760
+ − 1 Detta dokument �r baserat p� den engelska handledningen, som har
+ − 2 Copyright (c) 1985, 1996 Free Software Foundation, Inc. Se slutet av
+ − 3 dokumentet f�r villkor och f�ruts�ttningar.
+ − 4
+ − 5 Detta �r den Svenska anv�ndarhandledningen till Emacs.
+ − 6
+ − 7 Emacs-kommandon inneb�r ofta anv�ndning av kontrolltangenten (oftast
+ − 8 m�rkt CTRL eller CTL) eller META-tangenten. P� vissa tangentbord �r
+ − 9 META-tangenten m�rkt ALT eller EDIT eller n�got annat. P� Suns
+ − 10 tangentbord, till exempel, �r det rutertangenten till v�nster om
+ − 11 mellanslagstangenten. Om du inte har n�gon META-tangent kan du anv�nda
+ − 12 ESC. Ist�llet f�r att skriva META eller KONTROLL kommer vi h�r att
+ − 13 anv�nda f�ljande f�rkortningar:
+ − 14
+ − 15 C-<chr> betyder att du skall h�lla ner kontrolltangenten samtidigt
+ − 16 som du skriver bokstaven <chr>. Allts� betyder C-f: h�ll ner
+ − 17 kontrolltangenten och tryck f.
+ − 18 M-<chr> betyder att du skall h�lla ned META-, EDIT- eller
+ − 19 ALT-tangenten samtidigt som du skriver <chr>. Om du inte har
+ − 20 n�gon META-, EDIT- eller ALT-tangent kan du trycka <ESC>,
+ − 21 sl�ppa tangenten och sedan trycka bokstaven <chr>. N�r vi
+ − 22 skriver <ESC> avser vi ESC-tangenten.
+ − 23
+ − 24 Viktigt: F�r att avsluta Emacs trycker du C-x C-c (tv� tecken).
+ − 25 Tecknen ">>" i v�nstermarginalen anger att du kan prova ett
+ − 26 kommando. Till exempel:
+ − 27 <<Tomma rader s�tts in h�r n�r help-with-tutorial aktiveras>>
+ − 28 >> Tryck C-v (View next screen) f�r att hoppa till n�sta sk�rmbild.
+ − 29 Prova nu. H�ll ned kontrolltangenten och tryck v.
+ − 30 Fr�n och med nu b�r du g�ra detta n�r du �r f�rdig med en
+ − 31 sk�rmbild.
+ − 32
+ − 33 Notera att det �r ett �verlapp p� tv� rader n�r du byter fr�n
+ − 34 sk�rmbild till sk�rmbild. Detta �r f�r att beh�lla sammanhanget n�r du
+ − 35 bl�ddrar fram�t i filen.
+ − 36
+ − 37 Det f�rsta du beh�ver veta �r hur du man�vrerar fr�n plats till plats
+ − 38 i texten. Du har redan l�rt dig hur du flyttar en sk�rmbild fram�t,
+ − 39 med C-v. F�r att flytta dig en sk�rmbild bak�t trycker du M-v. (H�ll
+ − 40 ned META-tangenten och tryck v eller tryck <ESC>v om du inte har
+ − 41 META-, EDIT- eller ALT-tangent.)
+ − 42
+ − 43 >> Prova att trycka M-v och C-v n�gra g�nger.
+ − 44
+ − 45
+ − 46 * SAMMANFATTNING
+ − 47 ----------------
+ − 48
+ − 49 F�ljande kommandon �r bra f�r att se hela sk�rmbilder:
+ − 50
+ − 51 C-v Flytta en sk�rmbild fram�t.
+ − 52 M-v Flytta en sk�rmbild bak�t.
+ − 53 C-l Rita om sk�rmen och placera texten d�r mark�ren st�r
+ − 54 mitt p� sk�rmbilden. (Det �r KONTROLL-L, inte
+ − 55 KONTROLL-1.)
+ − 56
+ − 57 >> Leta reda p� mark�ren och se vad som st�r d�r. Tryck sedan C-l.
+ − 58 Hitta mark�ren igen och notera att det �r samma text som st�r kring
+ − 59 mark�ren nu.
+ − 60
+ − 61
+ − 62 * GRUNDL�GGANDE MARK�RR�RELSER
+ − 63 ------------------------------
+ − 64
+ − 65 Att flytta sig fr�n sk�rmbild till sk�rmbild kan vara bra, men hur
+ − 66 f�rflyttar man sig till en speciell plats p� sk�rmen?
+ − 67
+ − 68 Det finns flera s�tt att g�ra detta p�. Det vanligaste �r att anv�nda
+ − 69 kommandona C-p, C-b, C-f och C-n. Vart och ett av dessa kommandon
+ − 70 flyttar mark�ren en rad eller en kolumn i en best�md riktning p�
+ − 71 sk�rmen. H�r visas dessa fyra kommandon och i vilken riktning de
+ − 72 flyttar mark�ren:
+ − 73
+ − 74
+ − 75 F�reg�ende rad, C-p
+ − 76 :
+ − 77 :
+ − 78 Bak�t, C-b .... Nuvarande mark�rposition .... Fram�t, C-f
+ − 79 :
+ − 80 :
+ − 81 N�sta rad, C-n
+ − 82
+ − 83 >> Flytta mark�ren till linjen mitt i diagrammet genom att anv�nda C-n
+ − 84 och C-p. Anv�nd sedan C-l f�r att centrera diagrammet p�
+ − 85 sk�rmbilden.
+ − 86
+ − 87 Detta �r s�kert lite enklare att f�rst� om du t�nker p� dessa
+ − 88 f�rkortningar: P f�r f�reg�ende (previous), N f�r n�sta (next), B f�r
+ − 89 bak�t (backward) och F f�r fram�t (forward). Detta �r de grundl�ggande
+ − 90 kommandona f�r att flytta mark�ren och du kommer s�kert att anv�nda
+ − 91 dem hela tiden, s� det �r en stor f�rdel om du l�r dig dem nu.
+ − 92
+ − 93 >> G�r n�gra C-n s� att du kommer ned till den h�r raden.
+ − 94
+ − 95 >> Flytta dig in i raden med hj�lp av n�gra C-f och sedan upp�t
+ − 96 med n�gra C-p. L�gg m�rke till vad C-p g�r n�r mark�ren st�r mitt
+ − 97 p� en rad.
+ − 98
+ − 99 Textrader �r �tskilda med radslutstecken. Den sista raden i filen
+ − 100 avslutas ocks� vanligtvis med ett radslut men Emacs kr�ver inte att
+ − 101 den g�r det.
+ − 102
+ − 103 >> Prova med C-b i b�rjan av en rad. Detta g�r att mark�ren
+ − 104 flyttas till slutet av den tidigare raden. Detta �r f�r att den
+ − 105 flyttar mark�ren �ver radslutstecknet.
+ − 106
+ − 107 C-f flyttar ocks� �ver radslut, precis som C-b.
+ − 108
+ − 109 >> G�r n�gra fler C-b s� att du f�r en k�nsla f�r var mark�ren
+ − 110 �r. Tryck sedan n�gra C-f tills du kommer till slutet av
+ − 111 raden. Tryck ytterligare en C-f s� att du flyttar mark�ren till
+ − 112 n�sta rad.
+ − 113
+ − 114 N�r du flyttar mark�ren f�rbi toppen eller botten av sk�rmbilden
+ − 115 kommer texten utanf�r sk�rmen att komma fram. Detta kallas "rullning"
+ − 116 och g�r det m�jligt f�r Emacs att flytta mark�ren utan att den
+ − 117 f�rsvinner ut ur sk�rmbilden.
+ − 118
+ − 119 >> Prova att flytta mark�ren f�rbi sk�rmbildens nederkant med hj�lp av
+ − 120 C-n och se vad som h�nder.
+ − 121
+ − 122 Om det g�r f�r sakta att flytta mark�ren ett tecken i taget kan du
+ − 123 flytta den ett ord. M-f flyttar mark�ren ett ord fram�t och M-b
+ − 124 flyttar den ett ord bak�t.
+ − 125
+ − 126 >> Prova n�gra M-f och M-b.
+ − 127
+ − 128 Om mark�ren st�r mitt i ett ord kommer M-f att flytta mark�ren till
+ − 129 slutet av ordet. Om du st�r mitt emellan tv� ord kommer M-f att flytta
+ − 130 mark�ren till slutet av n�sta ord. M-b fungerar p� samma s�tt men i
+ − 131 motsatt riktning.
+ − 132
+ − 133 >> Tryck M-f och M-b n�gra g�nger och skifta mark�rposition med n�gra
+ − 134 C-f och C-b s� att du ser hur M-f och M-b uppf�r sig vid olika
+ − 135 placeringar av mark�ren b�de i och mellan ord.
+ − 136
+ − 137 L�gg m�rke till likheten mellan C-f och C-b � ena sidan och M-f och
+ − 138 M-b � den andra. Ofta anv�nds META-kommandon till spr�krelaterade
+ − 139 operationer (ord, stycken, avsnitt), medan kontrollkommandon anv�nds
+ − 140 till grundl�ggande operationer som inte beror av vad man redigerar
+ − 141 (bokst�ver, rader, etc.).
+ − 142
+ − 143 Denna likhet finns ocks� mellan rader och stycken: C-a och C-e flyttar
+ − 144 mark�ren till b�rjan av en rad eller till slutet av en rad, medan M-a
+ − 145 och M-e flyttar den till b�rjan respektive slutet av ett stycke.
+ − 146
+ − 147 >> Prova n�gra C-a och sedan n�gra C-e.
+ − 148 Prova ocks� n�gra M-a och sedan n�gra M-e.
