg framåt
|
|
|
162 C-b Flytta markören ett steg bakåt
|
|
|
163
|
|
|
164 M-f Flytta markören ett ord framåt
|
|
|
165 M-b Flytta markören ett ord bakåt
|
|
|
166
|
|
|
167 C-n Flytta markören till nästa rad
|
|
|
168 C-p Flytta markören till föregående rad
|
|
|
169
|
|
|
170 C-a Flytta markören till början av raden
|
|
|
171 C-e Flytta markören till slutet av raden
|
|
|
172
|
|
|
173 M-a Flytta markören till början av meningen
|
|
|
174 M-e Flytta markören till slutet av meningen
|
|
|
175
|
|
|
176 >> Prova alla dessa kommandon några gånger för tränings skull.
|
|
|
177 Dessa är de kommandon som används mest.
|
|
|
178
|
|
|
179 Två andra viktiga markörrörelsekommandon är M-< (META mindre-än), som
|
|
|
180 flyttar markören till början av texten, och M-> (META större-än), som
|
|
|
181 flyttar den till slutet av texten.
|
|
|
182
|
|
|
183 På en del tangentbord är "<" placerad över komma, så att man måste
|
|
|
184 använda skift för att få fram den. På dessa tangentbord måste man
|
|
|
185 också använda skift för att skriva M-<. Utan skifttangenten skulle det
|
|
|
186 bli M-komma.
|
|
|
187
|
|
|
188 >> Prova M-< nu för att flytta markören till början av vägledningen.
|
|
|
189 Använd sedan C-v för att flytta markören tillbaka hit igen.
|
|
|
190
|
|
|
191 >> Prova också M-> för att flytta markören till slutet av vägledningen.
|
|
|
192 Använd sedan M-v för att flytta markören tillbaka hit igen.
|
|
|
193
|
|
|
194 Du kan också flytta markören med hjälp av piltangenterna, om
|
|
|
195 terminalen har piltangenter. Vi föreslår att du lär dig C-b, C-f, C-n
|
|
|
196 och C-p av tre skäl. För det första kommer de att fungera på alla
|
|
|
197 slags terminaler. För det andra kommer du att finna, när du har fått
|
|
|
198 lite träning i att använda Emacs, att det går mycket snabbare att
|
|
|
199 använda kontrollfunktionerna än piltangenterna (för att du undviker
|
|
|
200 att ändra fingersättningen). Den tredje anledningen är att när man har
|
|
|
201 lärt sig att använda kontrolltangenten blir det lättare att lära sig
|
|
|
202 de mer avancerade kontrollfunktionerna.
|
|
|
203
|
|
|
204 De flesta kommandon i Emacs tar ett numeriskt argument och för de
|
|
|
205 flesta kommandon leder detta till att de repeteras. Ett numeriskt
|
|
|
206 argument anges genom att du skriver C-u och sedan talet, innan du
|
|
|
207 skriver kommandot. Om du har en META- (eller EDIT- eller ALT-) tangent
|
|
|
208 så finns det ett annat alternativ för att ge numeriska argument: skriv
|
|
|
209 talet medan du håller ned META-tangenten. Vi föreslår att du använder
|
|
|
210 C-u för det fungerar på alla slags terminaler. Det numeriska
|
|
|
211 argumentet kallas också för "prefixargument" eftersom det skrivs före
|
|
|
212 kommandot.
|
|
|
213
|
|
|
214 Till exempel: C-u 8 C-f flyttar markören åtta steg framåt.
|
|
|
215
|
|
|
216 >> Prova C-n eller C-p med ett numeriskt argument så att du
|
|
|
217 kommer så nära den här raden som möjligt med ett enda kommando.
|
|
|
218
|
|
|
219 De flesta kommandon använder det numeriska argumentet för ett
|
|
|
220 repeterat utförande men det finns kommandon som använder det
|
|
|
221 annorlunda. Flera kommandon, men inga av dem du lärt dig hittills,
|
|
|
222 använder det som en flagga. Med ett prefixargument, och oberoende av
|
|
|
223 dess värde, gör kommandot något annat.
|
|
|
224
|
|
|
225 C-v och M-v finns med bland dessa undantag. Om man ger ett argument
|
|
|
226 till ett av dessa kommandon kommer skärmbilden flytta sig upp eller
|
|
|
227 ned så många rader som argumentet anger, istället för så många
|
|
|
228 skärmbilder. Till exempel kommer C-u 8 C-v flytta skärmbilden 8 rader
|
|
|
229 uppåt.
|
|
|
230
|
|
|
231 >> Prova C-u 8 C-v nu.
|
|
|
232
|
|
|
233 Detta borde ha flyttat skärmbilden 8 rader uppåt. Om du önskar flytta
|
|
|
234 tillbaka igen är det bara att ge samma argument till M-v.
|
|
|
235
|
|
|
236 Om du använder Emacs under ett fönstersystem, som X11 eller
|
|
|
237 MS-Windows, finns det troligen ett rektangulärt område på vänster sida
|
|
|
238 av Emacs-fönstret, en så kallad rullningslist. Genom att klicka i den
|
|
|
239 med musen kan du rulla texten.
|
|
|
240
|
|
|
241 >> Prova att trycka med den mellersta musknappen i det utvalda området
|
|
|
242 på rullningslisten. Detta bör flytta skärmbilden till en plats i
|
|
|
243 texten beroende på var i rullningslisten du trycker.
|
|
|
244
|
|
|
245 >> Prova att flytta musen upp och ner medan du håller ner den
|
|
|
246 mellersta musknappen. Du ser att texten rullar upp och ner beroende
|
|
|
247 på hur du för musen.
|
|
|
248
|
|
|
249
|
|
|
250 * MARKÖRFÖRFLYTTNINGAR PÅ EN X-TERMINAL
|
|
|
251 ---------------------------------------
|
|
|
252
|
|
|
253 Om du sitter vid en X-terminal kommer du antagligen finna det mycket
|
|
|
254 enklare att använda piltangenterna för att flytta markören. Vänster-,
|
|
|
255 höger-, upp- och nedåt-pilarna flyttar markören i önskad riktning. De
|
|
|
256 fungerar på samma sätt som C-b, C-f, C-p och C-n men är enklare att
|
|
|
257 slå och förstå. Du kan också använda C-vänsterpil och C-högerpil för
|
|
|
258 att flytta markören över ord och C-uppåtpil och C-nedåtpil för att
|
|
|
259 flytta den över textblock. (Till exempel för att flytta förbi ett
|
|
|
260 stycke om du redigerar text.)
|
|
|
261
|
|
|
262 Om du har tangenter märkta med HOME (eller BEGIN) och END kan du
|
|
|
263 använda dessa för att gå till början respektive slutet av raden och
|
|
|
264 C-HOME och C-END kommer att gå till början respektive slutet av
|
|
|
265 filen. Om tangentbordet har PgUp- och PgDn-tangenter kan du använda
|
|
|
266 dem för att gå upp och ner en skärmbild åt gången på samma sätt som
|
|
|
267 med M-v och C-v.
|
|
|
268
|
|
|
269 Alla dessa kan också ta numeriska argument, som beskrivits tidigare.
|
|
|
270 Du kan också använda en genväg för att skriva in dessa argument: håll
|
|
|
271 ned CONTROL eller META tangenten och skriv in numret. Till exempel för
|
|
|
272 att gå 12 ord till höger trycker du C-1 C-2 C-högerpil. Lägg märke
|
|
|
273 till att det är mycket enkelt att skriva eftersom du inte behöver
|
|
|
274 släppa kontrolltangenten mellan tangenttryckningarna.
|
|
|
275
|
|
|
276
|
|
|
277 * OM EMACS HÄNGER
|
|
|
278 -----------------
|
|
|
279
|
|
|
280 Om Emacs slutar att reagera på kommandon kan du lugnt stoppa dem genom
|
|
|
281 att trycka C-g. Du kan också använda C-g för att stoppa ett kommando
|
|
|
282 som tar för lång tid att utföra.
|
|
|
283
|
|
|
284 Det är också möjligt att använda C-g för att avbryta ett numeriskt
|
|
|
285 argument eller början på ett kommando som du inte önskar att utföra.
