760
|
1 Detta dokument �r baserat p� den engelska handledningen, som har
|
|
2 Copyright (c) 1985, 1996 Free Software Foundation, Inc. Se slutet av
|
|
3 dokumentet f�r villkor och f�ruts�ttningar.
|
|
4
|
|
5 Detta �r den Svenska anv�ndarhandledningen till Emacs.
|
|
6
|
|
7 Emacs-kommandon inneb�r ofta anv�ndning av kontrolltangenten (oftast
|
|
8 m�rkt CTRL eller CTL) eller META-tangenten. P� vissa tangentbord �r
|
|
9 META-tangenten m�rkt ALT eller EDIT eller n�got annat. P� Suns
|
|
10 tangentbord, till exempel, �r det rutertangenten till v�nster om
|
|
11 mellanslagstangenten. Om du inte har n�gon META-tangent kan du anv�nda
|
|
12 ESC. Ist�llet f�r att skriva META eller KONTROLL kommer vi h�r att
|
|
13 anv�nda f�ljande f�rkortningar:
|
|
14
|
|
15 C-<chr> betyder att du skall h�lla ner kontrolltangenten samtidigt
|
|
16 som du skriver bokstaven <chr>. Allts� betyder C-f: h�ll ner
|
|
17 kontrolltangenten och tryck f.
|
|
18 M-<chr> betyder att du skall h�lla ned META-, EDIT- eller
|
|
19 ALT-tangenten samtidigt som du skriver <chr>. Om du inte har
|
|
20 n�gon META-, EDIT- eller ALT-tangent kan du trycka <ESC>,
|
|
21 sl�ppa tangenten och sedan trycka bokstaven <chr>. N�r vi
|
|
22 skriver <ESC> avser vi ESC-tangenten.
|
|
23
|
|
24 Viktigt: F�r att avsluta Emacs trycker du C-x C-c (tv� tecken).
|
|
25 Tecknen ">>" i v�nstermarginalen anger att du kan prova ett
|
|
26 kommando. Till exempel:
|
|
27 <<Tomma rader s�tts in h�r n�r help-with-tutorial aktiveras>>
|
|
28 >> Tryck C-v (View next screen) f�r att hoppa till n�sta sk�rmbild.
|
|
29 Prova nu. H�ll ned kontrolltangenten och tryck v.
|
|
30 Fr�n och med nu b�r du g�ra detta n�r du �r f�rdig med en
|
|
31 sk�rmbild.
|
|
32
|
|
33 Notera att det �r ett �verlapp p� tv� rader n�r du byter fr�n
|
|
34 sk�rmbild till sk�rmbild. Detta �r f�r att beh�lla sammanhanget n�r du
|
|
35 bl�ddrar fram�t i filen.
|
|
36
|
|
37 Det f�rsta du beh�ver veta �r hur du man�vrerar fr�n plats till plats
|
|
38 i texten. Du har redan l�rt dig hur du flyttar en sk�rmbild fram�t,
|
|
39 med C-v. F�r att flytta dig en sk�rmbild bak�t trycker du M-v. (H�ll
|
|
40 ned META-tangenten och tryck v eller tryck <ESC>v om du inte har
|
|
41 META-, EDIT- eller ALT-tangent.)
|
|
42
|
|
43 >> Prova att trycka M-v och C-v n�gra g�nger.
|
|
44
|
|
45
|
|
46 * SAMMANFATTNING
|
|
47 ----------------
|
|
48
|
|
49 F�ljande kommandon �r bra f�r att se hela sk�rmbilder:
|
|
50
|
|
51 C-v Flytta en sk�rmbild fram�t.
|
|
52 M-v Flytta en sk�rmbild bak�t.
|
|
53 C-l Rita om sk�rmen och placera texten d�r mark�ren st�r
|
|
54 mitt p� sk�rmbilden. (Det �r KONTROLL-L, inte
|
|
55 KONTROLL-1.)
|
|
56
|
|
57 >> Leta reda p� mark�ren och se vad som st�r d�r. Tryck sedan C-l.
|
|
58 Hitta mark�ren igen och notera att det �r samma text som st�r kring
|
|
59 mark�ren nu.
|
|
60
|
|
61
|
|
62 * GRUNDL�GGANDE MARK�RR�RELSER
|
|
63 ------------------------------
|
|
64
|
|
65 Att flytta sig fr�n sk�rmbild till sk�rmbild kan vara bra, men hur
|
|
66 f�rflyttar man sig till en speciell plats p� sk�rmen?
|
|
67
|
|
68 Det finns flera s�tt att g�ra detta p�. Det vanligaste �r att anv�nda
|
|
69 kommandona C-p, C-b, C-f och C-n. Vart och ett av dessa kommandon
|
|
70 flyttar mark�ren en rad eller en kolumn i en best�md riktning p�
|
|
71 sk�rmen. H�r visas dessa fyra kommandon och i vilken riktning de
|
|
72 flyttar mark�ren:
|
|
73
|
|
74
|
|
75 F�reg�ende rad, C-p
|
|
76 :
|
|
77 :
|
|
78 Bak�t, C-b .... Nuvarande mark�rposition .... Fram�t, C-f
|
|
79 :
|
|
80 :
|
|
81 N�sta rad, C-n
|
|
82
|
|
83 >> Flytta mark�ren till linjen mitt i diagrammet genom att anv�nda C-n
|
|
84 och C-p. Anv�nd sedan C-l f�r att centrera diagrammet p�
|
|
85 sk�rmbilden.
|
|
86
|
|
87 Detta �r s�kert lite enklare att f�rst� om du t�nker p� dessa
|
|
88 f�rkortningar: P f�r f�reg�ende (previous), N f�r n�sta (next), B f�r
|
|
89 bak�t (backward) och F f�r fram�t (forward). Detta �r de grundl�ggande
|
|
90 kommandona f�r att flytta mark�ren och du kommer s�kert att anv�nda
|
|
91 dem hela tiden, s� det �r en stor f�rdel om du l�r dig dem nu.
|
|
92
|
|
93 >> G�r n�gra C-n s� att du kommer ned till den h�r raden.
|
|
94
|
|
95 >> Flytta dig in i raden med hj�lp av n�gra C-f och sedan upp�t
|
|
96 med n�gra C-p. L�gg m�rke till vad C-p g�r n�r mark�ren st�r mitt
|
|
97 p� en rad.
|
|
98
|
|
99 Textrader �r �tskilda med radslutstecken. Den sista raden i filen
|
|
100 avslutas ocks� vanligtvis med ett radslut men Emacs kr�ver inte att
|
|
101 den g�r det.
|
|
102
|
|
103 >> Prova med C-b i b�rjan av en rad. Detta g�r att mark�ren
|
|
104 flyttas till slutet av den tidigare raden. Detta �r f�r att den
|
|
105 flyttar mark�ren �ver radslutstecknet.
|
|
106
|
|
107 C-f flyttar ocks� �ver radslut, precis som C-b.
|
|
108
|
|
109 >> G�r n�gra fler C-b s� att du f�r en k�nsla f�r var mark�ren
|
|
110 �r. Tryck sedan n�gra C-f tills du kommer till slutet av
|
|
111 raden. Tryck ytterligare en C-f s� att du flyttar mark�ren till
|
|
112 n�sta rad.
|
|
113
|
|
114 N�r du flyttar mark�ren f�rbi toppen eller botten av sk�rmbilden
|
|
115 kommer texten utanf�r sk�rmen att komma fram. Detta kallas "rullning"
|
|
116 och g�r det m�jligt f�r Emacs att flytta mark�ren utan att den
|
|
117 f�rsvinner ut ur sk�rmbilden.
|
|
118
|
|
119 >> Prova att flytta mark�ren f�rbi sk�rmbildens nederkant med hj�lp av
|
|
120 C-n och se vad som h�nder.
|
|
121
|
|
122 Om det g�r f�r sakta att flytta mark�ren ett tecken i taget kan du
|
|
123 flytta den ett ord. M-f flyttar mark�ren ett ord fram�t och M-b
|
|
124 flyttar den ett ord bak�t.
|
|
125
|
|
126 >> Prova n�gra M-f och M-b.
|
|
127
|
|
128 Om mark�ren st�r mitt i ett ord kommer M-f att flytta mark�ren till
|
|
129 slutet av ordet. Om du st�r mitt emellan tv� ord kommer M-f att flytta
|
|
130 mark�ren till slutet av n�sta ord. M-b fungerar p� samma s�tt men i
|
|
131 motsatt riktning.
|
|
132
|
|
133 >> Tryck M-f och M-b n�gra g�nger och skifta mark�rposition med n�gra
|
|
134 C-f och C-b s� att du ser hur M-f och M-b uppf�r sig vid olika
|
|
135 placeringar av mark�ren b�de i och mellan ord.
|
|
136
|
|
137 L�gg m�rke till likheten mellan C-f och C-b � ena sidan och M-f och
|
|
138 M-b � den andra. Ofta anv�nds META-kommandon till spr�krelaterade
|
|
139 operationer (ord, stycken, avsnitt), medan kontrollkommandon anv�nds
|
|
140 till grundl�ggande operationer som inte beror av vad man redigerar
|
|
141 (bokst�ver, rader, etc.).
|
|
142
|
|
143 Denna likhet finns ocks� mellan rader och stycken: C-a och C-e flyttar
|
|
144 mark�ren till b�rjan av en rad eller till slutet av en rad, medan M-a
|
|
145 och M-e flyttar den till b�rjan respektive slutet av ett stycke.
|
|
146
|
|
147 >> Prova n�gra C-a och sedan n�gra C-e.