+ − 149
+ − 150 Se hur efterf�ljande C-a efter varandra inte g�r n�got, medan flera
+ − 151 M-a forts�tter att flytta mark�ren till n�sta stycke. �ven om detta
+ − 152 inte verkar sj�lvklart �r det ganska naturligt.
+ − 153
+ − 154 Platsen d�r mark�ren �r i texten kallas ocks� f�r "arbetspunkt"
+ − 155 (point). Eller omskrivet: Mark�ren visar p� sk�rmen var arbetspunkten
+ − 156 �r i texten.
+ − 157
+ − 158 H�r �r en kort sammanfattning av de enklaste mark�rf�rflyttnings-
+ − 159 kommandona, inklusive ord- och styckesf�rflyttningskommandon:
+ − 160
+ − 161 C-f Flytta mark�ren ett steg fram�t
+ − 162 C-b Flytta mark�ren ett steg bak�t
+ − 163
+ − 164 M-f Flytta mark�ren ett ord fram�t
+ − 165 M-b Flytta mark�ren ett ord bak�t
+ − 166
+ − 167 C-n Flytta mark�ren till n�sta rad
+ − 168 C-p Flytta mark�ren till f�reg�ende rad
+ − 169
+ − 170 C-a Flytta mark�ren till b�rjan av raden
+ − 171 C-e Flytta mark�ren till slutet av raden
+ − 172
+ − 173 M-a Flytta mark�ren till b�rjan av meningen
+ − 174 M-e Flytta mark�ren till slutet av meningen
+ − 175
+ − 176 >> Prova alla dessa kommandon n�gra g�nger f�r tr�nings skull.
+ − 177 Dessa �r de kommandon som anv�nds mest.
+ − 178
+ − 179 Tv� andra viktiga mark�rr�relsekommandon �r M-< (META mindre-�n), som
+ − 180 flyttar mark�ren till b�rjan av texten, och M-> (META st�rre-�n), som
+ − 181 flyttar den till slutet av texten.
+ − 182
+ − 183 P� en del tangentbord �r "<" placerad �ver komma, s� att man m�ste
+ − 184 anv�nda skift f�r att f� fram den. P� dessa tangentbord m�ste man
+ − 185 ocks� anv�nda skift f�r att skriva M-<. Utan skifttangenten skulle det
+ − 186 bli M-komma.
+ − 187
+ − 188 >> Prova M-< nu f�r att flytta mark�ren till b�rjan av v�gledningen.
+ − 189 Anv�nd sedan C-v f�r att flytta mark�ren tillbaka hit igen.
+ − 190
+ − 191 >> Prova ocks� M-> f�r att flytta mark�ren till slutet av v�gledningen.
+ − 192 Anv�nd sedan M-v f�r att flytta mark�ren tillbaka hit igen.
+ − 193
+ − 194 Du kan ocks� flytta mark�ren med hj�lp av piltangenterna, om
+ − 195 terminalen har piltangenter. Vi f�resl�r att du l�r dig C-b, C-f, C-n
+ − 196 och C-p av tre sk�l. F�r det f�rsta kommer de att fungera p� alla
+ − 197 slags terminaler. F�r det andra kommer du att finna, n�r du har f�tt
+ − 198 lite tr�ning i att anv�nda Emacs, att det g�r mycket snabbare att
+ − 199 anv�nda kontrollfunktionerna �n piltangenterna (f�r att du undviker
+ − 200 att �ndra fingers�ttningen). Den tredje anledningen �r att n�r man har
+ − 201 l�rt sig att anv�nda kontrolltangenten blir det l�ttare att l�ra sig
+ − 202 de mer avancerade kontrollfunktionerna.
+ − 203
+ − 204 De flesta kommandon i Emacs tar ett numeriskt argument och f�r de
+ − 205 flesta kommandon leder detta till att de repeteras. Ett numeriskt
+ − 206 argument anges genom att du skriver C-u och sedan talet, innan du
+ − 207 skriver kommandot. Om du har en META- (eller EDIT- eller ALT-) tangent
+ − 208 s� finns det ett annat alternativ f�r att ge numeriska argument: skriv
+ − 209 talet medan du h�ller ned META-tangenten. Vi f�resl�r att du anv�nder
+ − 210 C-u f�r det fungerar p� alla slags terminaler. Det numeriska
+ − 211 argumentet kallas ocks� f�r "prefixargument" eftersom det skrivs f�re
+ − 212 kommandot.
+ − 213
+ − 214 Till exempel: C-u 8 C-f flyttar mark�ren �tta steg fram�t.
+ − 215
+ − 216 >> Prova C-n eller C-p med ett numeriskt argument s� att du
+ − 217 kommer s� n�ra den h�r raden som m�jligt med ett enda kommando.
+ − 218
+ − 219 De flesta kommandon anv�nder det numeriska argumentet f�r ett
+ − 220 repeterat utf�rande men det finns kommandon som anv�nder det
+ − 221 annorlunda. Flera kommandon, men inga av dem du l�rt dig hittills,
+ − 222 anv�nder det som en flagga. Med ett prefixargument, och oberoende av
+ − 223 dess v�rde, g�r kommandot n�got annat.
+ − 224
+ − 225 C-v och M-v finns med bland dessa undantag. Om man ger ett argument
+ − 226 till ett av dessa kommandon kommer sk�rmbilden flytta sig upp eller
+ − 227 ned s� m�nga rader som argumentet anger, ist�llet f�r s� m�nga
+ − 228 sk�rmbilder. Till exempel kommer C-u 8 C-v flytta sk�rmbilden 8 rader
+ − 229 upp�t.
+ − 230
+ − 231 >> Prova C-u 8 C-v nu.
+ − 232
+ − 233 Detta borde ha flyttat sk�rmbilden 8 rader upp�t. Om du �nskar flytta
+ − 234 tillbaka igen �r det bara att ge samma argument till M-v.
+ − 235
+ − 236 Om du anv�nder Emacs under ett f�nstersystem, som X11 eller
+ − 237 MS-Windows, finns det troligen ett rektangul�rt omr�de p� v�nster sida
+ − 238 av Emacs-f�nstret, en s� kallad rullningslist. Genom att klicka i den
+ − 239 med musen kan du rulla texten.
+ − 240
+ − 241 >> Prova att trycka med den mellersta musknappen i det utvalda omr�det
+ − 242 p� rullningslisten. Detta b�r flytta sk�rmbilden till en plats i
+ − 243 texten beroende p� var i rullningslisten du trycker.
+ − 244
+ − 245 >> Prova att flytta musen upp och ner medan du h�ller ner den
+ − 246 mellersta musknappen. Du ser att texten rullar upp och ner beroende
+ − 247 p� hur du f�r musen.
+ − 248
+ − 249
+ − 250 * MARK�RF�RFLYTTNINGAR P� EN X-TERMINAL
+ − 251 ---------------------------------------
+ − 252
+ − 253 Om du sitter vid en X-terminal kommer du antagligen finna det mycket
+ − 254 enklare att anv�nda piltangenterna f�r att flytta mark�ren. V�nster-,
+ − 255 h�ger-, upp- och ned�t-pilarna flyttar mark�ren i �nskad riktning. De
+ − 256 fungerar p� samma s�tt som C-b, C-f, C-p och C-n men �r enklare att
+ − 257 sl� och f�rst�. Du kan ocks� anv�nda C-v�nsterpil och C-h�gerpil f�r
+ − 258 att flytta mark�ren �ver ord och C-upp�tpil och C-ned�tpil f�r att
+ − 259 flytta den �ver textblock. (Till exempel f�r att flytta f�rbi ett
+ − 260 stycke om du redigerar text.)
+ − 261
+ − 262 Om du har tangenter m�rkta med HOME (eller BEGIN) och END kan du
+ − 263 anv�nda dessa f�r att g� till b�rjan respektive slutet av raden och
+ − 264 C-HOME och C-END kommer att g� till b�rjan respektive slutet av
+ − 265 filen. Om tangentbordet har PgUp- och PgDn-tangenter kan du anv�nda
+ − 266 dem f�r att g� upp och ner en sk�rmbild �t g�ngen p� samma s�tt som
+ − 267 med M-v och C-v.
+ − 268
+ − 269 Alla dessa kan ocks� ta numeriska argument, som beskrivits tidigare.
+ − 270 Du kan ocks� anv�nda en genv�g f�r att skriva in dessa argument: h�ll
+ − 271 ned CONTROL eller META tangenten och skriv in numret. Till exempel f�r
+ − 272 att g� 12 ord till h�ger trycker du C-1 C-2 C-h�gerpil. L�gg m�rke
+ − 273 till att det �r mycket enkelt att skriva eftersom du inte beh�ver
+ − 274 sl�ppa kontrolltangenten mellan tangenttryckningarna.
+ − 275
+ − 276
+ − 277 * OM EMACS H�NGER
+ − 278 -----------------
+ − 279
+ − 280 Om Emacs slutar att reagera p� kommandon kan du lugnt stoppa dem genom
+ − 281 att trycka C-g. Du kan ocks� anv�nda C-g f�r att stoppa ett kommando
+ − 282 som tar f�r l�ng tid att utf�ra.
+ − 283
+ − 284 Det �r ocks� m�jligt att anv�nda C-g f�r att avbryta ett numeriskt
+ − 285 argument eller b�rjan p� ett kommando som du inte �nskar att utf�ra.
+ − 286
+ − 287 >> Skriv C-u 100 f�r att ge ett numeriskt argument p� 100 och tryck
+ − 288 C-g. Tryck nu C-f. Mark�ren skall nu flytta sig bara ett steg, f�r att
+ − 289 du avbr�t argumentet med C-g.