|
|
|
286
|
|
|
287 >> Skriv C-u 100 för att ge ett numeriskt argument på 100 och tryck
|
|
|
288 C-g. Tryck nu C-f. Markören skall nu flytta sig bara ett steg, för att
|
|
|
289 du avbröt argumentet med C-g.
|
|
|
290
|
|
|
291 Om du av misstag slår <ESC> blir du kvitt detta med ett C-g.
|
|
|
292
|
|
|
293
|
|
|
294 * SPÄRRADE KOMMANDON
|
|
|
295 --------------------
|
|
|
296
|
|
|
297 En del Emacs-kommandon är "spärrade" så att nybörjare inte skall
|
|
|
298 använda dem av misstag.
|
|
|
299
|
|
|
300 Om du provar ett av dessa spärrade kommandon kommer Emacs ge ett
|
|
|
301 meddelande som berättar vilket kommando det är och kommer att fråga om
|
|
|
302 du verkligen vill fortsätta och utföra detta kommando.
|
|
|
303
|
|
|
304 Om du verkligen önskar att utföra kommandot trycker du mellanslag som
|
|
|
305 svar på frågan. Normalt, om du inte önskar att utföra detta kommando,
|
|
|
306 svarar du "n" på frågan.
|
|
|
307
|
|
|
308 >> Skriv C-x n p (som är ett spärrat kommando).
|
|
|
309 Skriv n som svar på frågan.
|
|
|
310
|
|
|
311
|
|
|
312 * FÖNSTER
|
|
|
313 ---------
|
|
|
314
|
|
|
315 Emacs kan ha flera fönster och varje fönster kan visa sin egen text.
|
|
|
316 Lägg märke till att "fönster" i Emacs inte refererar till separata
|
|
|
317 överlappande fönster i fönstersystemet, utan till separata delar i ett
|
|
|
318 enda X-fönster.(Emacs kan också ha flera X-fönster eller "ramar" i
|
|
|
319 Emacs-terminologi. Detta beskrivs senare.)
|
|
|
320
|
|
|
321 Vi kommer förklara senare hur man använder flera fönster. Här skall vi
|
|
|
322 förklara hur man blir av med extra fönster för att komma tillbaka till
|
|
|
323 det grundläggande läget med endast ett fönster. Det är enkelt:
|
|
|
324
|
|
|
325 C-x 1 Ett fönster (dvs. ta bort alla andra fönster).
|
|
|
326
|
|
|
327 Det är KONTROLL-x följt av siffran 1. C-x 1 utvidgar fönstret där
|
|
|
328 markören står så att det fyller hela skärmbilden. Alla andra fönster
|
|
|
329 tas bort.
|
|
|
330
|
|
|
331 >> Flytta markören till den här raden och tryck C-u 0 C-l.
|
|
|
332
|
|
|
333 (Kom ihåg att C-l rensar skärmen och mittställer raden där markören
|
|
|
334 står. Om du ger ett numeriskt argument till detta kommando betyder det
|
|
|
335 "rensa skärmen och placera raden där markören står på raden som
|
|
|
336 argumentet anger". Därför betyder C-u 0 C-l att skärmen skall rensas
|
|
|
337 och raden där markören står placeras överst.)
|
|
|
338
|
|
|
339 >> Skriv C-x 2.
|
|
|
340 Se hur det här fönstret krymper samtidigt som ett nytt uppträder
|
|
|
341 med samma innehåll som detta.
|
|
|
342
|
|
|
343 >> Slå C-x 1 och se hur det nya fönstret nu försvinner.
|
|
|
344
|
|
|
345
|
|
|
346 * SKRIVA OCH TA BORT TEXT
|
|
|
347 -------------------------
|
|
|
348
|
|
|
349 Om du önskar att sätta in text är det bara att skriva in
|
|
|
350 texten. Tecken som du kan se, så som A, 7, *, etc. tolkas som text och
|
|
|
351 sätts in direkt. Skriv <Return> (retur-tangenten) för att sätta in en
|
|
|
352 radbrytning.
|
|
|
353
|
|
|
354 Du kan radera det sista tecknet du skrev genom att trycka <Delete>.
|
|
|
355 <Delete> är en tangent på tangentbordet, som kan vara märkt "Del". I
|
|
|
356 några fall fungerar också "backsteg" som <Delete> men inte alltid!
|
|
|
357
|
|
|
358 Generellt raderar <Delete> tecknet precis före den aktuella
|
|
|
359 markörspositionen.
|
|
|
360
|
|
|
361 >> Gör detta nu: Skriv in några tecken och ta bort dem genom att
|
|
|
362 använda <Delete>. Var inte rädd för att skriva i den här filen, du
|
|
|
363 kommer inte att kunna förändra originalet till vägledningen. Detta
|
|
|
364 är bara en lokal kopia.
|
|
|
365
|
|
|
366 När en rad blir för lång för att rymmas på en skärmbredd så fortsätter
|
|
|
367 den på raden under. Ett bakstreck ("\") (eller om du kör under ett
|
|
|
368 fönstersystem, en liten böjd pil) i slutet av högermarginalen
|
|
|
369 indikerar att raden fortsätter.
|
|
|
370
|
|
|
371 >> Skriv in lite text så att du kommer till slutet av raden och
|
|
|
372 fortsätt att skriva lite till. Du kommer då att se hur
|
|
|
373 fortsättningstecknet ser ut.
|
|
|
374
|
|
|
375 >> Använd <Delete> för att radera texten tills raden ryms på en
|
|
|
376 skärmbredd igen. Fortsättningstecknet kommer då att försvinna.
|
|
|
377
|
|
|
378 Du kan radera radbrytning precis som andra tecken. Genom att radera
|
|
|
379 radbrytningen mellan två rader slås dessa samman till en. Om
|
|
|
380 resultatet av denna sammanslagning blir för stor för att passa inom en
|
|
|
381 skärmbredd, så kommer den att visas med ett fortsättningstecken.
|
|
|
382
|
|
|
383 >> Flytta markören till början av en rad och tryck <Delete>.
|
|
|
384 Detta kommer att klistra ihop raden med raden över.
|
|
|
385
|
|
|
386 >> Tryck <Return> för att sätta in radbrytningen du tog bort.
|
|
|
387
|
|
|
388 Tänk på att de flesta Emacs-kommandon kan ta numeriska argument. Detta
|
|
|
389 gäller också texttecken. Genom att repetera ett texttecken kommer det
|
|
|
390 skrivas flera gånger.
|
|
|
391
|
|
|
392 >> Prova det nu: Skriv C-u 8 * för att sätta in ********.
|
|
|
393
|
|
|
394 Du har nu lärt dig de mest grundläggande sätten att skriva något i
|
|
|
395 Emacs och att rätta fel. Du kan radera ord och rader också. Här är en
|
|
|
396 översikt över kommandon för radering:
|
|
|
397
|
|
|
398 <Delete> raderar tecknet som står precis före markören
|
|
|
399 C-d raderar tecknet som står precis under markören
|
|
|
400
|
|
|
401 M-<Delete> raderar ordet precis före markören
|
|
|
402 M-d raderar ordet precis efter markören
|
|
|
403
|
|
|
404 C-k raderar från markören till slutet av raden
|
|
|
405 M-k raderar till slutet av stycket
|
|
|
406
|
|
|
407 Lägg märke till att <Delete> och C-d kontra M-<Delete> och M-d följer
|
|
|
408 mönstret som började med C-f och M-f. (<Delete> är inte precis
|
|
|
409 ett kontrolltecken men låt oss inte bry oss om det.) C-k och M-k
|
|
|
410 fungerar på samma sätt som C-e och M-e (nästan).
|
|
|
411
|
|
|
412 När du raderar mer än ett tecken åt gången kommer Emacs att spara den
|
|
|
413 borttagna texten så att du han hämta tillbaka den igen. Denna text
|
|
|
414 kallas borttagen (killed). Att få tillbaka borttagen text kallas att
|
|
|
415 hämta den (yank). Du kan antingen hämta tillbaka borttagen text till
|
|
|
416 samma plats som den blev raderad eller också kan du sätta in den på en
|
|
|
417 annan plats i texten. Du kan också hämta tillbaka den flera gånger så
|
|
|
418 att du får flera lika förekomster av den. Kommandot för att hämta
|
|
|
419 tillbaka texten är C-y.