|
|
148 Prova ocks� n�gra M-a och sedan n�gra M-e.
|
|
149
|
|
150 Se hur efterf�ljande C-a efter varandra inte g�r n�got, medan flera
|
|
151 M-a forts�tter att flytta mark�ren till n�sta stycke. �ven om detta
|
|
152 inte verkar sj�lvklart �r det ganska naturligt.
|
|
153
|
|
154 Platsen d�r mark�ren �r i texten kallas ocks� f�r "arbetspunkt"
|
|
155 (point). Eller omskrivet: Mark�ren visar p� sk�rmen var arbetspunkten
|
|
156 �r i texten.
|
|
157
|
|
158 H�r �r en kort sammanfattning av de enklaste mark�rf�rflyttnings-
|
|
159 kommandona, inklusive ord- och styckesf�rflyttningskommandon:
|
|
160
|
|
161 C-f Flytta mark�ren ett steg fram�t
|
|
162 C-b Flytta mark�ren ett steg bak�t
|
|
163
|
|
164 M-f Flytta mark�ren ett ord fram�t
|
|
165 M-b Flytta mark�ren ett ord bak�t
|
|
166
|
|
167 C-n Flytta mark�ren till n�sta rad
|
|
168 C-p Flytta mark�ren till f�reg�ende rad
|
|
169
|
|
170 C-a Flytta mark�ren till b�rjan av raden
|
|
171 C-e Flytta mark�ren till slutet av raden
|
|
172
|
|
173 M-a Flytta mark�ren till b�rjan av meningen
|
|
174 M-e Flytta mark�ren till slutet av meningen
|
|
175
|
|
176 >> Prova alla dessa kommandon n�gra g�nger f�r tr�nings skull.
|
|
177 Dessa �r de kommandon som anv�nds mest.
|
|
178
|
|
179 Tv� andra viktiga mark�rr�relsekommandon �r M-< (META mindre-�n), som
|
|
180 flyttar mark�ren till b�rjan av texten, och M-> (META st�rre-�n), som
|
|
181 flyttar den till slutet av texten.
|
|
182
|
|
183 P� en del tangentbord �r "<" placerad �ver komma, s� att man m�ste
|
|
184 anv�nda skift f�r att f� fram den. P� dessa tangentbord m�ste man
|
|
185 ocks� anv�nda skift f�r att skriva M-<. Utan skifttangenten skulle det
|
|
186 bli M-komma.
|
|
187
|
|
188 >> Prova M-< nu f�r att flytta mark�ren till b�rjan av v�gledningen.
|
|
189 Anv�nd sedan C-v f�r att flytta mark�ren tillbaka hit igen.
|
|
190
|
|
191 >> Prova ocks� M-> f�r att flytta mark�ren till slutet av v�gledningen.
|
|
192 Anv�nd sedan M-v f�r att flytta mark�ren tillbaka hit igen.
|
|
193
|
|
194 Du kan ocks� flytta mark�ren med hj�lp av piltangenterna, om
|
|
195 terminalen har piltangenter. Vi f�resl�r att du l�r dig C-b, C-f, C-n
|
|
196 och C-p av tre sk�l. F�r det f�rsta kommer de att fungera p� alla
|
|
197 slags terminaler. F�r det andra kommer du att finna, n�r du har f�tt
|
|
198 lite tr�ning i att anv�nda Emacs, att det g�r mycket snabbare att
|
|
199 anv�nda kontrollfunktionerna �n piltangenterna (f�r att du undviker
|
|
200 att �ndra fingers�ttningen). Den tredje anledningen �r att n�r man har
|
|
201 l�rt sig att anv�nda kontrolltangenten blir det l�ttare att l�ra sig
|
|
202 de mer avancerade kontrollfunktionerna.
|
|
203
|
|
204 De flesta kommandon i Emacs tar ett numeriskt argument och f�r de
|
|
205 flesta kommandon leder detta till att de repeteras. Ett numeriskt
|
|
206 argument anges genom att du skriver C-u och sedan talet, innan du
|
|
207 skriver kommandot. Om du har en META- (eller EDIT- eller ALT-) tangent
|
|
208 s� finns det ett annat alternativ f�r att ge numeriska argument: skriv
|
|
209 talet medan du h�ller ned META-tangenten. Vi f�resl�r att du anv�nder
|
|
210 C-u f�r det fungerar p� alla slags terminaler. Det numeriska
|
|
211 argumentet kallas ocks� f�r "prefixargument" eftersom det skrivs f�re
|
|
212 kommandot.
|
|
213
|
|
214 Till exempel: C-u 8 C-f flyttar mark�ren �tta steg fram�t.
|
|
215
|
|
216 >> Prova C-n eller C-p med ett numeriskt argument s� att du
|
|
217 kommer s� n�ra den h�r raden som m�jligt med ett enda kommando.
|
|
218
|
|
219 De flesta kommandon anv�nder det numeriska argumentet f�r ett
|
|
220 repeterat utf�rande men det finns kommandon som anv�nder det
|
|
221 annorlunda. Flera kommandon, men inga av dem du l�rt dig hittills,
|
|
222 anv�nder det som en flagga. Med ett prefixargument, och oberoende av
|
|
223 dess v�rde, g�r kommandot n�got annat.
|
|
224
|
|
225 C-v och M-v finns med bland dessa undantag. Om man ger ett argument
|
|
226 till ett av dessa kommandon kommer sk�rmbilden flytta sig upp eller
|
|
227 ned s� m�nga rader som argumentet anger, ist�llet f�r s� m�nga
|
|
228 sk�rmbilder. Till exempel kommer C-u 8 C-v flytta sk�rmbilden 8 rader
|
|
229 upp�t.
|
|
230
|
|
231 >> Prova C-u 8 C-v nu.
|
|
232
|
|
233 Detta borde ha flyttat sk�rmbilden 8 rader upp�t. Om du �nskar flytta
|
|
234 tillbaka igen �r det bara att ge samma argument till M-v.
|
|
235
|
|
236 Om du anv�nder Emacs under ett f�nstersystem, som X11 eller
|
|
237 MS-Windows, finns det troligen ett rektangul�rt omr�de p� v�nster sida
|
|
238 av Emacs-f�nstret, en s� kallad rullningslist. Genom att klicka i den
|
|
239 med musen kan du rulla texten.
|
|
240
|
|
241 >> Prova att trycka med den mellersta musknappen i det utvalda omr�det
|
|
242 p� rullningslisten. Detta b�r flytta sk�rmbilden till en plats i
|
|
243 texten beroende p� var i rullningslisten du trycker.
|
|
244
|
|
245 >> Prova att flytta musen upp och ner medan du h�ller ner den
|
|
246 mellersta musknappen. Du ser att texten rullar upp och ner beroende
|
|
247 p� hur du f�r musen.
|
|
248
|
|
249
|
|
250 * MARK�RF�RFLYTTNINGAR P� EN X-TERMINAL
|
|
251 ---------------------------------------
|
|
252
|
|
253 Om du sitter vid en X-terminal kommer du antagligen finna det mycket
|
|
254 enklare att anv�nda piltangenterna f�r att flytta mark�ren. V�nster-,
|
|
255 h�ger-, upp- och ned�t-pilarna flyttar mark�ren i �nskad riktning. De
|
|
256 fungerar p� samma s�tt som C-b, C-f, C-p och C-n men �r enklare att
|
|
257 sl� och f�rst�. Du kan ocks� anv�nda C-v�nsterpil och C-h�gerpil f�r
|
|
258 att flytta mark�ren �ver ord och C-upp�tpil och C-ned�tpil f�r att
|
|
259 flytta den �ver textblock. (Till exempel f�r att flytta f�rbi ett
|
|
260 stycke om du redigerar text.)
|
|
261
|
|
262 Om du har tangenter m�rkta med HOME (eller BEGIN) och END kan du
|
|
263 anv�nda dessa f�r att g� till b�rjan respektive slutet av raden och
|
|
264 C-HOME och C-END kommer att g� till b�rjan respektive slutet av
|
|
265 filen. Om tangentbordet har PgUp- och PgDn-tangenter kan du anv�nda
|
|
266 dem f�r att g� upp och ner en sk�rmbild �t g�ngen p� samma s�tt som
|
|
267 med M-v och C-v.
|
|
268
|
|
269 Alla dessa kan ocks� ta numeriska argument, som beskrivits tidigare.
|
|
270 Du kan ocks� anv�nda en genv�g f�r att skriva in dessa argument: h�ll
|
|
271 ned CONTROL eller META tangenten och skriv in numret. Till exempel f�r
|
|
272 att g� 12 ord till h�ger trycker du C-1 C-2 C-h�gerpil. L�gg m�rke
|
|
273 till att det �r mycket enkelt att skriva eftersom du inte beh�ver
|
|
274 sl�ppa kontrolltangenten mellan tangenttryckningarna.
|
|
275
|
|
276
|
|
277 * OM EMACS H�NGER
|
|
278 -----------------
|
|
279
|
|
280 Om Emacs slutar att reagera p� kommandon kan du lugnt stoppa dem genom
|
|
281 att trycka C-g. Du kan ocks� anv�nda C-g f�r att stoppa ett kommando
|
|
282 som tar f�r l�ng tid att utf�ra.
|
|
283
|
|
284 Det �r ocks� m�jligt att anv�nda C-g f�r att avbryta ett numeriskt
|
|
285 argument eller b�rjan p� ett kommando som du inte �nskar att utf�ra.
|
|
286
|
|
287 >> Skriv C-u 100 f�r att ge ett numeriskt argument p� 100 och tryck
|
|
288 C-g. Tryck nu C-f. Mark�ren skall nu flytta sig bara ett steg, f�r att
|
|
289 du avbr�t argumentet med C-g.