+ − 290
+ − 291 Om du av misstag sl�r <ESC> blir du kvitt detta med ett C-g.
+ − 292
+ − 293
+ − 294 * SP�RRADE KOMMANDON
+ − 295 --------------------
+ − 296
+ − 297 En del Emacs-kommandon �r "sp�rrade" s� att nyb�rjare inte skall
+ − 298 anv�nda dem av misstag.
+ − 299
+ − 300 Om du provar ett av dessa sp�rrade kommandon kommer Emacs ge ett
+ − 301 meddelande som ber�ttar vilket kommando det �r och kommer att fr�ga om
+ − 302 du verkligen vill forts�tta och utf�ra detta kommando.
+ − 303
+ − 304 Om du verkligen �nskar att utf�ra kommandot trycker du mellanslag som
+ − 305 svar p� fr�gan. Normalt, om du inte �nskar att utf�ra detta kommando,
+ − 306 svarar du "n" p� fr�gan.
+ − 307
+ − 308 >> Skriv C-x n p (som �r ett sp�rrat kommando).
+ − 309 Skriv n som svar p� fr�gan.
+ − 310
+ − 311
+ − 312 * F�NSTER
+ − 313 ---------
+ − 314
+ − 315 Emacs kan ha flera f�nster och varje f�nster kan visa sin egen text.
+ − 316 L�gg m�rke till att "f�nster" i Emacs inte refererar till separata
+ − 317 �verlappande f�nster i f�nstersystemet, utan till separata delar i ett
+ − 318 enda X-f�nster.(Emacs kan ocks� ha flera X-f�nster eller "ramar" i
+ − 319 Emacs-terminologi. Detta beskrivs senare.)
+ − 320
+ − 321 Vi kommer f�rklara senare hur man anv�nder flera f�nster. H�r skall vi
+ − 322 f�rklara hur man blir av med extra f�nster f�r att komma tillbaka till
+ − 323 det grundl�ggande l�get med endast ett f�nster. Det �r enkelt:
+ − 324
+ − 325 C-x 1 Ett f�nster (dvs. ta bort alla andra f�nster).
+ − 326
+ − 327 Det �r KONTROLL-x f�ljt av siffran 1. C-x 1 utvidgar f�nstret d�r
+ − 328 mark�ren st�r s� att det fyller hela sk�rmbilden. Alla andra f�nster
+ − 329 tas bort.
+ − 330
+ − 331 >> Flytta mark�ren till den h�r raden och tryck C-u 0 C-l.
+ − 332
+ − 333 (Kom ih�g att C-l rensar sk�rmen och mittst�ller raden d�r mark�ren
+ − 334 st�r. Om du ger ett numeriskt argument till detta kommando betyder det
+ − 335 "rensa sk�rmen och placera raden d�r mark�ren st�r p� raden som
+ − 336 argumentet anger". D�rf�r betyder C-u 0 C-l att sk�rmen skall rensas
+ − 337 och raden d�r mark�ren st�r placeras �verst.)
+ − 338
+ − 339 >> Skriv C-x 2.
+ − 340 Se hur det h�r f�nstret krymper samtidigt som ett nytt upptr�der
+ − 341 med samma inneh�ll som detta.
+ − 342
+ − 343 >> Sl� C-x 1 och se hur det nya f�nstret nu f�rsvinner.
+ − 344
+ − 345
+ − 346 * SKRIVA OCH TA BORT TEXT
+ − 347 -------------------------
+ − 348
+ − 349 Om du �nskar att s�tta in text �r det bara att skriva in
+ − 350 texten. Tecken som du kan se, s� som A, 7, *, etc. tolkas som text och
+ − 351 s�tts in direkt. Skriv <Return> (retur-tangenten) f�r att s�tta in en
+ − 352 radbrytning.
+ − 353
+ − 354 Du kan radera det sista tecknet du skrev genom att trycka <Delete>.
+ − 355 <Delete> �r en tangent p� tangentbordet, som kan vara m�rkt "Del". I
+ − 356 n�gra fall fungerar ocks� "backsteg" som <Delete> men inte alltid!
+ − 357
+ − 358 Generellt raderar <Delete> tecknet precis f�re den aktuella
+ − 359 mark�rspositionen.
+ − 360
+ − 361 >> G�r detta nu: Skriv in n�gra tecken och ta bort dem genom att
+ − 362 anv�nda <Delete>. Var inte r�dd f�r att skriva i den h�r filen, du
+ − 363 kommer inte att kunna f�r�ndra originalet till v�gledningen. Detta
+ − 364 �r bara en lokal kopia.
+ − 365
+ − 366 N�r en rad blir f�r l�ng f�r att rymmas p� en sk�rmbredd s� forts�tter
+ − 367 den p� raden under. Ett bakstreck ("\") (eller om du k�r under ett
+ − 368 f�nstersystem, en liten b�jd pil) i slutet av h�germarginalen
+ − 369 indikerar att raden forts�tter.
+ − 370
+ − 371 >> Skriv in lite text s� att du kommer till slutet av raden och
+ − 372 forts�tt att skriva lite till. Du kommer d� att se hur
+ − 373 forts�ttningstecknet ser ut.
+ − 374
+ − 375 >> Anv�nd <Delete> f�r att radera texten tills raden ryms p� en
+ − 376 sk�rmbredd igen. Forts�ttningstecknet kommer d� att f�rsvinna.
+ − 377
+ − 378 Du kan radera radbrytning precis som andra tecken. Genom att radera
+ − 379 radbrytningen mellan tv� rader sl�s dessa samman till en. Om
+ − 380 resultatet av denna sammanslagning blir f�r stor f�r att passa inom en
+ − 381 sk�rmbredd, s� kommer den att visas med ett forts�ttningstecken.
+ − 382
+ − 383 >> Flytta mark�ren till b�rjan av en rad och tryck <Delete>.
+ − 384 Detta kommer att klistra ihop raden med raden �ver.
+ − 385
+ − 386 >> Tryck <Return> f�r att s�tta in radbrytningen du tog bort.
+ − 387
+ − 388 T�nk p� att de flesta Emacs-kommandon kan ta numeriska argument. Detta
+ − 389 g�ller ocks� texttecken. Genom att repetera ett texttecken kommer det
+ − 390 skrivas flera g�nger.
+ − 391
+ − 392 >> Prova det nu: Skriv C-u 8 * f�r att s�tta in ********.
+ − 393
+ − 394 Du har nu l�rt dig de mest grundl�ggande s�tten att skriva n�got i
+ − 395 Emacs och att r�tta fel. Du kan radera ord och rader ocks�. H�r �r en
+ − 396 �versikt �ver kommandon f�r radering:
+ − 397
+ − 398 <Delete> raderar tecknet som st�r precis f�re mark�ren
+ − 399 C-d raderar tecknet som st�r precis under mark�ren
+ − 400
+ − 401 M-<Delete> raderar ordet precis f�re mark�ren
+ − 402 M-d raderar ordet precis efter mark�ren
+ − 403
+ − 404 C-k raderar fr�n mark�ren till slutet av raden
+ − 405 M-k raderar till slutet av stycket
+ − 406
+ − 407 L�gg m�rke till att <Delete> och C-d kontra M-<Delete> och M-d f�ljer
+ − 408 m�nstret som b�rjade med C-f och M-f. (<Delete> �r inte precis
+ − 409 ett kontrolltecken men l�t oss inte bry oss om det.) C-k och M-k
+ − 410 fungerar p� samma s�tt som C-e och M-e (n�stan).
+ − 411
+ − 412 N�r du raderar mer �n ett tecken �t g�ngen kommer Emacs att spara den
+ − 413 borttagna texten s� att du han h�mta tillbaka den igen. Denna text
+ − 414 kallas borttagen (killed). Att f� tillbaka borttagen text kallas att
+ − 415 h�mta den (yank). Du kan antingen h�mta tillbaka borttagen text till
+ − 416 samma plats som den blev raderad eller ocks� kan du s�tta in den p� en
+ − 417 annan plats i texten. Du kan ocks� h�mta tillbaka den flera g�nger s�
+ − 418 att du f�r flera lika f�rekomster av den. Kommandot f�r att h�mta
+ − 419 tillbaka texten �r C-y.
+ − 420
+ − 421 Skillnaden mellan att "ta bort" (killing) och "radera" (deleting) text
+ − 422 �r att "borttagen" text kan h�mtas tillbaka, medan raderad text inte
+ − 423 kan det. �terins�ttning av borttagen text kallas "�terh�mtning"
+ − 424 (yanking). Generellt kan man s�ga att kommandon som tar bort fler �n
+ − 425 ett tecken sparar undan texten (s� att den kan �terh�mtas) medan
+ − 426 kommandon som bara raderar ett tecken eller tomma rader och mellanrum
+ − 427 inte sparar n�gonting (och den texten kan allts� inte �terh�mtas).
+ − 428
+ − 429 >> Flytta mark�ren till b�rjan av en rad som inte �r tom.
+ − 430 Tryck C-k f�r att ta bort texten p� raden.
+ − 431 >> Tryck C-k en g�ng till. Du kommer nu se att den raderar den tomma
+ − 432 raden som var kvar.
+ − 433
+ − 434 L�gg m�rke till att ett enstaka C-k bara raderar texten p� raden och
+ − 435 att det andra C-k raderar sj�lva raden och flyttar upp texten p� raden
+ − 436 under ett steg. C-k hanterar numeriska argument lite speciellt. Den
+ − 437 raderar s� m�nga rader OCH inneh�llet i dem. Detta �r allts� inte bara
+ − 438 en repetition av kommandot. C-u 2 C-k raderar tv� rader samt de tomma
+ − 439 raderna, medan C-k tv� g�nger inte kommer att g�ra det.