|
|
|
420
|
|
|
421 Skillnaden mellan att "ta bort" (killing) och "radera" (deleting) text
|
|
|
422 är att "borttagen" text kan hämtas tillbaka, medan raderad text inte
|
|
|
423 kan det. Återinsättning av borttagen text kallas "återhämtning"
|
|
|
424 (yanking). Generellt kan man säga att kommandon som tar bort fler än
|
|
|
425 ett tecken sparar undan texten (så att den kan återhämtas) medan
|
|
|
426 kommandon som bara raderar ett tecken eller tomma rader och mellanrum
|
|
|
427 inte sparar någonting (och den texten kan alltså inte återhämtas).
|
|
|
428
|
|
|
429 >> Flytta markören till början av en rad som inte är tom.
|
|
|
430 Tryck C-k för att ta bort texten på raden.
|
|
|
431 >> Tryck C-k en gång till. Du kommer nu se att den raderar den tomma
|
|
|
432 raden som var kvar.
|
|
|
433
|
|
|
434 Lägg märke till att ett enstaka C-k bara raderar texten på raden och
|
|
|
435 att det andra C-k raderar själva raden och flyttar upp texten på raden
|
|
|
436 under ett steg. C-k hanterar numeriska argument lite speciellt. Den
|
|
|
437 raderar så många rader OCH innehållet i dem. Detta är alltså inte bara
|
|
|
438 en repetition av kommandot. C-u 2 C-k raderar två rader samt de tomma
|
|
|
439 raderna, medan C-k två gånger inte kommer att göra det.
|
|
|
440
|
|
|
441 Kommandot för att hämta tillbaka text är C-y. Kommandot hämtar
|
|
|
442 tillbaka den sist borttagna texten och placerar den där markören är.
|
|
|
443
|
|
|
444 >> Prova: Gör C-y för att få tillbaka texten.
|
|
|
445
|
|
|
446 Tänk på C-y som om du rycker, eller drar, tillbaka något som någon
|
|
|
447 tagit ifrån dig. Notera att om du gör flera C-k i rad så kommer all
|
|
|
448 bortagen text att sparas samlat så att ett C-y återhämtar alla raderna
|
|
|
449 på en gång.
|
|
|
450
|
|
|
451 >> Prova detta. Tryck C-k ett par gånger.
|
|
|
452
|
|
|
453 Och hämta så tillbaka igen:
|
|
|
454
|
|
|
455 >> Tryck C-y. Flytta markören några rader ned och tryck C-y igen.
|
|
|
456 Så kopierar man text.
|
|
|
457
|
|
|
458 Men vad gör du om du har en text du önskar att hämta tillbaka men du
|
|
|
459 har redan tagit bort något nytt? C-y skulle hämta tillbaka den senaste
|
|
|
460 texten som blev borttagen men tidigare bortagen text är inte
|
|
|
461 förlorad. Du kan få tillbaka den med kommandot M-y. Efter att du har
|
|
|
462 använt C-y för att hämta tillbaka den sist borttagna texten kommer M-y
|
|
|
463 ersätta denna text med tidigare borttagen text. Genom att göra M-y om
|
|
|
464 och om igen hämtas allt tidigare borttagen text tillbaka. När du har
|
|
|
465 nått den önskade texten behöver du inte göra något ytterligare för att
|
|
|
466 behålla den. Fortsätt bara med din redigeringen och lämna den
|
|
|
467 återtagna texten där den är.
|
|
|
468
|
|
|
469 Om du gör M-y tillräckligt många gånger kommer du att komma tillbaka
|
|
|
470 till startpunkten (texten som sist blev borttagen).
|
|
|
471
|
|
|
472 >> Ta bort en rad, flytta markören till en ny rad och ta bort även
|
|
|
473 denna rad. Använd C-y för att hämta tillbaka den sista raden. Tryck
|
|
|
474 M-y för att byta den mot den tidigare borttagna raden. Tryck flera
|
|
|
475 M-y och se vad du får. Fortsätt med detta tills du får tillbaka den
|
|
|
476 första raden igen och sedan några gånger till. Om du vill kan du
|
|
|
477 prova med positiva och negativa argument till M-y.
|
|
|
478
|
|
|
479
|
|
|
480 * ÅNGRA
|
|
|
481 -------
|
|
|
482
|
|
|
483 Om du gör en förändring i texten och sedan ångrar dig, så kan du
|
|
|
484 upphäva ändringen med kommandot C-x u (undo).
|
|
|
485
|
|
|
486 Normalt kommer C-x u upphäva förändringen som gjordes av det sist
|
|
|
487 utförda kommandot. Om du repeterar C-x u flera gånger kommer varje
|
|
|
488 repetition upphäva ett kommando till.
|
|
|
489
|
|
|
490 Det finns två undantag. Kommandon som inte förändrar texten räknas
|
|
|
491 inte (detta inkluderar markörförflyttningar och bläddringskommandon),
|
|
|
492 och inskrivna enkelbokstäver blir vanligtvis grupperade i grupper om
|
|
|
493 upp till 20 tecken. Detta är för att reducera antalet C-x u som behövs
|
|
|
494 för att ångra inskriven text.
|
|
|
495
|
|
|
496 >> Ta bort den här raden med C-k. C-x u kommer att hämta tillbaka den
|
|
|
497 igen.
|
|
|
498
|
|
|
499 C-_ är ett alternativ till ångra-kommandot. Den fungerar på samma sätt
|
|
|
500 som C-x u men är enklare att trycka flera gånger i följd. Det
|
|
|
501 olämpliga med C-_ är att den är svår att hitta på en del tangentbord.
|
|
|
502 Det är därför vi också har C-x u. På en del terminaler kan du få fram
|
|
|
503 C-_ genom att trycka / samtidigt som Ctrl hålls nere.
|
|
|
504
|
|
|
505 Ett numeriskt argument till C-_ eller C-x u medför repetering.
|
|
|
506
|
|
|
507 Du kan ångra radering av text precis på samma sätt som du kan ångra
|
|
|
508 att du tagit bort text. Skillnaden mellan att ta bort och att radera
|
|
|
509 någonting påverkar endast om du kan hämta tillbaka det med C-y. För
|
|
|
510 ångerfunktionen spelar det ingen roll hur texten försvunnit.
|
|
|
511
|
|
|
512
|
|
|
513 * FILER
|
|
|
514 -------
|
|
|
515
|
|
|
516 För att texten du har förändrat skall sparas permanent måste du lägga
|
|
|
517 den i en fil. Om du inte gör det kommer texten att försvinna när du
|
|
|
518 avslutar Emacs. Du lägger texten i en fil genom att först finna (find)
|
|
|
519 denna fil. Detta kallas också för att besöka filen (visit).
|
|
|
520
|
|
|
521 Att finna en fil innebär att du ser filens innehåll i Emacs. På många
|
|
|
522 sätt är det som om du förändrar själva filen men förändringen du gör
|
|
|
523 kommer inte bli permanent förrän filen sparas (save). Detta är för att
|
|
|
524 undvika att halvförändrade filer sparas när du inte vill det. Till och
|
|
|
525 med när du sparar filen kommer Emacs att behålla originalet under ett
|
|
|
526 nytt namn, som backup, ifall du senare ångrar alltihop.
|
|
|
527
|
|
|
528 Om du tittar nästan längst ner på skärmbilden så kommer du se en rad
|
|
|
529 som börjar och slutar med minustecken, och som innehåller texten
|
|
|
530 "--:-- TUTORIAL.se". Denna del av skärmbilden visar alltid namnet på
|
|
|
531 filen du besöker. Just nu är du inne i en fil som heter "TUTORIAL.se"
|
|
|
532 och som är en personlig kopia av vägledningen till Emacs. Vilken fil
|
|
|
533 du än är inne i så kommer filnamnet stå där.
|
|
|
534
|
|
|
535 Kommandot för att finna filer och spara filer skiljer sig lite från
|
|
|
536 andra kommandon du har lärt dig eftersom de består av två tecken.