|
|
290
|
|
291 Om du av misstag sl�r <ESC> blir du kvitt detta med ett C-g.
|
|
292
|
|
293
|
|
294 * SP�RRADE KOMMANDON
|
|
295 --------------------
|
|
296
|
|
297 En del Emacs-kommandon �r "sp�rrade" s� att nyb�rjare inte skall
|
|
298 anv�nda dem av misstag.
|
|
299
|
|
300 Om du provar ett av dessa sp�rrade kommandon kommer Emacs ge ett
|
|
301 meddelande som ber�ttar vilket kommando det �r och kommer att fr�ga om
|
|
302 du verkligen vill forts�tta och utf�ra detta kommando.
|
|
303
|
|
304 Om du verkligen �nskar att utf�ra kommandot trycker du mellanslag som
|
|
305 svar p� fr�gan. Normalt, om du inte �nskar att utf�ra detta kommando,
|
|
306 svarar du "n" p� fr�gan.
|
|
307
|
|
308 >> Skriv C-x n p (som �r ett sp�rrat kommando).
|
|
309 Skriv n som svar p� fr�gan.
|
|
310
|
|
311
|
|
312 * F�NSTER
|
|
313 ---------
|
|
314
|
|
315 Emacs kan ha flera f�nster och varje f�nster kan visa sin egen text.
|
|
316 L�gg m�rke till att "f�nster" i Emacs inte refererar till separata
|
|
317 �verlappande f�nster i f�nstersystemet, utan till separata delar i ett
|
|
318 enda X-f�nster.(Emacs kan ocks� ha flera X-f�nster eller "ramar" i
|
|
319 Emacs-terminologi. Detta beskrivs senare.)
|
|
320
|
|
321 Vi kommer f�rklara senare hur man anv�nder flera f�nster. H�r skall vi
|
|
322 f�rklara hur man blir av med extra f�nster f�r att komma tillbaka till
|
|
323 det grundl�ggande l�get med endast ett f�nster. Det �r enkelt:
|
|
324
|
|
325 C-x 1 Ett f�nster (dvs. ta bort alla andra f�nster).
|
|
326
|
|
327 Det �r KONTROLL-x f�ljt av siffran 1. C-x 1 utvidgar f�nstret d�r
|
|
328 mark�ren st�r s� att det fyller hela sk�rmbilden. Alla andra f�nster
|
|
329 tas bort.
|
|
330
|
|
331 >> Flytta mark�ren till den h�r raden och tryck C-u 0 C-l.
|
|
332
|
|
333 (Kom ih�g att C-l rensar sk�rmen och mittst�ller raden d�r mark�ren
|
|
334 st�r. Om du ger ett numeriskt argument till detta kommando betyder det
|
|
335 "rensa sk�rmen och placera raden d�r mark�ren st�r p� raden som
|
|
336 argumentet anger". D�rf�r betyder C-u 0 C-l att sk�rmen skall rensas
|
|
337 och raden d�r mark�ren st�r placeras �verst.)
|
|
338
|
|
339 >> Skriv C-x 2.
|
|
340 Se hur det h�r f�nstret krymper samtidigt som ett nytt upptr�der
|
|
341 med samma inneh�ll som detta.
|
|
342
|
|
343 >> Sl� C-x 1 och se hur det nya f�nstret nu f�rsvinner.
|
|
344
|
|
345
|
|
346 * SKRIVA OCH TA BORT TEXT
|
|
347 -------------------------
|
|
348
|
|
349 Om du �nskar att s�tta in text �r det bara att skriva in
|
|
350 texten. Tecken som du kan se, s� som A, 7, *, etc. tolkas som text och
|
|
351 s�tts in direkt. Skriv <Return> (retur-tangenten) f�r att s�tta in en
|
|
352 radbrytning.
|
|
353
|
|
354 Du kan radera det sista tecknet du skrev genom att trycka <Delete>.
|
|
355 <Delete> �r en tangent p� tangentbordet, som kan vara m�rkt "Del". I
|
|
356 n�gra fall fungerar ocks� "backsteg" som <Delete> men inte alltid!
|
|
357
|
|
358 Generellt raderar <Delete> tecknet precis f�re den aktuella
|
|
359 mark�rspositionen.
|
|
360
|
|
361 >> G�r detta nu: Skriv in n�gra tecken och ta bort dem genom att
|
|
362 anv�nda <Delete>. Var inte r�dd f�r att skriva i den h�r filen, du
|
|
363 kommer inte att kunna f�r�ndra originalet till v�gledningen. Detta
|
|
364 �r bara en lokal kopia.
|
|
365
|
|
366 N�r en rad blir f�r l�ng f�r att rymmas p� en sk�rmbredd s� forts�tter
|
|
367 den p� raden under. Ett bakstreck ("\") (eller om du k�r under ett
|
|
368 f�nstersystem, en liten b�jd pil) i slutet av h�germarginalen
|
|
369 indikerar att raden forts�tter.
|
|
370
|
|
371 >> Skriv in lite text s� att du kommer till slutet av raden och
|
|
372 forts�tt att skriva lite till. Du kommer d� att se hur
|
|
373 forts�ttningstecknet ser ut.
|
|
374
|
|
375 >> Anv�nd <Delete> f�r att radera texten tills raden ryms p� en
|
|
376 sk�rmbredd igen. Forts�ttningstecknet kommer d� att f�rsvinna.
|
|
377
|
|
378 Du kan radera radbrytning precis som andra tecken. Genom att radera
|
|
379 radbrytningen mellan tv� rader sl�s dessa samman till en. Om
|
|
380 resultatet av denna sammanslagning blir f�r stor f�r att passa inom en
|
|
381 sk�rmbredd, s� kommer den att visas med ett forts�ttningstecken.
|
|
382
|
|
383 >> Flytta mark�ren till b�rjan av en rad och tryck <Delete>.
|
|
384 Detta kommer att klistra ihop raden med raden �ver.
|
|
385
|
|
386 >> Tryck <Return> f�r att s�tta in radbrytningen du tog bort.
|
|
387
|
|
388 T�nk p� att de flesta Emacs-kommandon kan ta numeriska argument. Detta
|
|
389 g�ller ocks� texttecken. Genom att repetera ett texttecken kommer det
|
|
390 skrivas flera g�nger.
|
|
391
|
|
392 >> Prova det nu: Skriv C-u 8 * f�r att s�tta in ********.
|
|
393
|
|
394 Du har nu l�rt dig de mest grundl�ggande s�tten att skriva n�got i
|
|
395 Emacs och att r�tta fel. Du kan radera ord och rader ocks�. H�r �r en
|
|
396 �versikt �ver kommandon f�r radering:
|
|
397
|
|
398 <Delete> raderar tecknet som st�r precis f�re mark�ren
|
|
399 C-d raderar tecknet som st�r precis under mark�ren
|
|
400
|
|
401 M-<Delete> raderar ordet precis f�re mark�ren
|
|
402 M-d raderar ordet precis efter mark�ren
|
|
403
|
|
404 C-k raderar fr�n mark�ren till slutet av raden
|
|
405 M-k raderar till slutet av stycket
|
|
406
|
|
407 L�gg m�rke till att <Delete> och C-d kontra M-<Delete> och M-d f�ljer
|
|
408 m�nstret som b�rjade med C-f och M-f. (<Delete> �r inte precis
|
|
409 ett kontrolltecken men l�t oss inte bry oss om det.) C-k och M-k
|
|
410 fungerar p� samma s�tt som C-e och M-e (n�stan).
|
|
411
|
|
412 N�r du raderar mer �n ett tecken �t g�ngen kommer Emacs att spara den
|
|
413 borttagna texten s� att du han h�mta tillbaka den igen. Denna text
|
|
414 kallas borttagen (killed). Att f� tillbaka borttagen text kallas att
|
|
415 h�mta den (yank). Du kan antingen h�mta tillbaka borttagen text till
|
|
416 samma plats som den blev raderad eller ocks� kan du s�tta in den p� en
|
|
417 annan plats i texten. Du kan ocks� h�mta tillbaka den flera g�nger s�
|
|
418 att du f�r flera lika f�rekomster av den. Kommandot f�r att h�mta
|
|
419 tillbaka texten �r C-y.
|
|
420
|
|
421 Skillnaden mellan att "ta bort" (killing) och "radera" (deleting) text
|
|
422 �r att "borttagen" text kan h�mtas tillbaka, medan raderad text inte
|
|
423 kan det. �terins�ttning av borttagen text kallas "�terh�mtning"
|
|
424 (yanking). Generellt kan man s�ga att kommandon som tar bort fler �n
|
|
425 ett tecken sparar undan texten (s� att den kan �terh�mtas) medan
|
|
426 kommandon som bara raderar ett tecken eller tomma rader och mellanrum
|
|
427 inte sparar n�gonting (och den texten kan allts� inte �terh�mtas).
|
|
428
|
|
429 >> Flytta mark�ren till b�rjan av en rad som inte �r tom.
|
|
430 Tryck C-k f�r att ta bort texten p� raden.
|
|
431 >> Tryck C-k en g�ng till. Du kommer nu se att den raderar den tomma
|
|
432 raden som var kvar.
|
|
433
|
|
434 L�gg m�rke till att ett enstaka C-k bara raderar texten p� raden och
|
|
435 att det andra C-k raderar sj�lva raden och flyttar upp texten p� raden
|
|
436 under ett steg. C-k hanterar numeriska argument lite speciellt. Den
|
|
437 raderar s� m�nga rader OCH inneh�llet i dem. Detta �r allts� inte bara
|
|
438 en repetition av kommandot. C-u 2 C-k raderar tv� rader samt de tomma
|
|
439 raderna, medan C-k tv� g�nger inte kommer att g�ra det.