+ − 440
+ − 441 Kommandot f�r att h�mta tillbaka text �r C-y. Kommandot h�mtar
+ − 442 tillbaka den sist borttagna texten och placerar den d�r mark�ren �r.
+ − 443
+ − 444 >> Prova: G�r C-y f�r att f� tillbaka texten.
+ − 445
+ − 446 T�nk p� C-y som om du rycker, eller drar, tillbaka n�got som n�gon
+ − 447 tagit ifr�n dig. Notera att om du g�r flera C-k i rad s� kommer all
+ − 448 bortagen text att sparas samlat s� att ett C-y �terh�mtar alla raderna
+ − 449 p� en g�ng.
+ − 450
+ − 451 >> Prova detta. Tryck C-k ett par g�nger.
+ − 452
+ − 453 Och h�mta s� tillbaka igen:
+ − 454
+ − 455 >> Tryck C-y. Flytta mark�ren n�gra rader ned och tryck C-y igen.
+ − 456 S� kopierar man text.
+ − 457
+ − 458 Men vad g�r du om du har en text du �nskar att h�mta tillbaka men du
+ − 459 har redan tagit bort n�got nytt? C-y skulle h�mta tillbaka den senaste
+ − 460 texten som blev borttagen men tidigare bortagen text �r inte
+ − 461 f�rlorad. Du kan f� tillbaka den med kommandot M-y. Efter att du har
+ − 462 anv�nt C-y f�r att h�mta tillbaka den sist borttagna texten kommer M-y
+ − 463 ers�tta denna text med tidigare borttagen text. Genom att g�ra M-y om
+ − 464 och om igen h�mtas allt tidigare borttagen text tillbaka. N�r du har
+ − 465 n�tt den �nskade texten beh�ver du inte g�ra n�got ytterligare f�r att
+ − 466 beh�lla den. Forts�tt bara med din redigeringen och l�mna den
+ − 467 �tertagna texten d�r den �r.
+ − 468
+ − 469 Om du g�r M-y tillr�ckligt m�nga g�nger kommer du att komma tillbaka
+ − 470 till startpunkten (texten som sist blev borttagen).
+ − 471
+ − 472 >> Ta bort en rad, flytta mark�ren till en ny rad och ta bort �ven
+ − 473 denna rad. Anv�nd C-y f�r att h�mta tillbaka den sista raden. Tryck
+ − 474 M-y f�r att byta den mot den tidigare borttagna raden. Tryck flera
+ − 475 M-y och se vad du f�r. Forts�tt med detta tills du f�r tillbaka den
+ − 476 f�rsta raden igen och sedan n�gra g�nger till. Om du vill kan du
+ − 477 prova med positiva och negativa argument till M-y.
+ − 478
+ − 479
+ − 480 * �NGRA
+ − 481 -------
+ − 482
+ − 483 Om du g�r en f�r�ndring i texten och sedan �ngrar dig, s� kan du
+ − 484 upph�va �ndringen med kommandot C-x u (undo).
+ − 485
+ − 486 Normalt kommer C-x u upph�va f�r�ndringen som gjordes av det sist
+ − 487 utf�rda kommandot. Om du repeterar C-x u flera g�nger kommer varje
+ − 488 repetition upph�va ett kommando till.
+ − 489
+ − 490 Det finns tv� undantag. Kommandon som inte f�r�ndrar texten r�knas
+ − 491 inte (detta inkluderar mark�rf�rflyttningar och bl�ddringskommandon),
+ − 492 och inskrivna enkelbokst�ver blir vanligtvis grupperade i grupper om
+ − 493 upp till 20 tecken. Detta �r f�r att reducera antalet C-x u som beh�vs
+ − 494 f�r att �ngra inskriven text.
+ − 495
+ − 496 >> Ta bort den h�r raden med C-k. C-x u kommer att h�mta tillbaka den
+ − 497 igen.
+ − 498
+ − 499 C-_ �r ett alternativ till �ngra-kommandot. Den fungerar p� samma s�tt
+ − 500 som C-x u men �r enklare att trycka flera g�nger i f�ljd. Det
+ − 501 ol�mpliga med C-_ �r att den �r sv�r att hitta p� en del tangentbord.
+ − 502 Det �r d�rf�r vi ocks� har C-x u. P� en del terminaler kan du f� fram
+ − 503 C-_ genom att trycka / samtidigt som Ctrl h�lls nere.
+ − 504
+ − 505 Ett numeriskt argument till C-_ eller C-x u medf�r repetering.
+ − 506
+ − 507 Du kan �ngra radering av text precis p� samma s�tt som du kan �ngra
+ − 508 att du tagit bort text. Skillnaden mellan att ta bort och att radera
+ − 509 n�gonting p�verkar endast om du kan h�mta tillbaka det med C-y. F�r
+ − 510 �ngerfunktionen spelar det ingen roll hur texten f�rsvunnit.
+ − 511
+ − 512
+ − 513 * FILER
+ − 514 -------
+ − 515
+ − 516 F�r att texten du har f�r�ndrat skall sparas permanent m�ste du l�gga
+ − 517 den i en fil. Om du inte g�r det kommer texten att f�rsvinna n�r du
+ − 518 avslutar Emacs. Du l�gger texten i en fil genom att f�rst finna (find)
+ − 519 denna fil. Detta kallas ocks� f�r att bes�ka filen (visit).
+ − 520
+ − 521 Att finna en fil inneb�r att du ser filens inneh�ll i Emacs. P� m�nga
+ − 522 s�tt �r det som om du f�r�ndrar sj�lva filen men f�r�ndringen du g�r
+ − 523 kommer inte bli permanent f�rr�n filen sparas (save). Detta �r f�r att
+ − 524 undvika att halvf�r�ndrade filer sparas n�r du inte vill det. Till och
+ − 525 med n�r du sparar filen kommer Emacs att beh�lla originalet under ett
+ − 526 nytt namn, som backup, ifall du senare �ngrar alltihop.
+ − 527
+ − 528 Om du tittar n�stan l�ngst ner p� sk�rmbilden s� kommer du se en rad
+ − 529 som b�rjar och slutar med minustecken, och som inneh�ller texten
+ − 530 "--:-- TUTORIAL.se". Denna del av sk�rmbilden visar alltid namnet p�
+ − 531 filen du bes�ker. Just nu �r du inne i en fil som heter "TUTORIAL.se"
+ − 532 och som �r en personlig kopia av v�gledningen till Emacs. Vilken fil
+ − 533 du �n �r inne i s� kommer filnamnet st� d�r.
+ − 534
+ − 535 Kommandot f�r att finna filer och spara filer skiljer sig lite fr�n
+ − 536 andra kommandon du har l�rt dig eftersom de best�r av tv� tecken.
+ − 537 B�gge startar med tecknet KONTROLL-x. Det �r faktisk m�nga kommandon
+ − 538 som startar med KONTROLL-x och m�nga av dem har med filer, sk�rmbilder
+ − 539 och liknande saker att g�ra. Dessa kommandon �r tv�, tre eller fyra
+ − 540 tecken l�nga.
+ − 541
+ − 542 En annan sak med kommandot f�r att finna filer �r att du m�ste ange
+ − 543 vilket filnamn du �nskar. Vi s�ger att kommandot "l�ser ett argument
+ − 544 fr�n terminalen". I detta fall �r argumentet namnet p� filen. Efter
+ − 545 att du gett kommandot
+ − 546
+ − 547 C-x C-f Finn en fil
+ − 548
+ − 549 kommer Emacs fr�ga efter ett filnamn. Filnamnet du skriver syns p� den
+ − 550 nedersta raden i sk�rmbilden. Denna sista rad kallas minibuffert n�r
+ − 551 den anv�nds p� det h�r s�ttet. Du kan anv�nda vanliga Emacs-kommandon
+ − 552 f�r att f�r�ndra filnamnet.
+ − 553
+ − 554 N�r du skriver in filnamnet, eller n�got annat i minibufferten, kan du
+ − 555 avbryta med kommandot C-g.
+ − 556
+ − 557 >> Skriv C-x C-f och s� C-g. Detta avbryter minibufferten och
+ − 558 avbryter ocks� C-x C-f kommandot som anv�nde minibufferten. S� att
+ − 559 du inte finner n�gon fil.
+ − 560
+ − 561 N�r du �r f�rdig med att skriva filnamnet trycker du <Return> f�r att
+ − 562 utf�ra kommandot. D� kommer C-x C-f kommandot att b�rja leta fram
+ − 563 filen. Minibufferten f�rsvinner n�r C-x C-f kommandot �r f�rdigt.
+ − 564
+ − 565 Efter en liten stund kommer filen upp p� sk�rmen och du kan b�rja
+ − 566 redigera inneh�llet. N�r du vill spara filen kan du anv�nda detta
+ − 567 kommando
+ − 568
+ − 569 C-x C-s Spara fil
+ − 570
+ − 571 Detta sparar texten p� sk�rmen till filen. F�rsta g�ngen detta g�rs
+ − 572 kommer Emacs att ge originalfilen ett nytt namn s� att den inte g�r
+ − 573 f�rlorad. Det nya filnamnet bildas genom att l�gga till ett "~" i
+ − 574 slutet av det ursprungliga filnamnet.
+ − 575
+ − 576 N�r lagringen �r utf�rd kommer Emacs skriva ut namnet p� filen som
+ − 577 blev sparad. Du b�r spara ofta s� att du inte f�rlorar s� mycket om
+ − 578 systemet kraschar.
+ − 579
+ − 580 >> Skriv C-x C-s f�r att spara en kopia av denna v�gledning.
+ − 581 Detta skall leda till att "Wrote ...TUTORIAL.se" skrivs ut nederst
+ − 582 p� sk�rmbilden.