|
|
|
537 Bägge startar med tecknet KONTROLL-x. Det är faktisk många kommandon
|
|
|
538 som startar med KONTROLL-x och många av dem har med filer, skärmbilder
|
|
|
539 och liknande saker att göra. Dessa kommandon är två, tre eller fyra
|
|
|
540 tecken långa.
|
|
|
541
|
|
|
542 En annan sak med kommandot för att finna filer är att du måste ange
|
|
|
543 vilket filnamn du önskar. Vi säger att kommandot "läser ett argument
|
|
|
544 från terminalen". I detta fall är argumentet namnet på filen. Efter
|
|
|
545 att du gett kommandot
|
|
|
546
|
|
|
547 C-x C-f Finn en fil
|
|
|
548
|
|
|
549 kommer Emacs fråga efter ett filnamn. Filnamnet du skriver syns på den
|
|
|
550 nedersta raden i skärmbilden. Denna sista rad kallas minibuffert när
|
|
|
551 den används på det här sättet. Du kan använda vanliga Emacs-kommandon
|
|
|
552 för att förändra filnamnet.
|
|
|
553
|
|
|
554 När du skriver in filnamnet, eller något annat i minibufferten, kan du
|
|
|
555 avbryta med kommandot C-g.
|
|
|
556
|
|
|
557 >> Skriv C-x C-f och så C-g. Detta avbryter minibufferten och
|
|
|
558 avbryter också C-x C-f kommandot som använde minibufferten. Så att
|
|
|
559 du inte finner någon fil.
|
|
|
560
|
|
|
561 När du är färdig med att skriva filnamnet trycker du <Return> för att
|
|
|
562 utföra kommandot. Då kommer C-x C-f kommandot att börja leta fram
|
|
|
563 filen. Minibufferten försvinner när C-x C-f kommandot är färdigt.
|
|
|
564
|
|
|
565 Efter en liten stund kommer filen upp på skärmen och du kan börja
|
|
|
566 redigera innehållet. När du vill spara filen kan du använda detta
|
|
|
567 kommando
|
|
|
568
|
|
|
569 C-x C-s Spara fil
|
|
|
570
|
|
|
571 Detta sparar texten på skärmen till filen. Första gången detta görs
|
|
|
572 kommer Emacs att ge originalfilen ett nytt namn så att den inte går
|
|
|
573 förlorad. Det nya filnamnet bildas genom att lägga till ett "~" i
|
|
|
574 slutet av det ursprungliga filnamnet.
|
|
|
575
|
|
|
576 När lagringen är utförd kommer Emacs skriva ut namnet på filen som
|
|
|
577 blev sparad. Du bör spara ofta så att du inte förlorar så mycket om
|
|
|
578 systemet kraschar.
|
|
|
579
|
|
|
580 >> Skriv C-x C-s för att spara en kopia av denna vägledning.
|
|
|
581 Detta skall leda till att "Wrote ...TUTORIAL.se" skrivs ut nederst
|
|
|
582 på skärmbilden.
|
|
|
583
|
|
|
584 Observera: På vissa system leder C-x C-s till att skärmen låser
|
|
|
585 sig. Detta tyder på att systemet har "flödeskontroll" och att denna
|
|
|
586 har fångat C-s och inte skickat den vidare till Emacs. För att
|
|
|
587 fortsätta måste du trycka C-q. Se i så fall i avsnittet "Spontaneous
|
|
|
588 Entry to Incremental Search" i Emacs-manualen för att få tips på hur
|
|
|
589 detta kan undvikas.
|
|
|
590
|
|
|
591 Du kan finna en existerande fil, antingen för att förändra den eller
|
|
|
592 för att titta på den. Du kan också finna en fil som inte existerar.
|
|
|
593 Det är så man skapar nya filer med Emacs: finn filen, som är tom till
|
|
|
594 att börja med, och sätt igång med att skriva texten som skall in i
|
|
|
595 filen. Först när du sparar filen kommer Emacs att verkligen skapa
|
|
|
596 filen med den text du har skrivit. Från och med detta editerar du en
|
|
|
597 fil som existerar.
|
|
|
598
|
|
|
599
|
|
|
600 * BUFFERTAR
|
|
|
601 -----------
|
|
|
602
|
|
|
603 Om du finner en ny fil med C-x C-f kommer den första filen fortsätta
|
|
|
604 att vara öppen i Emacs. Du kan byta tillbaka till den genom att finna
|
|
|
605 den på nytt med C-x C-f. På så sätt kan du ha ett stort antal filer
|
|
|
606 öppna i Emacs.
|
|
|
607
|
|
|
608 >> Skapa en fil med namnet "foo" genom att trycka C-x C-f foo <Return>.
|
|
|
609 Skriv in lite text, redigera den och spara "foo" genom att använda
|
|
|
610 C-x C-s. Skriv till slut C-x C-f TUTORIAL.se<Return> för att komma
|
|
|
611 tillbaka till den här vägledningen.
|
|
|
612
|
|
|
613 Emacs sparar texten för varje fil i ett objekt kallat "buffert". När
|
|
|
614 du finner en ny fil skapas en ny buffert i Emacs. För att se en lista
|
|
|
615 över existerande buffertar i Emacs kan du skriva
|
|
|
616
|
|
|
617 C-x C-b Listning av buffertar.
|
|
|
618
|
|
|
619 >> Prova C-x C-b nu.
|
|
|
620
|
|
|
621 Se hur varje buffert har ett namn och att de också kan ha namnet på
|
|
|
622 den fil som innehållet kommer från. En del buffertar är inte knutna
|
|
|
623 till någon fil, till exempel bufferten "*Buffer List*". Det är den
|
|
|
624 buffert som innehåller buffertlistan som skapades med C-x C-b. Vilken
|
|
|
625 text du än ser i ett Emacs-fönster så tillhör den alltid en buffert.
|
|
|
626
|
|
|
627 >> Skriv C-x 1 för att bli kvitt buffertlistan.
|
|
|
628
|
|
|
629 Om du ändrar texten till en fil och sedan öppnar en ny fil, så kommer
|
|
|
630 inte den första filen sparas. Förändringen ligger kvar i
|
|
|
631 bufferten. Skapande och redigering av den nya filen påverkar inte den
|
|
|
632 första filens buffert. Detta kan vara bra men betyder också att du
|
|
|
633 behöver ett lämpligt sätt att spara den första filens buffert. Det är
|
|
|
634 omständligt att flytta tillbaka till den tidigare bufferten med C-x
|
|
|
635 C-f för att sedan spara filen med C-x C-s. Därför finns kommandot
|
|
|
636
|
|
|
637 C-x s Spara buffertar
|
|
|
638
|
|
|
639 C-x s frågar för varje buffert med ändringar, som inte sparats, om du
|
|
|
640 vill spara eller ej.
|
|
|
641
|
|
|
642 >> Sätt in en rad med text och spara med C-x s
|
|
|
643 Du skall nu få frågan om du önskar spara bufferten
|
|
|
644 TUTORIAL.se. Svara ja på frågan genom att trycka "y" (yes).
|
|
|
645
|
|
|
646
|
|
|
647 * ANVÄNDNING AV MENYER
|
|
|
648 ----------------------
|
|
|
649
|
|
|
650 Om du använder en X-terminal kommer du säkert att lägga märke till
|
|
|
651 menyerna på toppen av skärmbilden. Via dessa menyer får du tillgång
|
|
|
652 till de mest använda Emacs-kommandona, till exempel find-file
|
|
|
653 (Open...). Detta är enklast i början, när du inte känner till alla
|
|
|
654 tangenttryckningar som skall till för varje kommando. När du lärt
|
|
|
655 känna Emacs kommer det vara lättare att använda tangentbordet.
|
|
|
656 Tangentbordskombinationen står precis efter respektive menykommando.
|
|
|
657
|
|
|
658 Lägg märke till att det är många menykommandon som inte har någon
|
|
|
659 tangentbordskombination. Ett exempel är buffertmenyn (Buffers), som
|
|
|
660 listar alla tillgängliga buffertar. Du kan enkelt byta till en buffert
|
|
|
661 genom att välja namnet på den i buffertmenyn.