|
|
440
|
|
441 Kommandot f�r att h�mta tillbaka text �r C-y. Kommandot h�mtar
|
|
442 tillbaka den sist borttagna texten och placerar den d�r mark�ren �r.
|
|
443
|
|
444 >> Prova: G�r C-y f�r att f� tillbaka texten.
|
|
445
|
|
446 T�nk p� C-y som om du rycker, eller drar, tillbaka n�got som n�gon
|
|
447 tagit ifr�n dig. Notera att om du g�r flera C-k i rad s� kommer all
|
|
448 bortagen text att sparas samlat s� att ett C-y �terh�mtar alla raderna
|
|
449 p� en g�ng.
|
|
450
|
|
451 >> Prova detta. Tryck C-k ett par g�nger.
|
|
452
|
|
453 Och h�mta s� tillbaka igen:
|
|
454
|
|
455 >> Tryck C-y. Flytta mark�ren n�gra rader ned och tryck C-y igen.
|
|
456 S� kopierar man text.
|
|
457
|
|
458 Men vad g�r du om du har en text du �nskar att h�mta tillbaka men du
|
|
459 har redan tagit bort n�got nytt? C-y skulle h�mta tillbaka den senaste
|
|
460 texten som blev borttagen men tidigare bortagen text �r inte
|
|
461 f�rlorad. Du kan f� tillbaka den med kommandot M-y. Efter att du har
|
|
462 anv�nt C-y f�r att h�mta tillbaka den sist borttagna texten kommer M-y
|
|
463 ers�tta denna text med tidigare borttagen text. Genom att g�ra M-y om
|
|
464 och om igen h�mtas allt tidigare borttagen text tillbaka. N�r du har
|
|
465 n�tt den �nskade texten beh�ver du inte g�ra n�got ytterligare f�r att
|
|
466 beh�lla den. Forts�tt bara med din redigeringen och l�mna den
|
|
467 �tertagna texten d�r den �r.
|
|
468
|
|
469 Om du g�r M-y tillr�ckligt m�nga g�nger kommer du att komma tillbaka
|
|
470 till startpunkten (texten som sist blev borttagen).
|
|
471
|
|
472 >> Ta bort en rad, flytta mark�ren till en ny rad och ta bort �ven
|
|
473 denna rad. Anv�nd C-y f�r att h�mta tillbaka den sista raden. Tryck
|
|
474 M-y f�r att byta den mot den tidigare borttagna raden. Tryck flera
|
|
475 M-y och se vad du f�r. Forts�tt med detta tills du f�r tillbaka den
|
|
476 f�rsta raden igen och sedan n�gra g�nger till. Om du vill kan du
|
|
477 prova med positiva och negativa argument till M-y.
|
|
478
|
|
479
|
|
480 * �NGRA
|
|
481 -------
|
|
482
|
|
483 Om du g�r en f�r�ndring i texten och sedan �ngrar dig, s� kan du
|
|
484 upph�va �ndringen med kommandot C-x u (undo).
|
|
485
|
|
486 Normalt kommer C-x u upph�va f�r�ndringen som gjordes av det sist
|
|
487 utf�rda kommandot. Om du repeterar C-x u flera g�nger kommer varje
|
|
488 repetition upph�va ett kommando till.
|
|
489
|
|
490 Det finns tv� undantag. Kommandon som inte f�r�ndrar texten r�knas
|
|
491 inte (detta inkluderar mark�rf�rflyttningar och bl�ddringskommandon),
|
|
492 och inskrivna enkelbokst�ver blir vanligtvis grupperade i grupper om
|
|
493 upp till 20 tecken. Detta �r f�r att reducera antalet C-x u som beh�vs
|
|
494 f�r att �ngra inskriven text.
|
|
495
|
|
496 >> Ta bort den h�r raden med C-k. C-x u kommer att h�mta tillbaka den
|
|
497 igen.
|
|
498
|
|
499 C-_ �r ett alternativ till �ngra-kommandot. Den fungerar p� samma s�tt
|
|
500 som C-x u men �r enklare att trycka flera g�nger i f�ljd. Det
|
|
501 ol�mpliga med C-_ �r att den �r sv�r att hitta p� en del tangentbord.
|
|
502 Det �r d�rf�r vi ocks� har C-x u. P� en del terminaler kan du f� fram
|
|
503 C-_ genom att trycka / samtidigt som Ctrl h�lls nere.
|
|
504
|
|
505 Ett numeriskt argument till C-_ eller C-x u medf�r repetering.
|
|
506
|
|
507 Du kan �ngra radering av text precis p� samma s�tt som du kan �ngra
|
|
508 att du tagit bort text. Skillnaden mellan att ta bort och att radera
|
|
509 n�gonting p�verkar endast om du kan h�mta tillbaka det med C-y. F�r
|
|
510 �ngerfunktionen spelar det ingen roll hur texten f�rsvunnit.
|
|
511
|
|
512
|
|
513 * FILER
|
|
514 -------
|
|
515
|
|
516 F�r att texten du har f�r�ndrat skall sparas permanent m�ste du l�gga
|
|
517 den i en fil. Om du inte g�r det kommer texten att f�rsvinna n�r du
|
|
518 avslutar Emacs. Du l�gger texten i en fil genom att f�rst finna (find)
|
|
519 denna fil. Detta kallas ocks� f�r att bes�ka filen (visit).
|
|
520
|
|
521 Att finna en fil inneb�r att du ser filens inneh�ll i Emacs. P� m�nga
|
|
522 s�tt �r det som om du f�r�ndrar sj�lva filen men f�r�ndringen du g�r
|
|
523 kommer inte bli permanent f�rr�n filen sparas (save). Detta �r f�r att
|
|
524 undvika att halvf�r�ndrade filer sparas n�r du inte vill det. Till och
|
|
525 med n�r du sparar filen kommer Emacs att beh�lla originalet under ett
|
|
526 nytt namn, som backup, ifall du senare �ngrar alltihop.
|
|
527
|
|
528 Om du tittar n�stan l�ngst ner p� sk�rmbilden s� kommer du se en rad
|
|
529 som b�rjar och slutar med minustecken, och som inneh�ller texten
|
|
530 "--:-- TUTORIAL.se". Denna del av sk�rmbilden visar alltid namnet p�
|
|
531 filen du bes�ker. Just nu �r du inne i en fil som heter "TUTORIAL.se"
|
|
532 och som �r en personlig kopia av v�gledningen till Emacs. Vilken fil
|
|
533 du �n �r inne i s� kommer filnamnet st� d�r.
|
|
534
|
|
535 Kommandot f�r att finna filer och spara filer skiljer sig lite fr�n
|
|
536 andra kommandon du har l�rt dig eftersom de best�r av tv� tecken.
|
|
537 B�gge startar med tecknet KONTROLL-x. Det �r faktisk m�nga kommandon
|
|
538 som startar med KONTROLL-x och m�nga av dem har med filer, sk�rmbilder
|
|
539 och liknande saker att g�ra. Dessa kommandon �r tv�, tre eller fyra
|
|
540 tecken l�nga.
|
|
541
|
|
542 En annan sak med kommandot f�r att finna filer �r att du m�ste ange
|
|
543 vilket filnamn du �nskar. Vi s�ger att kommandot "l�ser ett argument
|
|
544 fr�n terminalen". I detta fall �r argumentet namnet p� filen. Efter
|
|
545 att du gett kommandot
|
|
546
|
|
547 C-x C-f Finn en fil
|
|
548
|
|
549 kommer Emacs fr�ga efter ett filnamn. Filnamnet du skriver syns p� den
|
|
550 nedersta raden i sk�rmbilden. Denna sista rad kallas minibuffert n�r
|
|
551 den anv�nds p� det h�r s�ttet. Du kan anv�nda vanliga Emacs-kommandon
|
|
552 f�r att f�r�ndra filnamnet.
|
|
553
|
|
554 N�r du skriver in filnamnet, eller n�got annat i minibufferten, kan du
|
|
555 avbryta med kommandot C-g.
|
|
556
|
|
557 >> Skriv C-x C-f och s� C-g. Detta avbryter minibufferten och
|
|
558 avbryter ocks� C-x C-f kommandot som anv�nde minibufferten. S� att
|
|
559 du inte finner n�gon fil.
|
|
560
|
|
561 N�r du �r f�rdig med att skriva filnamnet trycker du <Return> f�r att
|
|
562 utf�ra kommandot. D� kommer C-x C-f kommandot att b�rja leta fram
|
|
563 filen. Minibufferten f�rsvinner n�r C-x C-f kommandot �r f�rdigt.
|
|
564
|
|
565 Efter en liten stund kommer filen upp p� sk�rmen och du kan b�rja
|
|
566 redigera inneh�llet. N�r du vill spara filen kan du anv�nda detta
|
|
567 kommando
|
|
568
|
|
569 C-x C-s Spara fil
|
|
570
|
|
571 Detta sparar texten p� sk�rmen till filen. F�rsta g�ngen detta g�rs
|
|
572 kommer Emacs att ge originalfilen ett nytt namn s� att den inte g�r
|
|
573 f�rlorad. Det nya filnamnet bildas genom att l�gga till ett "~" i
|
|
574 slutet av det ursprungliga filnamnet.
|
|
575
|
|
576 N�r lagringen �r utf�rd kommer Emacs skriva ut namnet p� filen som
|
|
577 blev sparad. Du b�r spara ofta s� att du inte f�rlorar s� mycket om
|
|
578 systemet kraschar.
|
|
579
|
|
580 >> Skriv C-x C-s f�r att spara en kopia av denna v�gledning.
|
|
581 Detta skall leda till att "Wrote ...TUTORIAL.se" skrivs ut nederst
|
|
582 p� sk�rmbilden.