+ − 583
+ − 584 Observera: P� vissa system leder C-x C-s till att sk�rmen l�ser
+ − 585 sig. Detta tyder p� att systemet har "fl�deskontroll" och att denna
+ − 586 har f�ngat C-s och inte skickat den vidare till Emacs. F�r att
+ − 587 forts�tta m�ste du trycka C-q. Se i s� fall i avsnittet "Spontaneous
+ − 588 Entry to Incremental Search" i Emacs-manualen f�r att f� tips p� hur
+ − 589 detta kan undvikas.
+ − 590
+ − 591 Du kan finna en existerande fil, antingen f�r att f�r�ndra den eller
+ − 592 f�r att titta p� den. Du kan ocks� finna en fil som inte existerar.
+ − 593 Det �r s� man skapar nya filer med Emacs: finn filen, som �r tom till
+ − 594 att b�rja med, och s�tt ig�ng med att skriva texten som skall in i
+ − 595 filen. F�rst n�r du sparar filen kommer Emacs att verkligen skapa
+ − 596 filen med den text du har skrivit. Fr�n och med detta editerar du en
+ − 597 fil som existerar.
+ − 598
+ − 599
+ − 600 * BUFFERTAR
+ − 601 -----------
+ − 602
+ − 603 Om du finner en ny fil med C-x C-f kommer den f�rsta filen forts�tta
+ − 604 att vara �ppen i Emacs. Du kan byta tillbaka till den genom att finna
+ − 605 den p� nytt med C-x C-f. P� s� s�tt kan du ha ett stort antal filer
+ − 606 �ppna i Emacs.
+ − 607
+ − 608 >> Skapa en fil med namnet "foo" genom att trycka C-x C-f foo <Return>.
+ − 609 Skriv in lite text, redigera den och spara "foo" genom att anv�nda
+ − 610 C-x C-s. Skriv till slut C-x C-f TUTORIAL.se<Return> f�r att komma
+ − 611 tillbaka till den h�r v�gledningen.
+ − 612
+ − 613 Emacs sparar texten f�r varje fil i ett objekt kallat "buffert". N�r
+ − 614 du finner en ny fil skapas en ny buffert i Emacs. F�r att se en lista
+ − 615 �ver existerande buffertar i Emacs kan du skriva
+ − 616
+ − 617 C-x C-b Listning av buffertar.
+ − 618
+ − 619 >> Prova C-x C-b nu.
+ − 620
+ − 621 Se hur varje buffert har ett namn och att de ocks� kan ha namnet p�
+ − 622 den fil som inneh�llet kommer fr�n. En del buffertar �r inte knutna
+ − 623 till n�gon fil, till exempel bufferten "*Buffer List*". Det �r den
+ − 624 buffert som inneh�ller buffertlistan som skapades med C-x C-b. Vilken
+ − 625 text du �n ser i ett Emacs-f�nster s� tillh�r den alltid en buffert.
+ − 626
+ − 627 >> Skriv C-x 1 f�r att bli kvitt buffertlistan.
+ − 628
+ − 629 Om du �ndrar texten till en fil och sedan �ppnar en ny fil, s� kommer
+ − 630 inte den f�rsta filen sparas. F�r�ndringen ligger kvar i
+ − 631 bufferten. Skapande och redigering av den nya filen p�verkar inte den
+ − 632 f�rsta filens buffert. Detta kan vara bra men betyder ocks� att du
+ − 633 beh�ver ett l�mpligt s�tt att spara den f�rsta filens buffert. Det �r
+ − 634 omst�ndligt att flytta tillbaka till den tidigare bufferten med C-x
+ − 635 C-f f�r att sedan spara filen med C-x C-s. D�rf�r finns kommandot
+ − 636
+ − 637 C-x s Spara buffertar
+ − 638
+ − 639 C-x s fr�gar f�r varje buffert med �ndringar, som inte sparats, om du
+ − 640 vill spara eller ej.
+ − 641
+ − 642 >> S�tt in en rad med text och spara med C-x s
+ − 643 Du skall nu f� fr�gan om du �nskar spara bufferten
+ − 644 TUTORIAL.se. Svara ja p� fr�gan genom att trycka "y" (yes).
+ − 645
+ − 646
+ − 647 * ANV�NDNING AV MENYER
+ − 648 ----------------------
+ − 649
+ − 650 Om du anv�nder en X-terminal kommer du s�kert att l�gga m�rke till
+ − 651 menyerna p� toppen av sk�rmbilden. Via dessa menyer f�r du tillg�ng
+ − 652 till de mest anv�nda Emacs-kommandona, till exempel find-file
+ − 653 (Open...). Detta �r enklast i b�rjan, n�r du inte k�nner till alla
+ − 654 tangenttryckningar som skall till f�r varje kommando. N�r du l�rt
+ − 655 k�nna Emacs kommer det vara l�ttare att anv�nda tangentbordet.
+ − 656 Tangentbordskombinationen st�r precis efter respektive menykommando.
+ − 657
+ − 658 L�gg m�rke till att det �r m�nga menykommandon som inte har n�gon
+ − 659 tangentbordskombination. Ett exempel �r buffertmenyn (Buffers), som
+ − 660 listar alla tillg�ngliga buffertar. Du kan enkelt byta till en buffert
+ − 661 genom att v�lja namnet p� den i buffertmenyn.
+ − 662
+ − 663
+ − 664 * ANV�NDNING AV MUSEN
+ − 665 ---------------------
+ − 666
+ − 667 N�r du k�r Emacs under X �r det m�jligt att anv�nda musen. Du kan
+ − 668 placera mark�ren genom att trycka p� den v�nstra musknappen vid �nskad
+ − 669 position och du kan markera text genom att h�lla ned v�nstra
+ − 670 musknappen samtidigt som du flyttar mark�ren �ver texten du vill
+ − 671 markera. Alternativt kan du klicka med v�nster musknapp i den ena
+ − 672 �nden av texten du �nskar att markera, flytta muspekaren till den
+ − 673 andra �nden och anv�nd skiftklick (tryck med musknappen samtidigt som
+ − 674 skifttangenten trycks ned) f�r att markera texten.
+ − 675
+ − 676 F�r att ta bort den markerade texten kan du anv�nda kommandot C-w
+ − 677 eller v�lja "Klipp" (Cut) fr�n redigeramenyn (Edit). L�gg m�rke till
+ − 678 att dessa *inte* �r likv�rdiga. C-w sparar bara texten internt i Emacs
+ − 679 (a`la C-k, som beskrivits tidigare), medan Klipp ocks� l�gger texten i
+ − 680 X klippbord, d�r den �r tillg�nglig �ven f�r andra applikationer.
+ − 681
+ − 682 F�r att h�mta text fr�n klippbordet kan du anv�nda "Klistra in"
+ − 683 (Paste) fr�n redigeramenyn.
+ − 684
+ − 685 Den mellersta musknappen anv�nds vanligen f�r att v�lja saker fr�n
+ − 686 sk�rmen. Om du till exempel g�r in i Info (on-line dokumentationen
+ − 687 till Emacs) med C-h i eller via hj�lpmenyn (Help), kan du f�lja
+ − 688 l�nkarna genom att trycka med den mellersta musknappen. Om du skriver
+ − 689 in ett filnamn (till exempel efter C-x C-f) och trycker TAB f�r att f�
+ − 690 fram en fillistning, s� kan du avsluta filnamnet genom att trycka ned
+ − 691 den mellersta musknappen p� filnamnet.
+ − 692
+ − 693 Genom att trycka med h�ger musknapp kan du f� fram en popupmeny.
+ − 694 Inneh�llet i den menyn �r beroende av vilket l�ge du �r i och
+ − 695 vanligtvis inneh�ller den n�gra av de mest anv�nda kommandona s� att
+ − 696 de blir l�tt tillg�ngliga.
+ − 697
+ − 698 >> Tryck p� h�ger musknapp nu.
+ − 699
+ − 700 Du m�ste h�lla knappen nere f�r att menyn skall visas.
+ − 701
+ − 702
+ − 703 * UTVIDGNING AV KOMMANDOM�NGDEN
+ − 704 -------------------------------
+ − 705
+ − 706 Det finns mycket fler Emacs-kommandon �n antalet KONTROLL- eller
+ − 707 META-tangenter. F�r att komma f�rbi denna begr�nsning har Emacs ett
+ − 708 "X"- (eXtend) kommando. Detta finns i tv� varianter:
+ − 709
+ − 710 C-x Tecken-utvidgning. F�ljs av ett tecken.
+ − 711 M-x Namngiven kommandoutvidgning. F�ljs av ett
+ − 712 kommandonamn.
+ − 713
+ − 714 Detta �r kommandon som �r bra att ha men anv�nds mer s�llan �n de
+ − 715 kommandon du redan har l�rt dig. Du har redan sett tv� av dem, C-x C-f
+ − 716 f�r finn, och C-x C-s f�r spara. Ett annat exempel �r kommandot f�r
+ − 717 att avsluta Emacs som �r C-x C-c. Var inte r�dd f�r att f�rlora
+ − 718 f�r�ndringar du har gjort. C-x C-c erbjuder dig att spara f�r�ndringar
+ − 719 innan Emacs avslutas.
+ − 720
+ − 721 C-z �r kommandot f�r att avsluta Emacs *tillf�lligt* s� att du kan
+ − 722 �terv�nda till samma Emacs senare.
+ − 723
+ − 724 P� system som till�ter det kommer C-z suspendera Emacs, dvs. returnera
+ − 725 till kommandoraden utan att avsluta Emacs. I de flesta system kan du f�
+ − 726 tillbaka Emacs med kommandot 'fg' eller '%emacs'.