|
|
|
662
|
|
|
663
|
|
|
664 * ANVÄNDNING AV MUSEN
|
|
|
665 ---------------------
|
|
|
666
|
|
|
667 När du kör Emacs under X är det möjligt att använda musen. Du kan
|
|
|
668 placera markören genom att trycka på den vänstra musknappen vid önskad
|
|
|
669 position och du kan markera text genom att hålla ned vänstra
|
|
|
670 musknappen samtidigt som du flyttar markören över texten du vill
|
|
|
671 markera. Alternativt kan du klicka med vänster musknapp i den ena
|
|
|
672 änden av texten du önskar att markera, flytta muspekaren till den
|
|
|
673 andra änden och använd skiftklick (tryck med musknappen samtidigt som
|
|
|
674 skifttangenten trycks ned) för att markera texten.
|
|
|
675
|
|
|
676 För att ta bort den markerade texten kan du använda kommandot C-w
|
|
|
677 eller välja "Klipp" (Cut) från redigeramenyn (Edit). Lägg märke till
|
|
|
678 att dessa *inte* är likvärdiga. C-w sparar bara texten internt i Emacs
|
|
|
679 (a`la C-k, som beskrivits tidigare), medan Klipp också lägger texten i
|
|
|
680 X klippbord, där den är tillgänglig även för andra applikationer.
|
|
|
681
|
|
|
682 För att hämta text från klippbordet kan du använda "Klistra in"
|
|
|
683 (Paste) från redigeramenyn.
|
|
|
684
|
|
|
685 Den mellersta musknappen används vanligen för att välja saker från
|
|
|
686 skärmen. Om du till exempel går in i Info (on-line dokumentationen
|
|
|
687 till Emacs) med C-h i eller via hjälpmenyn (Help), kan du följa
|
|
|
688 länkarna genom att trycka med den mellersta musknappen. Om du skriver
|
|
|
689 in ett filnamn (till exempel efter C-x C-f) och trycker TAB för att få
|
|
|
690 fram en fillistning, så kan du avsluta filnamnet genom att trycka ned
|
|
|
691 den mellersta musknappen på filnamnet.
|
|
|
692
|
|
|
693 Genom att trycka med höger musknapp kan du få fram en popupmeny.
|
|
|
694 Innehållet i den menyn är beroende av vilket läge du är i och
|
|
|
695 vanligtvis innehåller den några av de mest använda kommandona så att
|
|
|
696 de blir lätt tillgängliga.
|
|
|
697
|
|
|
698 >> Tryck på höger musknapp nu.
|
|
|
699
|
|
|
700 Du måste hålla knappen nere för att menyn skall visas.
|
|
|
701
|
|
|
702
|
|
|
703 * UTVIDGNING AV KOMMANDOMÄNGDEN
|
|
|
704 -------------------------------
|
|
|
705
|
|
|
706 Det finns mycket fler Emacs-kommandon än antalet KONTROLL- eller
|
|
|
707 META-tangenter. För att komma förbi denna begränsning har Emacs ett
|
|
|
708 "X"- (eXtend) kommando. Detta finns i två varianter:
|
|
|
709
|
|
|
710 C-x Tecken-utvidgning. Följs av ett tecken.
|
|
|
711 M-x Namngiven kommandoutvidgning. Följs av ett
|
|
|
712 kommandonamn.
|
|
|
713
|
|
|
714 Detta är kommandon som är bra att ha men används mer sällan än de
|
|
|
715 kommandon du redan har lärt dig. Du har redan sett två av dem, C-x C-f
|
|
|
716 för finn, och C-x C-s för spara. Ett annat exempel är kommandot för
|
|
|
717 att avsluta Emacs som är C-x C-c. Var inte rädd för att förlora
|
|
|
718 förändringar du har gjort. C-x C-c erbjuder dig att spara förändringar
|
|
|
719 innan Emacs avslutas.
|
|
|
720
|
|
|
721 C-z är kommandot för att avsluta Emacs *tillfälligt* så att du kan
|
|
|
722 återvända till samma Emacs senare.
|
|
|
723
|
|
|
724 På system som tillåter det kommer C-z suspendera Emacs, dvs. returnera
|
|
|
725 till kommandoraden utan att avsluta Emacs. I de flesta system kan du få
|
|
|
726 tillbaka Emacs med kommandot 'fg' eller '%emacs'.
|
|
|
727
|
|
|
728 På system som saknar suspendering startar C-z ett skal som kör under
|
|
|
729 Emacs och som ger dig chansen till att köra andra program och sedan
|
|
|
730 återgå till Emacs efteråt. Den ger ingen riktig avslutning av Emacs. I
|
|
|
731 detta fall återvänder man vanligtvis till Emacs med kommandot 'exit'.
|
|
|
732
|
|
|
733 C-x C-c används när du skall avsluta Emacs. Det är klokt att avsluta
|
|
|
734 Emacs om den har startats av ett mail-program eller andra
|
|
|
735 applikationer eftersom det inte är säkert att de kan hantera
|
|
|
736 suspendering av Emacs. Under normala omständigheter, om du inte har
|
|
|
737 tänkt att logga ut, är det bättre att suspendera Emacs med C-z
|
|
|
738 istället för att avsluta.
|
|
|
739
|
|
|
740 Det finns många C-x kommandon. Här är en lista över de du har lärt dig
|
|
|
741 hittills:
|
|
|
742
|
|
|
743 C-x C-f Finn fil.
|
|
|
744 C-x C-s Spara fil.
|
|
|
745 C-x C-b Lista buffertar.
|
|
|
746 C-x C-c Avsluta Emacs.
|
|
|
747 C-x 1 Ta bort alla utom ett fönster.
|
|
|
748 C-x u Ångra.
|
|
|
749
|
|
|
750 Namngivna utvidgade kommandon är kommandon som används mycket sällan
|
|
|
751 eller bara i vissa lägen. Ett exempel på ett sådant kommando är
|
|
|
752 replace-string, som globalt ersätter en teckensträng med en annan. När
|
|
|
753 du skriver M-x kommer Emacs visa en prompt nederst i skärmbilden med
|
|
|
754 M-x där du skall skriva in kommandot du önskar att köra, i det här
|
|
|
755 fallet "replace-string". Det är bara att skriva "repl s<TAB>" och
|
|
|
756 Emacs kommer då att fylla i kommandonamnet. (<TAB> är
|
|
|
757 tabulatortangenten, som vanligtvis finns över CapsLock- eller
|
|
|
758 skifttangenten nära den vänstra kanten på tangentbordet.) Avsluta
|
|
|
759 kommandot med <Return>.
|
|
|
760
|
|
|
761 Kommandot replace-string kräver två argument, teckensträngen som skall
|
|
|
762 ersättas och teckensträngen som den skall ersättas med. Du måste
|
|
|
763 avsluta bägge argumenten med <Return>.
|
|
|
764
|
|
|
765 >> Flytta markören till den blanka raden två rader under denna rad.
|
|
|
766 Skriv M-x repl s<Return>förändrad<Return>ändrad<Return>.
|
|
|
767
|
|
|
768 Lägg märke till hur den här raden har blivit förändrad. Du har
|
|
|
769 ersatt ordet f-ö-r-ä-n-d-r-a-d med "ändrad" på alla platser där
|
|
|
770 ordet förekom, från markören och nedåt.
|
|
|
771
|
|
|
772
|
|
|
773 * SPARAUTOMATIK
|
|
|
774 ---------------
|
|
|
775
|
|
|
776 När du har gjort förändringar i en fil men inte sparat den, så kommer
|
|
|
777 ändringarna att gå förlorade om maskinen kraschar. Som ett skydd mot
|
|
|
778 detta sparar Emacs periodiskt ändringarna i en autosparfil för varje
|
|
|
779 fil du redigerar. Denna fil har ett # i början och slutet av
|
|
|
780 filnamnet. Om du till exempel har en fil med namnet "hej.c" så kommer
|
|
|
781 namnet på autosparfilen bli "#hej.c#". När du sparar filen på vanlig
|
|
|
782 sätt kommer Emacs radera autosparfilen.