|
|
583
|
|
584 Observera: P� vissa system leder C-x C-s till att sk�rmen l�ser
|
|
585 sig. Detta tyder p� att systemet har "fl�deskontroll" och att denna
|
|
586 har f�ngat C-s och inte skickat den vidare till Emacs. F�r att
|
|
587 forts�tta m�ste du trycka C-q. Se i s� fall i avsnittet "Spontaneous
|
|
588 Entry to Incremental Search" i Emacs-manualen f�r att f� tips p� hur
|
|
589 detta kan undvikas.
|
|
590
|
|
591 Du kan finna en existerande fil, antingen f�r att f�r�ndra den eller
|
|
592 f�r att titta p� den. Du kan ocks� finna en fil som inte existerar.
|
|
593 Det �r s� man skapar nya filer med Emacs: finn filen, som �r tom till
|
|
594 att b�rja med, och s�tt ig�ng med att skriva texten som skall in i
|
|
595 filen. F�rst n�r du sparar filen kommer Emacs att verkligen skapa
|
|
596 filen med den text du har skrivit. Fr�n och med detta editerar du en
|
|
597 fil som existerar.
|
|
598
|
|
599
|
|
600 * BUFFERTAR
|
|
601 -----------
|
|
602
|
|
603 Om du finner en ny fil med C-x C-f kommer den f�rsta filen forts�tta
|
|
604 att vara �ppen i Emacs. Du kan byta tillbaka till den genom att finna
|
|
605 den p� nytt med C-x C-f. P� s� s�tt kan du ha ett stort antal filer
|
|
606 �ppna i Emacs.
|
|
607
|
|
608 >> Skapa en fil med namnet "foo" genom att trycka C-x C-f foo <Return>.
|
|
609 Skriv in lite text, redigera den och spara "foo" genom att anv�nda
|
|
610 C-x C-s. Skriv till slut C-x C-f TUTORIAL.se<Return> f�r att komma
|
|
611 tillbaka till den h�r v�gledningen.
|
|
612
|
|
613 Emacs sparar texten f�r varje fil i ett objekt kallat "buffert". N�r
|
|
614 du finner en ny fil skapas en ny buffert i Emacs. F�r att se en lista
|
|
615 �ver existerande buffertar i Emacs kan du skriva
|
|
616
|
|
617 C-x C-b Listning av buffertar.
|
|
618
|
|
619 >> Prova C-x C-b nu.
|
|
620
|
|
621 Se hur varje buffert har ett namn och att de ocks� kan ha namnet p�
|
|
622 den fil som inneh�llet kommer fr�n. En del buffertar �r inte knutna
|
|
623 till n�gon fil, till exempel bufferten "*Buffer List*". Det �r den
|
|
624 buffert som inneh�ller buffertlistan som skapades med C-x C-b. Vilken
|
|
625 text du �n ser i ett Emacs-f�nster s� tillh�r den alltid en buffert.
|
|
626
|
|
627 >> Skriv C-x 1 f�r att bli kvitt buffertlistan.
|
|
628
|
|
629 Om du �ndrar texten till en fil och sedan �ppnar en ny fil, s� kommer
|
|
630 inte den f�rsta filen sparas. F�r�ndringen ligger kvar i
|
|
631 bufferten. Skapande och redigering av den nya filen p�verkar inte den
|
|
632 f�rsta filens buffert. Detta kan vara bra men betyder ocks� att du
|
|
633 beh�ver ett l�mpligt s�tt att spara den f�rsta filens buffert. Det �r
|
|
634 omst�ndligt att flytta tillbaka till den tidigare bufferten med C-x
|
|
635 C-f f�r att sedan spara filen med C-x C-s. D�rf�r finns kommandot
|
|
636
|
|
637 C-x s Spara buffertar
|
|
638
|
|
639 C-x s fr�gar f�r varje buffert med �ndringar, som inte sparats, om du
|
|
640 vill spara eller ej.
|
|
641
|
|
642 >> S�tt in en rad med text och spara med C-x s
|
|
643 Du skall nu f� fr�gan om du �nskar spara bufferten
|
|
644 TUTORIAL.se. Svara ja p� fr�gan genom att trycka "y" (yes).
|
|
645
|
|
646
|
|
647 * ANV�NDNING AV MENYER
|
|
648 ----------------------
|
|
649
|
|
650 Om du anv�nder en X-terminal kommer du s�kert att l�gga m�rke till
|
|
651 menyerna p� toppen av sk�rmbilden. Via dessa menyer f�r du tillg�ng
|
|
652 till de mest anv�nda Emacs-kommandona, till exempel find-file
|
|
653 (Open...). Detta �r enklast i b�rjan, n�r du inte k�nner till alla
|
|
654 tangenttryckningar som skall till f�r varje kommando. N�r du l�rt
|
|
655 k�nna Emacs kommer det vara l�ttare att anv�nda tangentbordet.
|
|
656 Tangentbordskombinationen st�r precis efter respektive menykommando.
|
|
657
|
|
658 L�gg m�rke till att det �r m�nga menykommandon som inte har n�gon
|
|
659 tangentbordskombination. Ett exempel �r buffertmenyn (Buffers), som
|
|
660 listar alla tillg�ngliga buffertar. Du kan enkelt byta till en buffert
|
|
661 genom att v�lja namnet p� den i buffertmenyn.
|
|
662
|
|
663
|
|
664 * ANV�NDNING AV MUSEN
|
|
665 ---------------------
|
|
666
|
|
667 N�r du k�r Emacs under X �r det m�jligt att anv�nda musen. Du kan
|
|
668 placera mark�ren genom att trycka p� den v�nstra musknappen vid �nskad
|
|
669 position och du kan markera text genom att h�lla ned v�nstra
|
|
670 musknappen samtidigt som du flyttar mark�ren �ver texten du vill
|
|
671 markera. Alternativt kan du klicka med v�nster musknapp i den ena
|
|
672 �nden av texten du �nskar att markera, flytta muspekaren till den
|
|
673 andra �nden och anv�nd skiftklick (tryck med musknappen samtidigt som
|
|
674 skifttangenten trycks ned) f�r att markera texten.
|
|
675
|
|
676 F�r att ta bort den markerade texten kan du anv�nda kommandot C-w
|
|
677 eller v�lja "Klipp" (Cut) fr�n redigeramenyn (Edit). L�gg m�rke till
|
|
678 att dessa *inte* �r likv�rdiga. C-w sparar bara texten internt i Emacs
|
|
679 (a`la C-k, som beskrivits tidigare), medan Klipp ocks� l�gger texten i
|
|
680 X klippbord, d�r den �r tillg�nglig �ven f�r andra applikationer.
|
|
681
|
|
682 F�r att h�mta text fr�n klippbordet kan du anv�nda "Klistra in"
|
|
683 (Paste) fr�n redigeramenyn.
|
|
684
|
|
685 Den mellersta musknappen anv�nds vanligen f�r att v�lja saker fr�n
|
|
686 sk�rmen. Om du till exempel g�r in i Info (on-line dokumentationen
|
|
687 till Emacs) med C-h i eller via hj�lpmenyn (Help), kan du f�lja
|
|
688 l�nkarna genom att trycka med den mellersta musknappen. Om du skriver
|
|
689 in ett filnamn (till exempel efter C-x C-f) och trycker TAB f�r att f�
|
|
690 fram en fillistning, s� kan du avsluta filnamnet genom att trycka ned
|
|
691 den mellersta musknappen p� filnamnet.
|
|
692
|
|
693 Genom att trycka med h�ger musknapp kan du f� fram en popupmeny.
|
|
694 Inneh�llet i den menyn �r beroende av vilket l�ge du �r i och
|
|
695 vanligtvis inneh�ller den n�gra av de mest anv�nda kommandona s� att
|
|
696 de blir l�tt tillg�ngliga.
|
|
697
|
|
698 >> Tryck p� h�ger musknapp nu.
|
|
699
|
|
700 Du m�ste h�lla knappen nere f�r att menyn skall visas.
|
|
701
|
|
702
|
|
703 * UTVIDGNING AV KOMMANDOM�NGDEN
|
|
704 -------------------------------
|
|
705
|
|
706 Det finns mycket fler Emacs-kommandon �n antalet KONTROLL- eller
|
|
707 META-tangenter. F�r att komma f�rbi denna begr�nsning har Emacs ett
|
|
708 "X"- (eXtend) kommando. Detta finns i tv� varianter:
|
|
709
|
|
710 C-x Tecken-utvidgning. F�ljs av ett tecken.
|
|
711 M-x Namngiven kommandoutvidgning. F�ljs av ett
|
|
712 kommandonamn.
|
|
713
|
|
714 Detta �r kommandon som �r bra att ha men anv�nds mer s�llan �n de
|
|
715 kommandon du redan har l�rt dig. Du har redan sett tv� av dem, C-x C-f
|
|
716 f�r finn, och C-x C-s f�r spara. Ett annat exempel �r kommandot f�r
|
|
717 att avsluta Emacs som �r C-x C-c. Var inte r�dd f�r att f�rlora
|
|
718 f�r�ndringar du har gjort. C-x C-c erbjuder dig att spara f�r�ndringar
|
|
719 innan Emacs avslutas.
|
|
720
|
|
721 C-z �r kommandot f�r att avsluta Emacs *tillf�lligt* s� att du kan
|
|
722 �terv�nda till samma Emacs senare.
|
|
723
|
|
724 P� system som till�ter det kommer C-z suspendera Emacs, dvs. returnera
|
|
725 till kommandoraden utan att avsluta Emacs. I de flesta system kan du f�
|
|
726 tillbaka Emacs med kommandot 'fg' eller '%emacs'.