+ − 727
+ − 728 P� system som saknar suspendering startar C-z ett skal som k�r under
+ − 729 Emacs och som ger dig chansen till att k�ra andra program och sedan
+ − 730 �terg� till Emacs efter�t. Den ger ingen riktig avslutning av Emacs. I
+ − 731 detta fall �terv�nder man vanligtvis till Emacs med kommandot 'exit'.
+ − 732
+ − 733 C-x C-c anv�nds n�r du skall avsluta Emacs. Det �r klokt att avsluta
+ − 734 Emacs om den har startats av ett mail-program eller andra
+ − 735 applikationer eftersom det inte �r s�kert att de kan hantera
+ − 736 suspendering av Emacs. Under normala omst�ndigheter, om du inte har
+ − 737 t�nkt att logga ut, �r det b�ttre att suspendera Emacs med C-z
+ − 738 ist�llet f�r att avsluta.
+ − 739
+ − 740 Det finns m�nga C-x kommandon. H�r �r en lista �ver de du har l�rt dig
+ − 741 hittills:
+ − 742
+ − 743 C-x C-f Finn fil.
+ − 744 C-x C-s Spara fil.
+ − 745 C-x C-b Lista buffertar.
+ − 746 C-x C-c Avsluta Emacs.
+ − 747 C-x 1 Ta bort alla utom ett f�nster.
+ − 748 C-x u �ngra.
+ − 749
+ − 750 Namngivna utvidgade kommandon �r kommandon som anv�nds mycket s�llan
+ − 751 eller bara i vissa l�gen. Ett exempel p� ett s�dant kommando �r
+ − 752 replace-string, som globalt ers�tter en teckenstr�ng med en annan. N�r
+ − 753 du skriver M-x kommer Emacs visa en prompt nederst i sk�rmbilden med
+ − 754 M-x d�r du skall skriva in kommandot du �nskar att k�ra, i det h�r
+ − 755 fallet "replace-string". Det �r bara att skriva "repl s<TAB>" och
+ − 756 Emacs kommer d� att fylla i kommandonamnet. (<TAB> �r
+ − 757 tabulatortangenten, som vanligtvis finns �ver CapsLock- eller
+ − 758 skifttangenten n�ra den v�nstra kanten p� tangentbordet.) Avsluta
+ − 759 kommandot med <Return>.
+ − 760
+ − 761 Kommandot replace-string kr�ver tv� argument, teckenstr�ngen som skall
+ − 762 ers�ttas och teckenstr�ngen som den skall ers�ttas med. Du m�ste
+ − 763 avsluta b�gge argumenten med <Return>.
+ − 764
+ − 765 >> Flytta mark�ren till den blanka raden tv� rader under denna rad.
+ − 766 Skriv M-x repl s<Return>f�r�ndrad<Return>�ndrad<Return>.
+ − 767
+ − 768 L�gg m�rke till hur den h�r raden har blivit f�r�ndrad. Du har
+ − 769 ersatt ordet f-�-r-�-n-d-r-a-d med "�ndrad" p� alla platser d�r
+ − 770 ordet f�rekom, fr�n mark�ren och ned�t.
+ − 771
+ − 772
+ − 773 * SPARAUTOMATIK
+ − 774 ---------------
+ − 775
+ − 776 N�r du har gjort f�r�ndringar i en fil men inte sparat den, s� kommer
+ − 777 �ndringarna att g� f�rlorade om maskinen kraschar. Som ett skydd mot
+ − 778 detta sparar Emacs periodiskt �ndringarna i en autosparfil f�r varje
+ − 779 fil du redigerar. Denna fil har ett # i b�rjan och slutet av
+ − 780 filnamnet. Om du till exempel har en fil med namnet "hej.c" s� kommer
+ − 781 namnet p� autosparfilen bli "#hej.c#". N�r du sparar filen p� vanlig
+ − 782 s�tt kommer Emacs radera autosparfilen.
+ − 783
+ − 784 Om maskinen kraschar kan du �terf� dina automatiskt sparade �ndringar
+ − 785 genom att finna filen p� vanlig s�tt (filen du redigerade, inte
+ − 786 autosparfilen) och skriva M-x recover-file<Return>. N�r Emacs vill ha
+ − 787 bekr�ftelse svarar du yes<Return> f�r att �terst�lla filen.
+ − 788
+ − 789
+ − 790 * EKOOMR�DE
+ − 791 -----------
+ − 792
+ − 793 Om Emacs ser att du skriver kommandon l�ngsamt s� kommer de att visas
+ − 794 p� den nedersta raden i sk�rmbilden i ett omr�de som kallas
+ − 795 "ekoomr�de" (echo area). Detta omr�de inneh�ller den nedersta raden p�
+ − 796 sk�rmbilden.
+ − 797
+ − 798
+ − 799 * L�GESRADEN
+ − 800 ------------
+ − 801
+ − 802 Raden precis �ver ekoomr�det kallas "l�gesrad" (modeline). Den ser
+ − 803 ungef�r ut s� h�r:
+ − 804
+ − 805 --:** TUTORIAL (Fundamental)--L670--58%----------------
+ − 806
+ − 807 Raden inneh�ller information om Emacs och texten du redigerar.
+ − 808
+ − 809 Du vet redan vad filnamnet betyder, det �r den fil du har funnit.
+ − 810 -NN%-- visar den aktuella positionen i texten, dvs. NN procent av
+ − 811 texten befinner sig �ver toppen av sk�rmbilden. Om toppen av filen �r
+ − 812 i sk�rmbilden kommer det st� --Top-- ist�llet f�r --00%-- och om
+ − 813 slutet av filen �r i sk�rmbilden kommer det st� --Bot--. Om du ser p�
+ − 814 en fil d�r hela texten passar in p� en sida kommer det st� --All--.
+ − 815
+ − 816 Bokstaven L f�ljd av siffror anger positionen p� ett annat
+ − 817 s�tt. Siffrorna visar vilken rad som mark�ren befinner sig p�.
+ − 818
+ − 819 Stj�rnorna n�ra b�rjan av raden visar att det har skett f�r�ndringar i
+ − 820 filen sedan den sist blev sparad. N�r du precis har �ppnat en fil
+ − 821 kommer det inte st� n�got h�r, bara minustecken.
+ − 822
+ − 823 Den del av l�gesraden som st�r inom parentes visar vilket
+ − 824 redigeringsl�ge (mode) du anv�nder. Standardl�get �r "Fundamental",
+ − 825 som du anv�nder nu. Det �r ett exempel p� ett huvudl�ge (major mode).
+ − 826
+ − 827 Emacs har m�nga olika huvudl�gen. N�gra av dem �r gjorda f�r
+ − 828 redigering av olika programmeringsspr�k eller typer av text, till
+ − 829 exempel Lisp mode och Text mode. Det kan bara vara ett huvudl�ge �t
+ − 830 g�ngen och l�gesnamnet st�r alltid d�r det st�r Fundamental nu.
+ − 831
+ − 832 Varje huvudl�ge g�r att en del kommandon uppf�r sig annorlunda. Det
+ − 833 finns till exempel kommandon f�r att s�tta in kommentarer i programkod
+ − 834 och eftersom varje programmeringsspr�k har sitt s�tt att skriva
+ − 835 kommentarer p� s� m�ste de olika huvudl�gena s�tta in dessa
+ − 836 kommentarer p� olika s�tt. Varje huvudl�ge namnger ett utvidgat
+ − 837 kommando som anv�nds f�r att byte till det l�get. Till exempel �r M-x
+ − 838 fundamental-mode kommandot f�r att byta till huvudl�get Fundamental.
+ − 839
+ − 840 Om du skall redigera text, s�som den h�r filen, b�r du troligen
+ − 841 anv�nda Text-l�ge.
+ − 842
+ − 843 >> Skriv M-x text mode<Return>.
+ − 844
+ − 845 Inget av kommandona du har l�rt dig hittills f�r�ndrar Emacs i n�gon
+ − 846 h�gre grad. Men l�gg m�rke till att M-f och M-b nu behandlar
+ − 847 apostrofer som en del av ord. Tidigare, i Fundamental mode, behandlade
+ − 848 M-f och M-b apostrofer som ordavskiljare.
+ − 849
+ − 850 Varje huvudl�ge g�r vanligtvis sm� f�r�ndringar som denna och de flesta
+ − 851 kommandon g�r samma sak i varje huvudl�ge, de fungerar bara lite
+ − 852 annorlunda.
+ − 853
+ − 854 F�r att f� fram dokumentationen f�r det l�ge du �r i nu kan du skriva
+ − 855 C-h m.
+ − 856
+ − 857 >> Anv�nd C-u C-v s� att denna rad kommer n�ra toppen av
+ − 858 sk�rmbilden.
+ − 859 >> Skriv C-h m och se hur Text-l�get skiljer sig fr�n
+ − 860 Fundamental-l�get.
+ − 861 >> Tryck q f�r att ta bort dokumentationen fr�n sk�rmbilden.
+ − 862
+ − 863 Huvudl�ge kallas s� f�r att det �ven finns sidol�gen (minor mode).
+ − 864 Ett sidol�ge ers�tter inte ett huvudl�ge, utan modifierar det. Varje
+ − 865 sidol�ge kan st�ngas av och p� oberoende av andra sidol�gen och
+ − 866 oberoende av huvudl�get. D�rf�r kan du anv�nda ett sidol�ge, en
+ − 867 kombination av flera sidol�gen eller inget sidol�ge alls.
+ − 868
+ − 869 Ett bra sidol�ge, speciellt f�r redigering av text, �r
+ − 870 radbrytningsl�get (auto-fill-mode). N�r detta l�ge �r p� bryter Emacs
+ − 871 rader mellan ord automatisk n�r du skriver in text s� att en rad blir
+ − 872 f�r l�ng.