|
|
|
783
|
|
|
784 Om maskinen kraschar kan du återfå dina automatiskt sparade ändringar
|
|
|
785 genom att finna filen på vanlig sätt (filen du redigerade, inte
|
|
|
786 autosparfilen) och skriva M-x recover-file<Return>. När Emacs vill ha
|
|
|
787 bekräftelse svarar du yes<Return> för att återställa filen.
|
|
|
788
|
|
|
789
|
|
|
790 * EKOOMRÅDE
|
|
|
791 -----------
|
|
|
792
|
|
|
793 Om Emacs ser att du skriver kommandon långsamt så kommer de att visas
|
|
|
794 på den nedersta raden i skärmbilden i ett område som kallas
|
|
|
795 "ekoområde" (echo area). Detta område innehåller den nedersta raden på
|
|
|
796 skärmbilden.
|
|
|
797
|
|
|
798
|
|
|
799 * LÄGESRADEN
|
|
|
800 ------------
|
|
|
801
|
|
|
802 Raden precis över ekoområdet kallas "lägesrad" (modeline). Den ser
|
|
|
803 ungefär ut så här:
|
|
|
804
|
|
|
805 --:** TUTORIAL (Fundamental)--L670--58%----------------
|
|
|
806
|
|
|
807 Raden innehåller information om Emacs och texten du redigerar.
|
|
|
808
|
|
|
809 Du vet redan vad filnamnet betyder, det är den fil du har funnit.
|
|
|
810 -NN%-- visar den aktuella positionen i texten, dvs. NN procent av
|
|
|
811 texten befinner sig över toppen av skärmbilden. Om toppen av filen är
|
|
|
812 i skärmbilden kommer det stå --Top-- istället för --00%-- och om
|
|
|
813 slutet av filen är i skärmbilden kommer det stå --Bot--. Om du ser på
|
|
|
814 en fil där hela texten passar in på en sida kommer det stå --All--.
|
|
|
815
|
|
|
816 Bokstaven L följd av siffror anger positionen på ett annat
|
|
|
817 sätt. Siffrorna visar vilken rad som markören befinner sig på.
|
|
|
818
|
|
|
819 Stjärnorna nära början av raden visar att det har skett förändringar i
|
|
|
820 filen sedan den sist blev sparad. När du precis har öppnat en fil
|
|
|
821 kommer det inte stå något här, bara minustecken.
|
|
|
822
|
|
|
823 Den del av lägesraden som står inom parentes visar vilket
|
|
|
824 redigeringsläge (mode) du använder. Standardläget är "Fundamental",
|
|
|
825 som du använder nu. Det är ett exempel på ett huvudläge (major mode).
|
|
|
826
|
|
|
827 Emacs har många olika huvudlägen. Några av dem är gjorda för
|
|
|
828 redigering av olika programmeringsspråk eller typer av text, till
|
|
|
829 exempel Lisp mode och Text mode. Det kan bara vara ett huvudläge åt
|
|
|
830 gången och lägesnamnet står alltid där det står Fundamental nu.
|
|
|
831
|
|
|
832 Varje huvudläge gör att en del kommandon uppför sig annorlunda. Det
|
|
|
833 finns till exempel kommandon för att sätta in kommentarer i programkod
|
|
|
834 och eftersom varje programmeringsspråk har sitt sätt att skriva
|
|
|
835 kommentarer på så måste de olika huvudlägena sätta in dessa
|
|
|
836 kommentarer på olika sätt. Varje huvudläge namnger ett utvidgat
|
|
|
837 kommando som används för att byte till det läget. Till exempel är M-x
|
|
|
838 fundamental-mode kommandot för att byta till huvudläget Fundamental.
|
|
|
839
|
|
|
840 Om du skall redigera text, såsom den här filen, bör du troligen
|
|
|
841 använda Text-läge.
|
|
|
842
|
|
|
843 >> Skriv M-x text mode<Return>.
|
|
|
844
|
|
|
845 Inget av kommandona du har lärt dig hittills förändrar Emacs i någon
|
|
|
846 högre grad. Men lägg märke till att M-f och M-b nu behandlar
|
|
|
847 apostrofer som en del av ord. Tidigare, i Fundamental mode, behandlade
|
|
|
848 M-f och M-b apostrofer som ordavskiljare.
|
|
|
849
|
|
|
850 Varje huvudläge gör vanligtvis små förändringar som denna och de flesta
|
|
|
851 kommandon gör samma sak i varje huvudläge, de fungerar bara lite
|
|
|
852 annorlunda.
|
|
|
853
|
|
|
854 För att få fram dokumentationen för det läge du är i nu kan du skriva
|
|
|
855 C-h m.
|
|
|
856
|
|
|
857 >> Använd C-u C-v så att denna rad kommer nära toppen av
|
|
|
858 skärmbilden.
|
|
|
859 >> Skriv C-h m och se hur Text-läget skiljer sig från
|
|
|
860 Fundamental-läget.
|
|
|
861 >> Tryck q för att ta bort dokumentationen från skärmbilden.
|
|
|
862
|
|
|
863 Huvudläge kallas så för att det även finns sidolägen (minor mode).
|
|
|
864 Ett sidoläge ersätter inte ett huvudläge, utan modifierar det. Varje
|
|
|
865 sidoläge kan stängas av och på oberoende av andra sidolägen och
|
|
|
866 oberoende av huvudläget. Därför kan du använda ett sidoläge, en
|
|
|
867 kombination av flera sidolägen eller inget sidoläge alls.
|
|
|
868
|
|
|
869 Ett bra sidoläge, speciellt för redigering av text, är
|
|
|
870 radbrytningsläget (auto-fill-mode). När detta läge är på bryter Emacs
|
|
|
871 rader mellan ord automatisk när du skriver in text så att en rad blir
|
|
|
872 för lång.
|
|
|
873
|
|
|
874 Du kan slå på radbrytningsläget genom att skriva M-x auto fill
|
|
|
875 mode<Return>. När läget är påslaget kan du slå av det igen genom att
|
|
|
876 upprepa M-x auto fill mode<Return>. Om läget är avslaget slår
|
|
|
877 kommandot på det och vice versa. Vi säger att kommandot "växlar
|
|
|
878 läget".
|
|
|
879
|
|
|
880 >> Skriv M-x auto fill mode<Return> nu. Skriv så in en rad med
|
|
|
881 "asdf " tills raden delar sig. Du måste sätta in blanktecken, för
|
|
|
882 Auto Fill bryter bara raden mellan ord.
|
|
|
883
|
|
|
884 Marginalen är vanligtvis satt till 70 tecken men du kan ändra detta
|
|
|
885 genom att använda kommandot C-x f. Antalet tecken ges till kommandot
|
|
|
886 genom ett numeriskt argument.
|
|
|
887
|
|
|
888 >> Skriv C-x f med ett argument på 20. (C-u 2 0 C-x f). Skriv sedan in
|
|
|
889 någon text och lägg märke till att Emacs bryter rader som är längre
|
|
|
890 än 20 tecken. Sätt tillbaka marginalen till 70 tecken igen, genom
|
|
|
891 att använda C-x f en gång till.
|
|
|
892
|
|
|
893 Om du gör förändringar mitt i en rad så kommer inte sidoläget Auto
|
|
|
894 Fill att kunna omformattera raderna för dig.
|
|
|
895 För att göra detta kan du trycka M-q med markören inne i det avsnittet
|
|
|
896 du önskar att omformatera.
|
|
|
897
|
|
|
898 >> Flytta markören in i föregående stycke och tryck M-q.
|
|
|
899
|
|
|
900
|
|
|
901 * SÖKNING
|
|
|
902 ---------
|
|
|
903
|
|
|
904 Emacs kan söka efter textsträngar (grupper med sammanhängande
|
|
|
905 bokstäver eller ord) antingen framåt eller bakåt i texten. När du
|
|
|
906 söker efter text kommer markören att flytta sig till nästa plats där
|
|
|
907 teckensträngen uppträder.
|
|
|
908
|
|
|
909 Sökmetoden i Emacs skiljer sig lite från sökmetoder i andra
|
|
|
910 redigeringsprogram genom att den är inkrementell. Detta betyder att
|
|
|
911 sökandet fortgår medan du skriver in teckensträngen du skall söka
|
|
|
912 efter.