|
|
727
|
|
728 P� system som saknar suspendering startar C-z ett skal som k�r under
|
|
729 Emacs och som ger dig chansen till att k�ra andra program och sedan
|
|
730 �terg� till Emacs efter�t. Den ger ingen riktig avslutning av Emacs. I
|
|
731 detta fall �terv�nder man vanligtvis till Emacs med kommandot 'exit'.
|
|
732
|
|
733 C-x C-c anv�nds n�r du skall avsluta Emacs. Det �r klokt att avsluta
|
|
734 Emacs om den har startats av ett mail-program eller andra
|
|
735 applikationer eftersom det inte �r s�kert att de kan hantera
|
|
736 suspendering av Emacs. Under normala omst�ndigheter, om du inte har
|
|
737 t�nkt att logga ut, �r det b�ttre att suspendera Emacs med C-z
|
|
738 ist�llet f�r att avsluta.
|
|
739
|
|
740 Det finns m�nga C-x kommandon. H�r �r en lista �ver de du har l�rt dig
|
|
741 hittills:
|
|
742
|
|
743 C-x C-f Finn fil.
|
|
744 C-x C-s Spara fil.
|
|
745 C-x C-b Lista buffertar.
|
|
746 C-x C-c Avsluta Emacs.
|
|
747 C-x 1 Ta bort alla utom ett f�nster.
|
|
748 C-x u �ngra.
|
|
749
|
|
750 Namngivna utvidgade kommandon �r kommandon som anv�nds mycket s�llan
|
|
751 eller bara i vissa l�gen. Ett exempel p� ett s�dant kommando �r
|
|
752 replace-string, som globalt ers�tter en teckenstr�ng med en annan. N�r
|
|
753 du skriver M-x kommer Emacs visa en prompt nederst i sk�rmbilden med
|
|
754 M-x d�r du skall skriva in kommandot du �nskar att k�ra, i det h�r
|
|
755 fallet "replace-string". Det �r bara att skriva "repl s<TAB>" och
|
|
756 Emacs kommer d� att fylla i kommandonamnet. (<TAB> �r
|
|
757 tabulatortangenten, som vanligtvis finns �ver CapsLock- eller
|
|
758 skifttangenten n�ra den v�nstra kanten p� tangentbordet.) Avsluta
|
|
759 kommandot med <Return>.
|
|
760
|
|
761 Kommandot replace-string kr�ver tv� argument, teckenstr�ngen som skall
|
|
762 ers�ttas och teckenstr�ngen som den skall ers�ttas med. Du m�ste
|
|
763 avsluta b�gge argumenten med <Return>.
|
|
764
|
|
765 >> Flytta mark�ren till den blanka raden tv� rader under denna rad.
|
|
766 Skriv M-x repl s<Return>f�r�ndrad<Return>�ndrad<Return>.
|
|
767
|
|
768 L�gg m�rke till hur den h�r raden har blivit f�r�ndrad. Du har
|
|
769 ersatt ordet f-�-r-�-n-d-r-a-d med "�ndrad" p� alla platser d�r
|
|
770 ordet f�rekom, fr�n mark�ren och ned�t.
|
|
771
|
|
772
|
|
773 * SPARAUTOMATIK
|
|
774 ---------------
|
|
775
|
|
776 N�r du har gjort f�r�ndringar i en fil men inte sparat den, s� kommer
|
|
777 �ndringarna att g� f�rlorade om maskinen kraschar. Som ett skydd mot
|
|
778 detta sparar Emacs periodiskt �ndringarna i en autosparfil f�r varje
|
|
779 fil du redigerar. Denna fil har ett # i b�rjan och slutet av
|
|
780 filnamnet. Om du till exempel har en fil med namnet "hej.c" s� kommer
|
|
781 namnet p� autosparfilen bli "#hej.c#". N�r du sparar filen p� vanlig
|
|
782 s�tt kommer Emacs radera autosparfilen.
|
|
783
|
|
784 Om maskinen kraschar kan du �terf� dina automatiskt sparade �ndringar
|
|
785 genom att finna filen p� vanlig s�tt (filen du redigerade, inte
|
|
786 autosparfilen) och skriva M-x recover-file<Return>. N�r Emacs vill ha
|
|
787 bekr�ftelse svarar du yes<Return> f�r att �terst�lla filen.
|
|
788
|
|
789
|
|
790 * EKOOMR�DE
|
|
791 -----------
|
|
792
|
|
793 Om Emacs ser att du skriver kommandon l�ngsamt s� kommer de att visas
|
|
794 p� den nedersta raden i sk�rmbilden i ett omr�de som kallas
|
|
795 "ekoomr�de" (echo area). Detta omr�de inneh�ller den nedersta raden p�
|
|
796 sk�rmbilden.
|
|
797
|
|
798
|
|
799 * L�GESRADEN
|
|
800 ------------
|
|
801
|
|
802 Raden precis �ver ekoomr�det kallas "l�gesrad" (modeline). Den ser
|
|
803 ungef�r ut s� h�r:
|
|
804
|
|
805 --:** TUTORIAL (Fundamental)--L670--58%----------------
|
|
806
|
|
807 Raden inneh�ller information om Emacs och texten du redigerar.
|
|
808
|
|
809 Du vet redan vad filnamnet betyder, det �r den fil du har funnit.
|
|
810 -NN%-- visar den aktuella positionen i texten, dvs. NN procent av
|
|
811 texten befinner sig �ver toppen av sk�rmbilden. Om toppen av filen �r
|
|
812 i sk�rmbilden kommer det st� --Top-- ist�llet f�r --00%-- och om
|
|
813 slutet av filen �r i sk�rmbilden kommer det st� --Bot--. Om du ser p�
|
|
814 en fil d�r hela texten passar in p� en sida kommer det st� --All--.
|
|
815
|
|
816 Bokstaven L f�ljd av siffror anger positionen p� ett annat
|
|
817 s�tt. Siffrorna visar vilken rad som mark�ren befinner sig p�.
|
|
818
|
|
819 Stj�rnorna n�ra b�rjan av raden visar att det har skett f�r�ndringar i
|
|
820 filen sedan den sist blev sparad. N�r du precis har �ppnat en fil
|
|
821 kommer det inte st� n�got h�r, bara minustecken.
|
|
822
|
|
823 Den del av l�gesraden som st�r inom parentes visar vilket
|
|
824 redigeringsl�ge (mode) du anv�nder. Standardl�get �r "Fundamental",
|
|
825 som du anv�nder nu. Det �r ett exempel p� ett huvudl�ge (major mode).
|
|
826
|
|
827 Emacs har m�nga olika huvudl�gen. N�gra av dem �r gjorda f�r
|
|
828 redigering av olika programmeringsspr�k eller typer av text, till
|
|
829 exempel Lisp mode och Text mode. Det kan bara vara ett huvudl�ge �t
|
|
830 g�ngen och l�gesnamnet st�r alltid d�r det st�r Fundamental nu.
|
|
831
|
|
832 Varje huvudl�ge g�r att en del kommandon uppf�r sig annorlunda. Det
|
|
833 finns till exempel kommandon f�r att s�tta in kommentarer i programkod
|
|
834 och eftersom varje programmeringsspr�k har sitt s�tt att skriva
|
|
835 kommentarer p� s� m�ste de olika huvudl�gena s�tta in dessa
|
|
836 kommentarer p� olika s�tt. Varje huvudl�ge namnger ett utvidgat
|
|
837 kommando som anv�nds f�r att byte till det l�get. Till exempel �r M-x
|
|
838 fundamental-mode kommandot f�r att byta till huvudl�get Fundamental.
|
|
839
|
|
840 Om du skall redigera text, s�som den h�r filen, b�r du troligen
|
|
841 anv�nda Text-l�ge.
|
|
842
|
|
843 >> Skriv M-x text mode<Return>.
|
|
844
|
|
845 Inget av kommandona du har l�rt dig hittills f�r�ndrar Emacs i n�gon
|
|
846 h�gre grad. Men l�gg m�rke till att M-f och M-b nu behandlar
|
|
847 apostrofer som en del av ord. Tidigare, i Fundamental mode, behandlade
|
|
848 M-f och M-b apostrofer som ordavskiljare.
|
|
849
|
|
850 Varje huvudl�ge g�r vanligtvis sm� f�r�ndringar som denna och de flesta
|
|
851 kommandon g�r samma sak i varje huvudl�ge, de fungerar bara lite
|
|
852 annorlunda.
|
|
853
|
|
854 F�r att f� fram dokumentationen f�r det l�ge du �r i nu kan du skriva
|
|
855 C-h m.
|
|
856
|
|
857 >> Anv�nd C-u C-v s� att denna rad kommer n�ra toppen av
|
|
858 sk�rmbilden.
|
|
859 >> Skriv C-h m och se hur Text-l�get skiljer sig fr�n
|
|
860 Fundamental-l�get.
|
|
861 >> Tryck q f�r att ta bort dokumentationen fr�n sk�rmbilden.
|
|
862
|
|
863 Huvudl�ge kallas s� f�r att det �ven finns sidol�gen (minor mode).
|
|
864 Ett sidol�ge ers�tter inte ett huvudl�ge, utan modifierar det. Varje
|
|
865 sidol�ge kan st�ngas av och p� oberoende av andra sidol�gen och
|
|
866 oberoende av huvudl�get. D�rf�r kan du anv�nda ett sidol�ge, en
|
|
867 kombination av flera sidol�gen eller inget sidol�ge alls.
|
|
868
|
|
869 Ett bra sidol�ge, speciellt f�r redigering av text, �r
|
|
870 radbrytningsl�get (auto-fill-mode). N�r detta l�ge �r p� bryter Emacs
|
|
871 rader mellan ord automatisk n�r du skriver in text s� att en rad blir
|
|
872 f�r l�ng.