+ − 873
+ − 874 Du kan sl� p� radbrytningsl�get genom att skriva M-x auto fill
+ − 875 mode<Return>. N�r l�get �r p�slaget kan du sl� av det igen genom att
+ − 876 upprepa M-x auto fill mode<Return>. Om l�get �r avslaget sl�r
+ − 877 kommandot p� det och vice versa. Vi s�ger att kommandot "v�xlar
+ − 878 l�get".
+ − 879
+ − 880 >> Skriv M-x auto fill mode<Return> nu. Skriv s� in en rad med
+ − 881 "asdf " tills raden delar sig. Du m�ste s�tta in blanktecken, f�r
+ − 882 Auto Fill bryter bara raden mellan ord.
+ − 883
+ − 884 Marginalen �r vanligtvis satt till 70 tecken men du kan �ndra detta
+ − 885 genom att anv�nda kommandot C-x f. Antalet tecken ges till kommandot
+ − 886 genom ett numeriskt argument.
+ − 887
+ − 888 >> Skriv C-x f med ett argument p� 20. (C-u 2 0 C-x f). Skriv sedan in
+ − 889 n�gon text och l�gg m�rke till att Emacs bryter rader som �r l�ngre
+ − 890 �n 20 tecken. S�tt tillbaka marginalen till 70 tecken igen, genom
+ − 891 att anv�nda C-x f en g�ng till.
+ − 892
+ − 893 Om du g�r f�r�ndringar mitt i en rad s� kommer inte sidol�get Auto
+ − 894 Fill att kunna omformattera raderna f�r dig.
+ − 895 F�r att g�ra detta kan du trycka M-q med mark�ren inne i det avsnittet
+ − 896 du �nskar att omformatera.
+ − 897
+ − 898 >> Flytta mark�ren in i f�reg�ende stycke och tryck M-q.
+ − 899
+ − 900
+ − 901 * S�KNING
+ − 902 ---------
+ − 903
+ − 904 Emacs kan s�ka efter textstr�ngar (grupper med sammanh�ngande
+ − 905 bokst�ver eller ord) antingen fram�t eller bak�t i texten. N�r du
+ − 906 s�ker efter text kommer mark�ren att flytta sig till n�sta plats d�r
+ − 907 teckenstr�ngen upptr�der.
+ − 908
+ − 909 S�kmetoden i Emacs skiljer sig lite fr�n s�kmetoder i andra
+ − 910 redigeringsprogram genom att den �r inkrementell. Detta betyder att
+ − 911 s�kandet fortg�r medan du skriver in teckenstr�ngen du skall s�ka
+ − 912 efter.
+ − 913
+ − 914 Kommandot f�r att inleda en s�kning �r C-s f�r att s�ka fram�t och C-r
+ − 915 f�r att s�ka bak�t. MEN V�NTA! Prova dem inte �n.
+ − 916
+ − 917 N�r du skriver C-s kommer du l�gga m�rke till att texten "I-search"
+ − 918 dyker upp i eko-omr�det. Detta s�ger dig att Emacs �r inne i sidol�get
+ − 919 inkrementell s�kning och v�ntar p� att du skall skriva in det du letar
+ − 920 efter. <Return> avslutar s�kandet.
+ − 921
+ − 922 >> Skriv nu C-s f�r att starta en s�kning. Skriv nu l�ngsamt, en
+ − 923 bokstav i taget, ordet 'mark�r', och g�r en paus efter varje g�ng
+ − 924 du skriver en bokstav s� att du ser vad som sker med mark�ren. Nu
+ − 925 har du s�kt efter ordet "mark�r" en g�ng.
+ − 926 >> Skriv C-s en g�ng till f�r att s�ka efter n�sta f�rekomst av ordet
+ − 927 "mark�r".
+ − 928 >> Tryck nu p� <Delete> fyra g�nger och se hur mark�ren flyttar sig
+ − 929 >> Tryck <Return> f�r att avsluta s�kandet.
+ − 930
+ − 931 S�g du vad som h�nde? Under inkrementell s�kning f�rs�ker Emacs att g�
+ − 932 till den f�rsta f�rekomsten av texten som du har skrivit s� l�ngt, och
+ − 933 markerar tr�ffen s� att du ser var den �r. F�r att g� till n�sta
+ − 934 f�rekomst av ordet 'mark�r' �r det bara att trycka C-s en g�ng till.
+ − 935 Om det inte finns flera f�rekomster kommer Emacs att pipa och meddela
+ − 936 att s�kandet har misslyckats. C-g avbryter ocks� s�kandet.
+ − 937
+ − 938 Observera: P� vissa system g�r C-s att sk�rmen l�ser sig. Detta tyder
+ − 939 p� att systemets fl�deskontroll har f�ngat upp C-s och inte skickat
+ − 940 den vidare till Emacs. F�r att forts�tta m�ste du trycka C-q. Se i s�
+ − 941 fall avsnittet "Spontaneous Entry to Incremental Search" i
+ − 942 Emacs-manualen f�r r�d om hur detta kan undvikas.
+ − 943
+ − 944 Om du �r inne i en inkrementell s�kning och trycker <Delete> kommer du
+ − 945 l�gga m�rke till att den sista bokstaven i s�kstr�ngen blir raderad
+ − 946 och s�kandet hoppar tillbaka till en tidigare f�rekomst. Om du till
+ − 947 exempel skriver "m" f�r att s�ka efter den f�rsta f�rekomsten av "m",
+ − 948 och sedan trycker "a" s� kommer mark�ren flytta sig till f�rsta
+ − 949 f�rekomsten av "ma". Tryck nu <Delete>. Detta avl�gsnar "a" fr�n
+ − 950 s�kstr�ngen, och mark�ren flyttar sig tillbaka till den f�rsta
+ − 951 f�rekomsten av "m".
+ − 952
+ − 953 Om du �r mitt i en s�kning och trycker ett KONTROLL- eller META-tecken
+ − 954 s� avbryts s�kandet. Undantag �r tecken som anv�nds under s�kningen,
+ − 955 s� som C-s och C-r.
+ − 956
+ − 957 C-s startar en s�kning som letar efter varje f�rekomst av s�kstr�ngen
+ − 958 EFTER mark�rspositionen. Om du skall s�ka efter en str�ng tidigare i
+ − 959 texten m�ste du anv�nda C-r. Allt vi har sagt om C-s g�ller ocks� f�r
+ − 960 C-r, bortsett fr�n att riktningen p� s�kningen �r den omv�nda.
+ − 961
+ − 962
+ − 963 * FLERA F�NSTER
+ − 964 ---------------
+ − 965
+ − 966 En av egenskaperna hos Emacs �r att den kan visa mera �n en buffert p�
+ − 967 sk�rmen samtidig.
+ − 968
+ − 969 >> Flytta mark�ren till den h�r raden och tryck C-u 0 C-l (allts�
+ − 970 KONTROLL-L, inte KONTROLL-1).
+ − 971
+ − 972 >> Skriv nu C-x 2, som leder till att sk�rmen delas i tv�
+ − 973 f�nster. B�gge f�nstren visar den h�r v�gledningen. Mark�ren st�r i
+ − 974 det �vre f�nstret.
+ − 975
+ − 976 >> Skriv C-M-v f�r att rulla det nedre f�nstret.
+ − 977 (Om du inte har META-tangenten trycker du ESC C-v.)
+ − 978
+ − 979 >> Skriv C-x o (o f�r other) f�r att flytta mark�ren till det
+ − 980 nedre f�nstret.
+ − 981
+ − 982 >> Anv�nd C-v och M-v i det nedre f�nstret f�r att flytta upp
+ − 983 och ned i texten. Forts�tt att l�sa den h�r texten i det �vre
+ − 984 f�nstret.
+ − 985
+ − 986 >> Skriv C-x o igen f�r att flytta mark�ren tillbaka till det �vre
+ − 987 f�nstret. Mark�ren i det �vre f�nstret st�r p� samma plats som det
+ − 988 gjorde n�r du l�mnade det.
+ − 989
+ − 990 Du kan forts�tta att anv�nda C-x o f�r att byta mellan de tv�
+ − 991 f�nstren. Vart och ett av f�nstren har sin egen mark�rposition men det
+ − 992 �r bara ett av f�nstren som visar den. Alla redigeringskommandon
+ − 993 fungerar i det f�nster d�r mark�ren �r synlig. Vi kallar detta f�nster
+ − 994 f�r det valda f�nstret (selected window).
+ − 995
+ − 996 Kommandot C-M-v �r bra n�r du redigerar text i ett f�nster och
+ − 997 anv�nder det andra f�nstret f�r referenser. D� kan du kan ha mark�ren
+ − 998 i samma f�nster hela tiden och du kan anv�nda C-M-v f�r att flytta dig
+ − 999 i det andra f�nstret.
+ − 1000
+ − 1001 C-M-v �r ett exempel p� en KONTROLL-META-kombination. Om du har
+ − 1002 META-tangenten h�ller du b�de KONTROLL och META nedtryckt samtidigt
+ − 1003 som du trycker v. Det har ingen betydelse vilken av tangenterna
+ − 1004 KONTROLL och META som trycks f�rst, f�r b�gge fungerar s� att de
+ − 1005 "modifierar" de andra tangenterna du trycker.
+ − 1006
+ − 1007 Om du inte har META-tangenten och anv�nder ESC ist�llet �r
+ − 1008 ordningsf�ljden viktig. Du m�ste trycka ESC f�ljt av KONTROLL-v,
+ − 1009 KONTROLL-ESC v fungerar inte. Det �r f�r att ESC �r ett tecken i sig
+ − 1010 och inte en �kta "modifierare".