|
|
|
913
|
|
|
914 Kommandot för att inleda en sökning är C-s för att söka framåt och C-r
|
|
|
915 för att söka bakåt. MEN VÄNTA! Prova dem inte än.
|
|
|
916
|
|
|
917 När du skriver C-s kommer du lägga märke till att texten "I-search"
|
|
|
918 dyker upp i eko-området. Detta säger dig att Emacs är inne i sidoläget
|
|
|
919 inkrementell sökning och väntar på att du skall skriva in det du letar
|
|
|
920 efter. <Return> avslutar sökandet.
|
|
|
921
|
|
|
922 >> Skriv nu C-s för att starta en sökning. Skriv nu långsamt, en
|
|
|
923 bokstav i taget, ordet 'markör', och gör en paus efter varje gång
|
|
|
924 du skriver en bokstav så att du ser vad som sker med markören. Nu
|
|
|
925 har du sökt efter ordet "markör" en gång.
|
|
|
926 >> Skriv C-s en gång till för att söka efter nästa förekomst av ordet
|
|
|
927 "markör".
|
|
|
928 >> Tryck nu på <Delete> fyra gånger och se hur markören flyttar sig
|
|
|
929 >> Tryck <Return> för att avsluta sökandet.
|
|
|
930
|
|
|
931 Såg du vad som hände? Under inkrementell sökning försöker Emacs att gå
|
|
|
932 till den första förekomsten av texten som du har skrivit så långt, och
|
|
|
933 markerar träffen så att du ser var den är. För att gå till nästa
|
|
|
934 förekomst av ordet 'markör' är det bara att trycka C-s en gång till.
|
|
|
935 Om det inte finns flera förekomster kommer Emacs att pipa och meddela
|
|
|
936 att sökandet har misslyckats. C-g avbryter också sökandet.
|
|
|
937
|
|
|
938 Observera: På vissa system gör C-s att skärmen låser sig. Detta tyder
|
|
|
939 på att systemets flödeskontroll har fångat upp C-s och inte skickat
|
|
|
940 den vidare till Emacs. För att fortsätta måste du trycka C-q. Se i så
|
|
|
941 fall avsnittet "Spontaneous Entry to Incremental Search" i
|
|
|
942 Emacs-manualen för råd om hur detta kan undvikas.
|
|
|
943
|
|
|
944 Om du är inne i en inkrementell sökning och trycker <Delete> kommer du
|
|
|
945 lägga märke till att den sista bokstaven i söksträngen blir raderad
|
|
|
946 och sökandet hoppar tillbaka till en tidigare förekomst. Om du till
|
|
|
947 exempel skriver "m" för att söka efter den första förekomsten av "m",
|
|
|
948 och sedan trycker "a" så kommer markören flytta sig till första
|
|
|
949 förekomsten av "ma". Tryck nu <Delete>. Detta avlägsnar "a" från
|
|
|
950 söksträngen, och markören flyttar sig tillbaka till den första
|
|
|
951 förekomsten av "m".
|
|
|
952
|
|
|
953 Om du är mitt i en sökning och trycker ett KONTROLL- eller META-tecken
|
|
|
954 så avbryts sökandet. Undantag är tecken som används under sökningen,
|
|
|
955 så som C-s och C-r.
|
|
|
956
|
|
|
957 C-s startar en sökning som letar efter varje förekomst av söksträngen
|
|
|
958 EFTER markörspositionen. Om du skall söka efter en sträng tidigare i
|
|
|
959 texten måste du använda C-r. Allt vi har sagt om C-s gäller också för
|
|
|
960 C-r, bortsett från att riktningen på sökningen är den omvända.
|
|
|
961
|
|
|
962
|
|
|
963 * FLERA FÖNSTER
|
|
|
964 ---------------
|
|
|
965
|
|
|
966 En av egenskaperna hos Emacs är att den kan visa mera än en buffert på
|
|
|
967 skärmen samtidig.
|
|
|
968
|
|
|
969 >> Flytta markören till den här raden och tryck C-u 0 C-l (alltså
|
|
|
970 KONTROLL-L, inte KONTROLL-1).
|
|
|
971
|
|
|
972 >> Skriv nu C-x 2, som leder till att skärmen delas i två
|
|
|
973 fönster. Bägge fönstren visar den här vägledningen. Markören står i
|
|
|
974 det övre fönstret.
|
|
|
975
|
|
|
976 >> Skriv C-M-v för att rulla det nedre fönstret.
|
|
|
977 (Om du inte har META-tangenten trycker du ESC C-v.)
|
|
|
978
|
|
|
979 >> Skriv C-x o (o för other) för att flytta markören till det
|
|
|
980 nedre fönstret.
|
|
|
981
|
|
|
982 >> Använd C-v och M-v i det nedre fönstret för att flytta upp
|
|
|
983 och ned i texten. Fortsätt att läsa den här texten i det övre
|
|
|
984 fönstret.
|
|
|
985
|
|
|
986 >> Skriv C-x o igen för att flytta markören tillbaka till det övre
|
|
|
987 fönstret. Markören i det övre fönstret står på samma plats som det
|
|
|
988 gjorde när du lämnade det.
|
|
|
989
|
|
|
990 Du kan fortsätta att använda C-x o för att byta mellan de två
|
|
|
991 fönstren. Vart och ett av fönstren har sin egen markörposition men det
|
|
|
992 är bara ett av fönstren som visar den. Alla redigeringskommandon
|
|
|
993 fungerar i det fönster där markören är synlig. Vi kallar detta fönster
|
|
|
994 för det valda fönstret (selected window).
|
|
|
995
|
|
|
996 Kommandot C-M-v är bra när du redigerar text i ett fönster och
|
|
|
997 använder det andra fönstret för referenser. Då kan du kan ha markören
|
|
|
998 i samma fönster hela tiden och du kan använda C-M-v för att flytta dig
|
|
|
999 i det andra fönstret.
|
|
|
1000
|
|
|
1001 C-M-v är ett exempel på en KONTROLL-META-kombination. Om du har
|
|
|
1002 META-tangenten håller du både KONTROLL och META nedtryckt samtidigt
|
|
|
1003 som du trycker v. Det har ingen betydelse vilken av tangenterna
|
|
|
1004 KONTROLL och META som trycks först, för bägge fungerar så att de
|
|
|
1005 "modifierar" de andra tangenterna du trycker.
|
|
|
1006
|
|
|
1007 Om du inte har META-tangenten och använder ESC istället är
|
|
|
1008 ordningsföljden viktig. Du måste trycka ESC följt av KONTROLL-v,
|
|
|
1009 KONTROLL-ESC v fungerar inte. Det är för att ESC är ett tecken i sig
|
|
|
1010 och inte en äkta "modifierare".
|
|
|
1011
|
|
|
1012 >> Skriv C-x 1 i det övre fönstret för att bli kvitt det nedre
|
|
|
1013 fönstret.
|
|
|
1014
|
|
|
1015 Om du hade skrivit C-x 1 i det nedre fönstret skulle det övre ha
|
|
|
1016 försvunnit. Tänk på detta kommando som "Behåll bara ett fönster, det
|
|
|
1017 som markören står i."
|
|
|
1018
|
|
|
1019 Du måste inte ha samma buffert i bägge fönstren. Du kan använda C-x
|
|
|
1020 C-f för att finna en ny fil i ett av fönstren samtidigt som det andra
|
|
|
1021 fönstret förblir oförändrat. Du kommer att märka att fönstren är helt
|
|
|
1022 oberoende.
|
|
|
1023
|
|
|
1024 Här är ett annat sätt att använda två fönster till att visa två olika
|
|
|
1025 filer:
|
|
|
1026
|
|
|
1027 >> Skriv C-x 4 C-f följt av ett filnamn. Avsluta med <Return>.
|
|
|
1028 Den nya filen kommer då att dyka upp i det nedre fönstret.
|
|
|
1029 Markören flyttats också dit.
|
|
|
1030
|
|
|
1031 >> Skriv C-x o för att gå tillbaka till det övre fönstret och C-x
|
|
|
1032 1 för att bli kvitt det nedre igen.