|
|
873
|
|
874 Du kan sl� p� radbrytningsl�get genom att skriva M-x auto fill
|
|
875 mode<Return>. N�r l�get �r p�slaget kan du sl� av det igen genom att
|
|
876 upprepa M-x auto fill mode<Return>. Om l�get �r avslaget sl�r
|
|
877 kommandot p� det och vice versa. Vi s�ger att kommandot "v�xlar
|
|
878 l�get".
|
|
879
|
|
880 >> Skriv M-x auto fill mode<Return> nu. Skriv s� in en rad med
|
|
881 "asdf " tills raden delar sig. Du m�ste s�tta in blanktecken, f�r
|
|
882 Auto Fill bryter bara raden mellan ord.
|
|
883
|
|
884 Marginalen �r vanligtvis satt till 70 tecken men du kan �ndra detta
|
|
885 genom att anv�nda kommandot C-x f. Antalet tecken ges till kommandot
|
|
886 genom ett numeriskt argument.
|
|
887
|
|
888 >> Skriv C-x f med ett argument p� 20. (C-u 2 0 C-x f). Skriv sedan in
|
|
889 n�gon text och l�gg m�rke till att Emacs bryter rader som �r l�ngre
|
|
890 �n 20 tecken. S�tt tillbaka marginalen till 70 tecken igen, genom
|
|
891 att anv�nda C-x f en g�ng till.
|
|
892
|
|
893 Om du g�r f�r�ndringar mitt i en rad s� kommer inte sidol�get Auto
|
|
894 Fill att kunna omformattera raderna f�r dig.
|
|
895 F�r att g�ra detta kan du trycka M-q med mark�ren inne i det avsnittet
|
|
896 du �nskar att omformatera.
|
|
897
|
|
898 >> Flytta mark�ren in i f�reg�ende stycke och tryck M-q.
|
|
899
|
|
900
|
|
901 * S�KNING
|
|
902 ---------
|
|
903
|
|
904 Emacs kan s�ka efter textstr�ngar (grupper med sammanh�ngande
|
|
905 bokst�ver eller ord) antingen fram�t eller bak�t i texten. N�r du
|
|
906 s�ker efter text kommer mark�ren att flytta sig till n�sta plats d�r
|
|
907 teckenstr�ngen upptr�der.
|
|
908
|
|
909 S�kmetoden i Emacs skiljer sig lite fr�n s�kmetoder i andra
|
|
910 redigeringsprogram genom att den �r inkrementell. Detta betyder att
|
|
911 s�kandet fortg�r medan du skriver in teckenstr�ngen du skall s�ka
|
|
912 efter.
|
|
913
|
|
914 Kommandot f�r att inleda en s�kning �r C-s f�r att s�ka fram�t och C-r
|
|
915 f�r att s�ka bak�t. MEN V�NTA! Prova dem inte �n.
|
|
916
|
|
917 N�r du skriver C-s kommer du l�gga m�rke till att texten "I-search"
|
|
918 dyker upp i eko-omr�det. Detta s�ger dig att Emacs �r inne i sidol�get
|
|
919 inkrementell s�kning och v�ntar p� att du skall skriva in det du letar
|
|
920 efter. <Return> avslutar s�kandet.
|
|
921
|
|
922 >> Skriv nu C-s f�r att starta en s�kning. Skriv nu l�ngsamt, en
|
|
923 bokstav i taget, ordet 'mark�r', och g�r en paus efter varje g�ng
|
|
924 du skriver en bokstav s� att du ser vad som sker med mark�ren. Nu
|
|
925 har du s�kt efter ordet "mark�r" en g�ng.
|
|
926 >> Skriv C-s en g�ng till f�r att s�ka efter n�sta f�rekomst av ordet
|
|
927 "mark�r".
|
|
928 >> Tryck nu p� <Delete> fyra g�nger och se hur mark�ren flyttar sig
|
|
929 >> Tryck <Return> f�r att avsluta s�kandet.
|
|
930
|
|
931 S�g du vad som h�nde? Under inkrementell s�kning f�rs�ker Emacs att g�
|
|
932 till den f�rsta f�rekomsten av texten som du har skrivit s� l�ngt, och
|
|
933 markerar tr�ffen s� att du ser var den �r. F�r att g� till n�sta
|
|
934 f�rekomst av ordet 'mark�r' �r det bara att trycka C-s en g�ng till.
|
|
935 Om det inte finns flera f�rekomster kommer Emacs att pipa och meddela
|
|
936 att s�kandet har misslyckats. C-g avbryter ocks� s�kandet.
|
|
937
|
|
938 Observera: P� vissa system g�r C-s att sk�rmen l�ser sig. Detta tyder
|
|
939 p� att systemets fl�deskontroll har f�ngat upp C-s och inte skickat
|
|
940 den vidare till Emacs. F�r att forts�tta m�ste du trycka C-q. Se i s�
|
|
941 fall avsnittet "Spontaneous Entry to Incremental Search" i
|
|
942 Emacs-manualen f�r r�d om hur detta kan undvikas.
|
|
943
|
|
944 Om du �r inne i en inkrementell s�kning och trycker <Delete> kommer du
|
|
945 l�gga m�rke till att den sista bokstaven i s�kstr�ngen blir raderad
|
|
946 och s�kandet hoppar tillbaka till en tidigare f�rekomst. Om du till
|
|
947 exempel skriver "m" f�r att s�ka efter den f�rsta f�rekomsten av "m",
|
|
948 och sedan trycker "a" s� kommer mark�ren flytta sig till f�rsta
|
|
949 f�rekomsten av "ma". Tryck nu <Delete>. Detta avl�gsnar "a" fr�n
|
|
950 s�kstr�ngen, och mark�ren flyttar sig tillbaka till den f�rsta
|
|
951 f�rekomsten av "m".
|
|
952
|
|
953 Om du �r mitt i en s�kning och trycker ett KONTROLL- eller META-tecken
|
|
954 s� avbryts s�kandet. Undantag �r tecken som anv�nds under s�kningen,
|
|
955 s� som C-s och C-r.
|
|
956
|
|
957 C-s startar en s�kning som letar efter varje f�rekomst av s�kstr�ngen
|
|
958 EFTER mark�rspositionen. Om du skall s�ka efter en str�ng tidigare i
|
|
959 texten m�ste du anv�nda C-r. Allt vi har sagt om C-s g�ller ocks� f�r
|
|
960 C-r, bortsett fr�n att riktningen p� s�kningen �r den omv�nda.
|
|
961
|
|
962
|
|
963 * FLERA F�NSTER
|
|
964 ---------------
|
|
965
|
|
966 En av egenskaperna hos Emacs �r att den kan visa mera �n en buffert p�
|
|
967 sk�rmen samtidig.
|
|
968
|
|
969 >> Flytta mark�ren till den h�r raden och tryck C-u 0 C-l (allts�
|
|
970 KONTROLL-L, inte KONTROLL-1).
|
|
971
|
|
972 >> Skriv nu C-x 2, som leder till att sk�rmen delas i tv�
|
|
973 f�nster. B�gge f�nstren visar den h�r v�gledningen. Mark�ren st�r i
|
|
974 det �vre f�nstret.
|
|
975
|
|
976 >> Skriv C-M-v f�r att rulla det nedre f�nstret.
|
|
977 (Om du inte har META-tangenten trycker du ESC C-v.)
|
|
978
|
|
979 >> Skriv C-x o (o f�r other) f�r att flytta mark�ren till det
|
|
980 nedre f�nstret.
|
|
981
|
|
982 >> Anv�nd C-v och M-v i det nedre f�nstret f�r att flytta upp
|
|
983 och ned i texten. Forts�tt att l�sa den h�r texten i det �vre
|
|
984 f�nstret.
|
|
985
|
|
986 >> Skriv C-x o igen f�r att flytta mark�ren tillbaka till det �vre
|
|
987 f�nstret. Mark�ren i det �vre f�nstret st�r p� samma plats som det
|
|
988 gjorde n�r du l�mnade det.
|
|
989
|
|
990 Du kan forts�tta att anv�nda C-x o f�r att byta mellan de tv�
|
|
991 f�nstren. Vart och ett av f�nstren har sin egen mark�rposition men det
|
|
992 �r bara ett av f�nstren som visar den. Alla redigeringskommandon
|
|
993 fungerar i det f�nster d�r mark�ren �r synlig. Vi kallar detta f�nster
|
|
994 f�r det valda f�nstret (selected window).
|
|
995
|
|
996 Kommandot C-M-v �r bra n�r du redigerar text i ett f�nster och
|
|
997 anv�nder det andra f�nstret f�r referenser. D� kan du kan ha mark�ren
|
|
998 i samma f�nster hela tiden och du kan anv�nda C-M-v f�r att flytta dig
|
|
999 i det andra f�nstret.
|
|
1000
|
|
1001 C-M-v �r ett exempel p� en KONTROLL-META-kombination. Om du har
|
|
1002 META-tangenten h�ller du b�de KONTROLL och META nedtryckt samtidigt
|
|
1003 som du trycker v. Det har ingen betydelse vilken av tangenterna
|
|
1004 KONTROLL och META som trycks f�rst, f�r b�gge fungerar s� att de
|
|
1005 "modifierar" de andra tangenterna du trycker.
|
|
1006
|
|
1007 Om du inte har META-tangenten och anv�nder ESC ist�llet �r
|
|
1008 ordningsf�ljden viktig. Du m�ste trycka ESC f�ljt av KONTROLL-v,
|
|
1009 KONTROLL-ESC v fungerar inte. Det �r f�r att ESC �r ett tecken i sig
|
|
1010 och inte en �kta "modifierare".