+ − 1011
+ − 1012 >> Skriv C-x 1 i det �vre f�nstret f�r att bli kvitt det nedre
+ − 1013 f�nstret.
+ − 1014
+ − 1015 Om du hade skrivit C-x 1 i det nedre f�nstret skulle det �vre ha
+ − 1016 f�rsvunnit. T�nk p� detta kommando som "Beh�ll bara ett f�nster, det
+ − 1017 som mark�ren st�r i."
+ − 1018
+ − 1019 Du m�ste inte ha samma buffert i b�gge f�nstren. Du kan anv�nda C-x
+ − 1020 C-f f�r att finna en ny fil i ett av f�nstren samtidigt som det andra
+ − 1021 f�nstret f�rblir of�r�ndrat. Du kommer att m�rka att f�nstren �r helt
+ − 1022 oberoende.
+ − 1023
+ − 1024 H�r �r ett annat s�tt att anv�nda tv� f�nster till att visa tv� olika
+ − 1025 filer:
+ − 1026
+ − 1027 >> Skriv C-x 4 C-f f�ljt av ett filnamn. Avsluta med <Return>.
+ − 1028 Den nya filen kommer d� att dyka upp i det nedre f�nstret.
+ − 1029 Mark�ren flyttats ocks� dit.
+ − 1030
+ − 1031 >> Skriv C-x o f�r att g� tillbaka till det �vre f�nstret och C-x
+ − 1032 1 f�r att bli kvitt det nedre igen.
+ − 1033
+ − 1034
+ − 1035 * REKURSIVA REDIGERINGSNIV�ER
+ − 1036 -----------------------------
+ − 1037
+ − 1038 Ibland kan du hamna i n�got som kallas "rekursiv redigering"
+ − 1039 (recursive editing level). Detta indikeras med hakparenteser runt
+ − 1040 huvudl�get i l�gesraden. Till exempel kan det st� [(Fundamental)]
+ − 1041 ist�llet f�r (Fundamental).
+ − 1042
+ − 1043 F�r att komma ur rekursiv redigering trycker du ESC ESC ESC. Detta �r
+ − 1044 ett generellt brytkommando. Du kan ocks� anv�nda det f�r att bli kvitt
+ − 1045 extra f�nster och f�r att komma ut ur minibufferten.
+ − 1046
+ − 1047 >> Skriv M-x f�r att komma in i minibufferten. Skriv s� ESC ESC ESC
+ − 1048 f�r att komma ut.
+ − 1049
+ − 1050 Du kan inte anv�nda C-g f�r att komma ut ur rekursiv redigering.
+ − 1051 Detta �r f�r att C-g anv�nds f�r att avbryta kommandon och argument
+ − 1052 under rekursiv redigering.
+ − 1053
+ − 1054
+ − 1055 * MER HJ�LP
+ − 1056 -----------
+ − 1057
+ − 1058 I denna v�gledning har vi f�rs�kt inkludera precis s� mycket
+ − 1059 information att du kan b�rja anv�nda Emacs. Det finns s� m�nga
+ − 1060 m�jligheter i Emacs att det skulle vara om�jligt att f�rklara alla
+ − 1061 h�r. Men du VILL s�kert l�ra dig mer om Emacs eftersom den har m�nga
+ − 1062 goda egenskaper. Emacs tillhandah�ller kommandon f�r att l�sa all
+ − 1063 dokumentation. Dessa hj�lpkommandon startas med teckenkombinationen
+ − 1064 C-h.
+ − 1065
+ − 1066 F�r att anv�nda hj�lpen skriver du C-h f�ljt av ett tecken f�r den
+ − 1067 hj�lp du beh�ver. Om du verkligen �r helt villr�dig kan du trycka C-h
+ − 1068 ? f�r att Emacs skall visa vilken hj�lp som finns tillg�nglig. Om du
+ − 1069 har skrivit C-h och best�mmer dig f�r att du inte beh�ver ha n�gon
+ − 1070 hj�lp kan du trycka C-g f�r att avbryta.
+ − 1071
+ − 1072 (P� vissa platser �r C-h omkonfigurerad. Det �r normalt ingen bra ide�,
+ − 1073 s� du kan p� goda grunder klaga hos systemadministrat�ren. Under
+ − 1074 tiden, om C-h inte visar ett hj�lpmeddelande l�ngst ner p� sk�rmen,
+ − 1075 kan du i st�llet f�rs�ka med funktionstangenten F1 eller M-x
+ − 1076 help<Return>.)
+ − 1077
+ − 1078 Den mest grundl�ggande hj�lp-funktionen �r C-h c. Skriv C-h, ett "c"
+ − 1079 och en knappsekvens. Emacs ger d� en beskrivning av kommandot.
+ − 1080
+ − 1081 >> Skriv C-h c C-p.
+ − 1082 Meddelandet skall d� bli n�got i stil med
+ − 1083
+ − 1084 C-p runs the command previous-line
+ − 1085
+ − 1086 Detta ger ett funktionsnamn. Funktionsnamnen anv�nds huvudsakligen f�r
+ − 1087 att specialanpassa och utvidga Emacs. Men eftersom funktionerna har
+ − 1088 beskrivande namn kan de ocks� fungera som en enkel dokumentation,
+ − 1089 tillr�ckligt f�r att p�minna dig om kommandon du redan l�rt dig.
+ − 1090
+ − 1091 Flerteckenskommandon, s� som C-x C-s och (om du inte har META, EDIT
+ − 1092 eller ALT tangenten) <ESC> v, �r ocks� till�tna efter C-h c.
+ − 1093
+ − 1094 F�r att f� mer information om ett kommando kan du anv�nda C-h k
+ − 1095 ist�llet f�r C-h c.
+ − 1096
+ − 1097 >> Skriv C-h k C-p.
+ − 1098
+ − 1099 Detta kommer visa funktionens dokumentation och namn i ett eget
+ − 1100 f�nster. F�r att avsluta hj�lpf�nstret kan du trycka q. Du beh�ver
+ − 1101 inte g�ra det omedelbart. Du kan editera med hj�lptexten som st�d f�r
+ − 1102 att f�rst senare ta bort f�nstret med q.
+ − 1103
+ − 1104 H�r �r fler varianter p� C-h:
+ − 1105
+ − 1106 C-h f Beskriv en funktion. Du skriver in funktionsnamnet.
+ − 1107
+ − 1108 >> Prova att skriva C-h f previous-line<Return>.
+ − 1109 Detta ger den information Emacs har om funktionen
+ − 1110 som implementerar kommandot C-p.
+ − 1111
+ − 1112 C-h a Apropos. Listar alla funktioner och variabler som
+ − 1113 inneh�ller s�kstr�ngen. Kommandon som startas med M-x
+ − 1114 markeras med en stj�rna (*) till v�nster om
+ − 1115 funktionsnamnet.
+ − 1116
+ − 1117 >> Skriv C-h a newline<Return>.
+ − 1118
+ − 1119 Detta ger en lista �ver alla funktioner och variabler d�r "newline"
+ − 1120 ing�r i namnet. Du kan trycka <Return> eller klicka med den mellersta
+ − 1121 musknappen f�r att hitta mer information om en funktion eller
+ − 1122 variabel. Tryck q f�r att avsluta.
+ − 1123
+ − 1124
+ − 1125 * TILL SIST
+ − 1126 -----------
+ − 1127
+ − 1128 T�nk p� att anv�nda C-x C-c f�r att avsluta Emacs permanent. F�r att
+ − 1129 tillf�lligt g� till ett skal, s� att du senare kan komma tillbaka
+ − 1130 igen, anv�nd C-z. (Under X kommer detta att minimera Emacs.)
+ − 1131
+ − 1132 Denna v�gledningen �r avsedd f�r nya anv�ndare, om det �r n�got som �r
+ − 1133 oklart duger det inte att sitta och tycka synd om sig sj�lv -- Skicka
+ − 1134 ett mail och klaga!
+ − 1135
+ − 1136
+ − 1137 * KOPIERING
+ − 1138 -----------
+ − 1139
+ − 1140 Denna v�gledning h�rstammar fr�n en hel rad Emacs-v�gledningar och den
+ − 1141 f�rsta skrevs av Stuart Cracraft f�r den ursprungliga Emacs. Ben Wing
+ − 1142 uppdaterade v�gledningen f�r X Windows. Martin Buchholz och Hrvoje
+ − 1143 Niksic lade till mer �ndringar f�r XEmacs och Mats Lidell �versatte
+ − 1144 den till Svenska.
+ − 1145
+ − 1146 This version of the tutorial, like GNU Emacs, is copyrighted, and
+ − 1147 comes with permission to distribute copies on certain conditions:
+ − 1148
+ − 1149 Copyright (c) 1985, 1996 Free Software Foundation
+ − 1150
+ − 1151 Permission is granted to anyone to make or distribute verbatim copies
+ − 1152 of this document as received, in any medium, provided that the
+ − 1153 copyright notice and permission notice are preserved,
+ − 1154 and that the distributor grants the recipient permission
+ − 1155 for further redistribution as permitted by this notice.
+ − 1156
+ − 1157 Permission is granted to distribute modified versions
+ − 1158 of this document, or of portions of it,
+ − 1159 under the above conditions, provided also that they
+ − 1160 carry prominent notices stating who last altered them.
+ − 1161
+ − 1162 The conditions for copying Emacs itself are more complex, but in the
+ − 1163 same spirit. Please read the file COPYING and then do give copies of
+ − 1164 GNU Emacs to your friends. Help stamp out software obstructionism
+ − 1165 ("ownership") by using, writing, and sharing free software!