|
|
|
1033
|
|
|
1034
|
|
|
1035 * REKURSIVA REDIGERINGSNIVÅER
|
|
|
1036 -----------------------------
|
|
|
1037
|
|
|
1038 Ibland kan du hamna i något som kallas "rekursiv redigering"
|
|
|
1039 (recursive editing level). Detta indikeras med hakparenteser runt
|
|
|
1040 huvudläget i lägesraden. Till exempel kan det stå [(Fundamental)]
|
|
|
1041 istället för (Fundamental).
|
|
|
1042
|
|
|
1043 För att komma ur rekursiv redigering trycker du ESC ESC ESC. Detta är
|
|
|
1044 ett generellt brytkommando. Du kan också använda det för att bli kvitt
|
|
|
1045 extra fönster och för att komma ut ur minibufferten.
|
|
|
1046
|
|
|
1047 >> Skriv M-x för att komma in i minibufferten. Skriv så ESC ESC ESC
|
|
|
1048 för att komma ut.
|
|
|
1049
|
|
|
1050 Du kan inte använda C-g för att komma ut ur rekursiv redigering.
|
|
|
1051 Detta är för att C-g används för att avbryta kommandon och argument
|
|
|
1052 under rekursiv redigering.
|
|
|
1053
|
|
|
1054
|
|
|
1055 * MER HJÄLP
|
|
|
1056 -----------
|
|
|
1057
|
|
|
1058 I denna vägledning har vi försökt inkludera precis så mycket
|
|
|
1059 information att du kan börja använda Emacs. Det finns så många
|
|
|
1060 möjligheter i Emacs att det skulle vara omöjligt att förklara alla
|
|
|
1061 här. Men du VILL säkert lära dig mer om Emacs eftersom den har många
|
|
|
1062 goda egenskaper. Emacs tillhandahåller kommandon för att läsa all
|
|
|
1063 dokumentation. Dessa hjälpkommandon startas med teckenkombinationen
|
|
|
1064 C-h.
|
|
|
1065
|
|
|
1066 För att använda hjälpen skriver du C-h följt av ett tecken för den
|
|
|
1067 hjälp du behöver. Om du verkligen är helt villrådig kan du trycka C-h
|
|
|
1068 ? för att Emacs skall visa vilken hjälp som finns tillgänglig. Om du
|
|
|
1069 har skrivit C-h och bestämmer dig för att du inte behöver ha någon
|
|
|
1070 hjälp kan du trycka C-g för att avbryta.
|
|
|
1071
|
|
|
1072 (På vissa platser är C-h omkonfigurerad. Det är normalt ingen bra ide´,
|
|
|
1073 så du kan på goda grunder klaga hos systemadministratören. Under
|
|
|
1074 tiden, om C-h inte visar ett hjälpmeddelande längst ner på skärmen,
|
|
|
1075 kan du i stället försöka med funktionstangenten F1 eller M-x
|
|
|
1076 help<Return>.)
|
|
|
1077
|
|
|
1078 Den mest grundläggande hjälp-funktionen är C-h c. Skriv C-h, ett "c"
|
|
|
1079 och en knappsekvens. Emacs ger då en beskrivning av kommandot.
|
|
|
1080
|
|
|
1081 >> Skriv C-h c C-p.
|
|
|
1082 Meddelandet skall då bli något i stil med
|
|
|
1083
|
|
|
1084 C-p runs the command previous-line
|
|
|
1085
|
|
|
1086 Detta ger ett funktionsnamn. Funktionsnamnen används huvudsakligen för
|
|
|
1087 att specialanpassa och utvidga Emacs. Men eftersom funktionerna har
|
|
|
1088 beskrivande namn kan de också fungera som en enkel dokumentation,
|
|
|
1089 tillräckligt för att påminna dig om kommandon du redan lärt dig.
|
|
|
1090
|
|
|
1091 Flerteckenskommandon, så som C-x C-s och (om du inte har META, EDIT
|
|
|
1092 eller ALT tangenten) <ESC> v, är också tillåtna efter C-h c.
|
|
|
1093
|
|
|
1094 För att få mer information om ett kommando kan du använda C-h k
|
|
|
1095 istället för C-h c.
|
|
|
1096
|
|
|
1097 >> Skriv C-h k C-p.
|
|
|
1098
|
|
|
1099 Detta kommer visa funktionens dokumentation och namn i ett eget
|
|
|
1100 fönster. För att avsluta hjälpfönstret kan du trycka q. Du behöver
|
|
|
1101 inte göra det omedelbart. Du kan editera med hjälptexten som stöd för
|
|
|
1102 att först senare ta bort fönstret med q.
|
|
|
1103
|
|
|
1104 Här är fler varianter på C-h:
|
|
|
1105
|
|
|
1106 C-h f Beskriv en funktion. Du skriver in funktionsnamnet.
|
|
|
1107
|
|
|
1108 >> Prova att skriva C-h f previous-line<Return>.
|
|
|
1109 Detta ger den information Emacs har om funktionen
|
|
|
1110 som implementerar kommandot C-p.
|
|
|
1111
|
|
|
1112 C-h a Apropos. Listar alla funktioner och variabler som
|
|
|
1113 innehåller söksträngen. Kommandon som startas med M-x
|
|
|
1114 markeras med en stjärna (*) till vänster om
|
|
|
1115 funktionsnamnet.
|
|
|
1116
|
|
|
1117 >> Skriv C-h a newline<Return>.
|
|
|
1118
|
|
|
1119 Detta ger en lista över alla funktioner och variabler där "newline"
|
|
|
1120 ingår i namnet. Du kan trycka <Return> eller klicka med den mellersta
|
|
|
1121 musknappen för att hitta mer information om en funktion eller
|
|
|
1122 variabel. Tryck q för att avsluta.
|
|
|
1123
|
|
|
1124
|
|
|
1125 * TILL SIST
|
|
|
1126 -----------
|
|
|
1127
|
|
|
1128 Tänk på att använda C-x C-c för att avsluta Emacs permanent. För att
|
|
|
1129 tillfälligt gå till ett skal, så att du senare kan komma tillbaka
|
|
|
1130 igen, använd C-z. (Under X kommer detta att minimera Emacs.)
|
|
|
1131
|
|
|
1132 Denna vägledningen är avsedd för nya användare, om det är något som är
|
|
|
1133 oklart duger det inte att sitta och tycka synd om sig själv -- Skicka
|
|
|
1134 ett mail och klaga!
|
|
|
1135
|
|
|
1136
|
|
|
1137 * KOPIERING
|
|
|
1138 -----------
|
|
|
1139
|
|
|
1140 Denna vägledning härstammar från en hel rad Emacs-vägledningar och den
|
|
|
1141 första skrevs av Stuart Cracraft för den ursprungliga Emacs. Ben Wing
|
|
|
1142 uppdaterade vägledningen för X Windows. Martin Buchholz och Hrvoje
|
|
|
1143 Niksic lade till mer ändringar för XEmacs och Mats Lidell översatte
|
|
|
1144 den till Svenska.
|
|
|
1145
|
|
|
1146 This version of the tutorial, like GNU Emacs, is copyrighted, and
|
|
|
1147 comes with permission to distribute copies on certain conditions:
|
|
|
1148
|
|
|
1149 Copyright (c) 1985, 1996 Free Software Foundation
|
|
|
1150
|
|
|
1151 Permission is granted to anyone to make or distribute verbatim copies
|
|
|
1152 of this document as received, in any medium, provided that the
|
|
|
1153 copyright notice and permission notice are preserved,
|
|
|
1154 and that the distributor grants the recipient permission
|
|
|
1155 for further redistribution as permitted by this notice.
|
|
|
1156
|
|
|
1157 Permission is granted to distribute modified versions
|
|
|
1158 of this document, or of portions of it,
|
|
|
1159 under the above conditions, provided also that they
|
|
|
1160 carry prominent notices stating who last altered them.
|
|
|
1161
|
|
|
1162 The conditions for copying Emacs itself are more complex, but in the
|
|
|
1163 same spirit. Please read the file COPYING and then do give copies of
|
|
|
1164 GNU Emacs to your friends. Help stamp out software obstructionism
|
|
|
1165 ("ownership") by using, writing, and sharing free software!
|