|
|
1011
|
|
1012 >> Skriv C-x 1 i det �vre f�nstret f�r att bli kvitt det nedre
|
|
1013 f�nstret.
|
|
1014
|
|
1015 Om du hade skrivit C-x 1 i det nedre f�nstret skulle det �vre ha
|
|
1016 f�rsvunnit. T�nk p� detta kommando som "Beh�ll bara ett f�nster, det
|
|
1017 som mark�ren st�r i."
|
|
1018
|
|
1019 Du m�ste inte ha samma buffert i b�gge f�nstren. Du kan anv�nda C-x
|
|
1020 C-f f�r att finna en ny fil i ett av f�nstren samtidigt som det andra
|
|
1021 f�nstret f�rblir of�r�ndrat. Du kommer att m�rka att f�nstren �r helt
|
|
1022 oberoende.
|
|
1023
|
|
1024 H�r �r ett annat s�tt att anv�nda tv� f�nster till att visa tv� olika
|
|
1025 filer:
|
|
1026
|
|
1027 >> Skriv C-x 4 C-f f�ljt av ett filnamn. Avsluta med <Return>.
|
|
1028 Den nya filen kommer d� att dyka upp i det nedre f�nstret.
|
|
1029 Mark�ren flyttats ocks� dit.
|
|
1030
|
|
1031 >> Skriv C-x o f�r att g� tillbaka till det �vre f�nstret och C-x
|
|
1032 1 f�r att bli kvitt det nedre igen.
|
|
1033
|
|
1034
|
|
1035 * REKURSIVA REDIGERINGSNIV�ER
|
|
1036 -----------------------------
|
|
1037
|
|
1038 Ibland kan du hamna i n�got som kallas "rekursiv redigering"
|
|
1039 (recursive editing level). Detta indikeras med hakparenteser runt
|
|
1040 huvudl�get i l�gesraden. Till exempel kan det st� [(Fundamental)]
|
|
1041 ist�llet f�r (Fundamental).
|
|
1042
|
|
1043 F�r att komma ur rekursiv redigering trycker du ESC ESC ESC. Detta �r
|
|
1044 ett generellt brytkommando. Du kan ocks� anv�nda det f�r att bli kvitt
|
|
1045 extra f�nster och f�r att komma ut ur minibufferten.
|
|
1046
|
|
1047 >> Skriv M-x f�r att komma in i minibufferten. Skriv s� ESC ESC ESC
|
|
1048 f�r att komma ut.
|
|
1049
|
|
1050 Du kan inte anv�nda C-g f�r att komma ut ur rekursiv redigering.
|
|
1051 Detta �r f�r att C-g anv�nds f�r att avbryta kommandon och argument
|
|
1052 under rekursiv redigering.
|
|
1053
|
|
1054
|
|
1055 * MER HJ�LP
|
|
1056 -----------
|
|
1057
|
|
1058 I denna v�gledning har vi f�rs�kt inkludera precis s� mycket
|
|
1059 information att du kan b�rja anv�nda Emacs. Det finns s� m�nga
|
|
1060 m�jligheter i Emacs att det skulle vara om�jligt att f�rklara alla
|
|
1061 h�r. Men du VILL s�kert l�ra dig mer om Emacs eftersom den har m�nga
|
|
1062 goda egenskaper. Emacs tillhandah�ller kommandon f�r att l�sa all
|
|
1063 dokumentation. Dessa hj�lpkommandon startas med teckenkombinationen
|
|
1064 C-h.
|
|
1065
|
|
1066 F�r att anv�nda hj�lpen skriver du C-h f�ljt av ett tecken f�r den
|
|
1067 hj�lp du beh�ver. Om du verkligen �r helt villr�dig kan du trycka C-h
|
|
1068 ? f�r att Emacs skall visa vilken hj�lp som finns tillg�nglig. Om du
|
|
1069 har skrivit C-h och best�mmer dig f�r att du inte beh�ver ha n�gon
|
|
1070 hj�lp kan du trycka C-g f�r att avbryta.
|
|
1071
|
|
1072 (P� vissa platser �r C-h omkonfigurerad. Det �r normalt ingen bra ide�,
|
|
1073 s� du kan p� goda grunder klaga hos systemadministrat�ren. Under
|
|
1074 tiden, om C-h inte visar ett hj�lpmeddelande l�ngst ner p� sk�rmen,
|
|
1075 kan du i st�llet f�rs�ka med funktionstangenten F1 eller M-x
|
|
1076 help<Return>.)
|
|
1077
|
|
1078 Den mest grundl�ggande hj�lp-funktionen �r C-h c. Skriv C-h, ett "c"
|
|
1079 och en knappsekvens. Emacs ger d� en beskrivning av kommandot.
|
|
1080
|
|
1081 >> Skriv C-h c C-p.
|
|
1082 Meddelandet skall d� bli n�got i stil med
|
|
1083
|
|
1084 C-p runs the command previous-line
|
|
1085
|
|
1086 Detta ger ett funktionsnamn. Funktionsnamnen anv�nds huvudsakligen f�r
|
|
1087 att specialanpassa och utvidga Emacs. Men eftersom funktionerna har
|
|
1088 beskrivande namn kan de ocks� fungera som en enkel dokumentation,
|
|
1089 tillr�ckligt f�r att p�minna dig om kommandon du redan l�rt dig.
|
|
1090
|
|
1091 Flerteckenskommandon, s� som C-x C-s och (om du inte har META, EDIT
|
|
1092 eller ALT tangenten) <ESC> v, �r ocks� till�tna efter C-h c.
|
|
1093
|
|
1094 F�r att f� mer information om ett kommando kan du anv�nda C-h k
|
|
1095 ist�llet f�r C-h c.
|
|
1096
|
|
1097 >> Skriv C-h k C-p.
|
|
1098
|
|
1099 Detta kommer visa funktionens dokumentation och namn i ett eget
|
|
1100 f�nster. F�r att avsluta hj�lpf�nstret kan du trycka q. Du beh�ver
|
|
1101 inte g�ra det omedelbart. Du kan editera med hj�lptexten som st�d f�r
|
|
1102 att f�rst senare ta bort f�nstret med q.
|
|
1103
|
|
1104 H�r �r fler varianter p� C-h:
|
|
1105
|
|
1106 C-h f Beskriv en funktion. Du skriver in funktionsnamnet.
|
|
1107
|
|
1108 >> Prova att skriva C-h f previous-line<Return>.
|
|
1109 Detta ger den information Emacs har om funktionen
|
|
1110 som implementerar kommandot C-p.
|
|
1111
|
|
1112 C-h a Apropos. Listar alla funktioner och variabler som
|
|
1113 inneh�ller s�kstr�ngen. Kommandon som startas med M-x
|
|
1114 markeras med en stj�rna (*) till v�nster om
|
|
1115 funktionsnamnet.
|
|
1116
|
|
1117 >> Skriv C-h a newline<Return>.
|
|
1118
|
|
1119 Detta ger en lista �ver alla funktioner och variabler d�r "newline"
|
|
1120 ing�r i namnet. Du kan trycka <Return> eller klicka med den mellersta
|
|
1121 musknappen f�r att hitta mer information om en funktion eller
|
|
1122 variabel. Tryck q f�r att avsluta.
|
|
1123
|
|
1124
|
|
1125 * TILL SIST
|
|
1126 -----------
|
|
1127
|
|
1128 T�nk p� att anv�nda C-x C-c f�r att avsluta Emacs permanent. F�r att
|
|
1129 tillf�lligt g� till ett skal, s� att du senare kan komma tillbaka
|
|
1130 igen, anv�nd C-z. (Under X kommer detta att minimera Emacs.)
|
|
1131
|
|
1132 Denna v�gledningen �r avsedd f�r nya anv�ndare, om det �r n�got som �r
|
|
1133 oklart duger det inte att sitta och tycka synd om sig sj�lv -- Skicka
|
|
1134 ett mail och klaga!
|
|
1135
|
|
1136
|
|
1137 * KOPIERING
|
|
1138 -----------
|
|
1139
|
|
1140 Denna v�gledning h�rstammar fr�n en hel rad Emacs-v�gledningar och den
|
|
1141 f�rsta skrevs av Stuart Cracraft f�r den ursprungliga Emacs. Ben Wing
|
|
1142 uppdaterade v�gledningen f�r X Windows. Martin Buchholz och Hrvoje
|
|
1143 Niksic lade till mer �ndringar f�r XEmacs och Mats Lidell �versatte
|
|
1144 den till Svenska.
|
|
1145
|
|
1146 This version of the tutorial, like GNU Emacs, is copyrighted, and
|
|
1147 comes with permission to distribute copies on certain conditions:
|
|
1148
|
|
1149 Copyright (c) 1985, 1996 Free Software Foundation
|
|
1150
|
|
1151 Permission is granted to anyone to make or distribute verbatim copies
|
|
1152 of this document as received, in any medium, provided that the
|
|
1153 copyright notice and permission notice are preserved,
|
|
1154 and that the distributor grants the recipient permission
|
|
1155 for further redistribution as permitted by this notice.
|
|
1156
|
|
1157 Permission is granted to distribute modified versions
|
|
1158 of this document, or of portions of it,
|
|
1159 under the above conditions, provided also that they
|
|
1160 carry prominent notices stating who last altered them.
|
|
1161
|
|
1162 The conditions for copying Emacs itself are more complex, but in the
|
|
1163 same spirit. Please read the file COPYING and then do give copies of
|
|
1164 GNU Emacs to your friends. Help stamp out software obstructionism
|
|
1165 ("ownership") by using, writing, and sharing free software!
|